Sökresultat:
1007 Uppsatser om Fristćende gymnasieskolor - Sida 12 av 68
Pralinbutiken : Erfarenheter fra?n utvecklingen av en webbapplikation
Denna rapport beskriver arbetet med att utveckla en e-butik fo?r egenkomponerade askar med chokladpraliner, Pralinbutiken, utifra?n den agila utvecklingsmetodiken Scrum. Arbetet har utfo?rts av ett team besta?ende av a?tta studenter vid Linko?pings Universitet som en del i ett kandidatarbete inom Civilingenjo?rsprogrammet i industriell ekonomi.Teamet kom fram med ide? och koncept till Pralinbutiken. Rapporten tar upp erfarenheter kring utvecklingsprocessen, arbetsmetodiken och teamet.
Samverkan med förÀldrar : för att motverka mobbning i skolan
Kra?nkande behandling och mobbning a?r ett stort problem i skolorna idag, na?got som ba?de Skolverket (2002), Myndigheten fo?r skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppma?rksammat. Syftet med studien a?r, mot denna bakgrund, att underso?ka na?gra fo?ra?ldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att fo?rhindra kra?nkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar a?ven till att belysa fo?ra?ldrars roll som en resurs i va?rdegrundsarbetet generellt.
IdrottslÀrares syn pÄ simundervisning i gymnasieskolor
Syftet med denna studie Àr att undersöka idrottslÀrares syn pÄ simundervisningen i gymnasieskolan. Studien har följande frÄgestÀllningar: Hur ser lÀrare pÄ simkunnighet? Hur legitimeras simundervisningen som innehÄll i Àmnet idrott och hÀlsa? Hur undervisar och bedömer lÀrarna simning i Àmnet idrott och hÀlsaSemistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kvinnliga lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa pÄ fyra olika gymnasieskolor i Stockholms kommun. Intervjuerna spelades in och transkriberades dÀrefter. Skola valdes ur geografi- och logistiksynpunkt.Alla lÀrarna ansÄg att simkunskap Àr vÀldigt viktigt och de legitimerar simningen antingen efter egna erfarenheter eller efter sÀkerhets- och livrÀddningsaspekten.
Sociala skillnader inom idrott : En enkÀtstudie om gymnasieungdomars fysiska aktivitet
Denna studie Àmnar kartlÀgga fysisk aktivitet pÄ tre gymnasieskolor i UppsalaomrÄdet och förstÄ samband mellan barn och ungdomars fysiska aktivitet kopplat till socialt kapital med en sociologisk utgÄngspunkt. Barn och ungdomars idrottande har förÀndrats över tid dÀr allt fler barn och ungdomar i nulÀget Àr mer fysiskt inaktiva Àn tidigare. Vilka barn och ungdomar som blir fysiskt aktiva eller inaktiva beror till stor del pÄ vilket eller vilka sociala fack man placeras in i genom sin bakgrund och de socioekonomiska förutsÀttningar man har. FörÀldrars utbildning, yrkesposition och idrottsliga bakgrund Àr nÄgot som pÄverkar barn och ungdomars instÀllning till idrottandet.  Denna studie innefattar en enkÀtundersökning med 185 enkÀter pÄ Celsiusskolan, Fyrisskolan och Lundellska skolan, tre centrala skolor i UppsalaomrÄdet. EnkÀtundersökningen anvÀndes för att skapa en uppfattning om vad gymnasieungdomar gör pÄ sin fritid, hur mÄnga som Àr fysiskt aktiva samt att se hur de utvalda faktorerna; förÀldrars utbildning, förÀldrars sociala position samt förÀldrars trÀningsvanor pÄverkar och pÄverkat dem att vara fysiskt aktiva eller inaktiva.Trots att Celsiusskolan, som Àr ett idrottsgymnasium, generellt har de mest fysiskt aktiva eleverna visade det sig Àven pÄ de övriga tvÄ skolorna att eleverna generellt sett Àr fysisk aktiva.
Förekomsten av icke-vÀsterlÀndsk litteratur i Àmnet Svenska i tvÄ kommunala gymnasieskolor. : - en kvalitativ studie av sex lÀromedel samt intervjuer med fyra lÀrare och tvÄ bibliotekarier.
Syftet var att undersöka förekomsten av icke-vÀsterlÀndsk litteratur i Àmnet svenska pÄ gymnasiet. Sex lÀromedel har undersökts för att se om och pÄ vilket sÀtt icke-vÀsterlÀndsk litteratur framstÀlls. DÀrtill har intervjuer med lÀrare och bibliotekarier gjorts för att se om de introducerar eleverna för icke-vÀsterlÀndsk litteratur..
Integration eller segregation, det Àr frÄgan. LÀrares undervisningsmetoder i litteratur- och sprÄkhistoria pÄ gymnasiet.
Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilka didaktiska stÀllningstaganden verksamma gymnasiepedagoger gör nÀr det gÀller relationen mellan litteratur- och sprÄkhistorieundervisningen i svenska B och svenska som andrasprÄk B. Det material som vi analyserar bygger pÄ Ätta kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma svensklÀrare vid tvÄ gymnasieskolor i sydvÀstra SkÄne. Resultatet som vi kommit fram till Àr att endast ett fÄtal av vÄra lÀrarinformanter integrerar litteratur- och sprÄkhistoria. VÄr slutsats Àr att elevernas behov av struktur i undervisningen samt lÀrarnas elevorienterade synsÀtt styr hur lÀrarna vÀljer att arbeta..
VÀgledning inom gymnasiesÀrskolor - hur förbereds eleverna inför vidare studier och yrken?
VÄrt examensarbete Àr en undersökning av hur gymnasiesÀrskolans studie- och yrkesvÀgledning ser ut. Examensarbetet utgÄr ifrÄn studie- och yrkesvÀgledarnas perspektiv.
Examensarbetet Àr en kvalitativ intervjustudie med sex verksamma studie- och yrkesvÀgledare som arbetar med gymnasieelever som ingÄr i sÀrskola. Vi har avgrÀnsat oss till fem gymnasieskolor i SkÄne, en gymnasiesÀrskola och fyra allmÀnna gymnasieskolor som har specialutformade program för elever som ingÄr i sÀrskola.
Teoriavsnittet bestÄr av fyra teorier och en vÀgledningsmodell. Kerstin Keens kompetensteori redogörs, likasÄ Ervin Goffmans stigmateori, Jean Piagets utvecklingsteori, Daniel Sterns utvecklingsteori samt Billy Law, A.G Watts och vÀgledningsmodell.
Resultatet visar att studie- och yrkesvÀgledarna förbereder eleverna inför vidare studier och arbeten med bland annat individuella vÀgledningssamtal och praktik.
Comeback eller avslut efter l?ngtidsskada
Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka vilka bakomliggande faktorer som p?verkar ?terg?ngen
eller avslutet till idrott efter en l?ngtidsskada hos kvinnliga innebandyspelare i ?ldern
16?19 ?r.
Metod: Studien ?r baserad p? en kvalitativ metod som grundar sig i sex semistrukturerade
intervjuer. Deltagarna har tagits fram genom sn?bollsurval, bekv?mlighetsurval samt
avsiktligt urval. Intervjuerna av de sex kvinnliga innebandyspelarna som haft en
l?ngtidsskada transkriberades och genomgick b?de en tematisk analys samt en
kvalitativ inneh?llsanalys.
Biologiundervisning pÄ gymnasiet: en jÀmförelse mellan Sverige och Tyskland
Examensarbetet handlar om en jÀmförelse av Sveriges och Tysklands skolsystem pÄ gymnasienivÄ. Syftet Àr, att utifrÄn ett lÀrarperspektiv analysera hur de tvÄ olika skolsystemen pÄverkar undervisning i Àmnet biologi. JÀmförelsen Àr baserad pÄ bÄda lÀndernas styrdokument samt informationsmaterial som finns allmÀnt tillgÀnglig pÄ myndigheternas informationsplattformer och stöds med lÀrarintervjuer som genomfördes i gymnasieskolor i Sverige och i Tyskland.
Den största skillnaden Àr att Tyskland har ett centralstyrt utbildningssystem dÀr ansvaret ligger pÄ delstaternas regering medan ansvaret för utbildningen i Sverige ligger pÄ varje enskild kommun. En stor skillnad finns i bÄda lÀndernas slutexamen. Det tyska ?Abitur? som ger högskolebehörighet Àr ett helhetsbetyg av alla kurser som ingÄr i antagningskraven under de sista tvÄ Ären och prestanda i slutexamen.
Tall Tales : examensarbete tillsammans med Oskar Alex
"LÄtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut pÄ att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.
Maskinkörkort i gymnasieskolan?
Denna rapport undersöker hur yrkeslÀrare pÄ gymnasieskolor inom hantverk/finsnickeri ser pÄ maskinkörkort som frÄn 2012 Àr nytt i Sverige, och vad yrkeslÀrarna anser runt den webbaserade utbildningsformen.TrÀindustrin Àr hÄrt drabbad av olyckor som ger lÄng sjukfrÄnvaro och bestÄende men.Flera projekt har sedan 1980-talet genomförts för att undersöka arbetsmiljön inom trÀbranschen. Men dessa insatser har inte rÀckt för att minska arbetsskadorna tillrÀckligt.Det har visat sig att det Danska maskinkörkortet har haft positiv inverkan pÄ olycksstatistiken i Danmark.Genom enkÀter har information samlats in frÄn yrkeslÀrare som genomgÄtt testledarkurs för det Svenska maskinkörkortet..
Elever med neuropsykiatriskt funktionshinder - hur de ser pÄ skillnaderna med att gÄ i vanlig klass jÀmfört med att gÄ i specialklass
Vi kommer i vÄrt arbete att belysa hur elever med neuropsykiatrisk diagnos ser pÄ skillnaderna med att gÄ i specialklass jÀmfört med att gÄ i vanlig klass. Vidare kartlÀgges om eleverna hade önskat eventuella förbÀttringar gÀllande undervisningssyftet. PÄ skolorna finns det vanliga klasser, men Àven speciella klasser för elever med neuropsykiatriskt funktionshinder, sÄsom t.ex. ADHD, DAMP, ADD och Aspergers syndrom. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med sex elever pÄ tvÄ olika gymnasieskolor, dÀr majoriteten av eleverna föredrog att gÄ i specialklass.
Antisemitism i Malmös skolor
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur antisemitism, samt preventivt arbete mot detta, yttrar sig i nÄgra av Malmös högstadie- och gymnasieskolor, med hjÀlp av frÄgestÀllningarna; Kommer antisemitism till uttryck i Malmös skolor, och i sÄ fall, vilka former tar sig denna antisemitism, och motarbetas den aktivt i skola och stad?
Vi har vidare valt att anvÀnda oss av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer för att söka svar pÄ vÄra frÄgor. För att fÄ en ny infallsvinkel har vi anvÀnt oss av ett socialkonstruktivistiskt perspektiv pÄ problemformuleringen, nÄgot som tydliggjordes i vÄrt resultat, genom att pÄvisa hur elevers uppfattade sanningar kring Israel/Palestina konflikten upprÀtthÄlls i deras hemmiljö..
AnvÀndandet av den grafritande rÀknaren i gymnasieskolans matematikundervisning
Detta arbete behandlar den grafritande rÀknaren som hjÀlpmedel i matematikundervisningen. Syftet med studien var att undersöka hur gymnasielÀrare anvÀnder den grafritande rÀknaren i undervisningen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex stycken gymnasielÀrare i matematik fördelade pÄ tvÄ olika gymnasieskolor i södra Sverige. Resultaten visade att lÀrarna anvÀnder den grafritande rÀknaren för att visualisera grafer och effektivisera undervisningen. Undervisningen bedrevs pÄ ett ickekonstruktivistiskt vis och hade inte anpassats till den grafritande rÀknarens didaktiska möjligheter.
Dramapedagogik ? En motiverad metod pÄ gymnasiet? : Ett antal svensk/engelsklÀrares attityd till dramapedagogik som integrerad metod pÄ gymnasiet
Uppsatsen Àmnar undersöka hur gymnasielÀrare med Àmneskombinationen svenska/engelska ser pÄ anvÀndandet av dramapedagogik som metod i sina Àmnen. Uppsatsen bygger pÄ intervjusvar frÄn Ätta kvalitativa intervjuer gjorda med svensk/engelsklÀrare pÄ tvÄ olika gymnasieskolor i Kalmar under vÄren 2008. Resultatet visar att mÄnga lÀrare Àr positiva till dramapedagogik men att det Àr fÄ som anvÀnder det i en större utstrÀckning. SkÀlen att inte anvÀnda drama Àr enligt de intervjuade framförallt okunskap, tidsbrist samt organisatoriska svÄrigheter..