Sök:

Sökresultat:

1303 Uppsatser om Fristćende gymnasieskola - Sida 7 av 87

Den nya eleven : En enkÀtundersökning om uppfattningar och vÀrderingar om livsÄskÄdning, religion och religionsundervisningen bland ett urval gymnasieelever idag.

Syftet med studien var att undersöka och lyfta fram elevers instÀllning och vÀrderingar till religionsundervisning, livsÄskÄdning och religion. Studiedeltagarna bestod utav tvÄ klasser pÄ en gymnasieskola i mellersta Sverige, dÀr bÄda klasserna gick det estetiska programmet. Undersökningen var en enkÀtstudie som samlades in och analyserades. Resultatet visade att elever pÄ en gymnasieskola inte har en konkret uppfattning kring sin religiösa tillhörighet. Studien visade Àven att eleverna hade en oklar uppfattning och bild utav Gud. Deltagarna var osÀkra pÄ Guds existens men trodde samtidigt att det kunde finnas en högre makt. Studieresultatet visade att en majoritet av studiedeltagarna trodde pÄ ett liv efter detta, sÄ kallad reinkarnation.

MELLAN SM?RTA OCH ORD Sjuksk?terskors erfarenheter av att identifiera och lindra sm?rta hos patienter med demenssjukdom

Bakgrund: I takt med att befolkningen ?ldras, och andelen patienter med demenssjukdomar ?kar, uppst?r utmaningar i h?lso- och sjukv?rden. En utmaning ?r att sm?rta ofta blir odiagnostiserad och underbehandlad inom denna patientgrupp. Syfte: Syftet ?r att unders?ka sjuksk?terskors erfarenheter av att identifiera och lindra sm?rta hos patienter med demenssjukdom.

Friskolereformens effekt pÄ arbetslöshet, inkomst och företagande pÄ kommunal nivÄ : En ekonometrisk analys av ökade elevandelarna i fristÄende gymnasieskola

Tidigare forskning har kunnat visa signifikanta förbÀttringar i betygen för elever inom de kommuner som har en större andel av sina elever i fristÄende skola. UtifrÄn de resultaten driver vi tesen att högre betyg Àr en följd av en ökad kunskapsnivÄ och att denna ökade kunskapsnivÄ borde leda till effekter i hela kommunen. I denna uppsats analyseras hur arbetslöshet, inkomst och egenföretagande i Sveriges kommuner har pÄverkats av den ökade konkurrensen pÄ skolmarknaden. VÄr hypotes Àr att en högre andel elever i fristÄende gymnasieskola sÀnker arbetslösheten och höjer inkomstnivÄn. Vi undersöker Àven elevandelarnas effekt pÄ andelen egenföretagare i kommunen.

Attraktivt lÀge mitt i storstaden? En fallstudie om elevers val av gymnasieskola

Som blivande lÀrare har vi mÀrkt en tendens till en stor geografisk spridning gÀllande var elever bor i förhÄllande till var de gÄr i skolan, vilket har lett till en undran om skolans geografiska lÀge spelar in nÀr eleven ska vÀlja gymnasieskola. Denna fallstudie Àr gjord pÄ Nordens Teknikerinstitut, NTI ? gymnasiet Södra Hamngatan som Àr en friskola. Skolan Àr lokaliserad i centrala Göteborg med nÀrhet till kollektivtrafiken. Som blivande gymnasielÀrare hoppas vi fÄ inblick i friskolans verksamhet och djupare förstÄelse kring elevers val av gymnasieskola.Syftet med studien Àr att undersöka om NTI-gymnasiets lokalisering pÄ Södra Hamngatan i centrala Göteborg Àr av betydelse nÀr en elev ska vÀlja gymnasieskola.

Ombyggnation av gymnasieskola i stockholmsförort : Omvandling av gymnasieskola frÄn 70-talet till framtida skol- och fritidscentrum.

The aim of the report is to develop a new design proposal for an existingsenior high school building in SkÀrholmens Center, Stockholm. Theschoolhouse is a result of the extensive residential project during theperiod between the years 1965-75 in our large cities peripheral and holdsanonymousand "gray face" that has characterized many houses from thesame era. Over the years, the number of students steadily declined andthe reason lies partly in the school's physical environment which cancertainly be regarded as substandard. This despite the fact that it islocated right next to SwedenŽs largest trading block. A thorough analysisof the school building and the ambient area has been made incombination with a continuous dialogue with students and staff at theschool.

Skolsköterskors erfarenheter av att stödja elever som upplever skoltrötthet inom grund- och gymnasieskola

Bakgrund: Skoltrötthet Àr ett symtom pÄ att nÄgonting inte stÄr rÀtt till. Det finns orsaker som pÄverkar  och  ger  konsekvenser  vid  skoltrötthet.  Elever  sjÀlva  anger  att  hög  studietakt  och otillrÀckligt stöd kan vara anledning till skoltrötthet. SkolhÀlsovÄrden har en viktig stödjande funktion. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att stödja elever som upplever skoltrötthet inom grund- och gymnasieskola. Metod:  Data  analyserades  med  kvalitativ  innehÄllsanalys  med  induktiv  ansats  beskriven  av Graneheim och Lundman.

Könsskillnader i gymnasieungdomars möjlighet att koncentrera sig pÄ skolarbetet vid psykosomatiska symptom

Syftet med den hÀr studien var att undersöka utbredningen av psykosomatiska symptom pÄ en svensk gymnasieskola och om möjligheten att koncentrera sig pÄ skolarbetet pÄverkas av dessa. Syftet var Àven att undersöka relationen mellan socialt stöd och psykosomatiska symptom. En enkÀt delades ut pÄ en gymnasieskola med 95 elever i norra Sverige. FrÄgan gÀllande psykosomatiska symptom Àr hÀmtad frÄn HBSC och innefattar Ätta olika besvÀr. Totalt 93 av ungdomarna svarade pÄ enkÀten.

HÄllbar utveckling : Ett utvecklingsarbete med syfte att initiera hÄllbar utveckling i en gymnasieskola

Detta arbete har ett lÄngsiktigt mÄl som Àr av normerande drag dÀr vÀrderingar inom ramen för hÄllbar utveckling(HUT) skall initieras, implementeras samt institutionaliseras pÄ byggprogrammet pÄ Fredrika Bremergymnasiet i Haninge och spridas till resten av skolan. Det kortsiktiga mÄlet som ryms inom denna uppsats Àr att initiera ett förbÀttringsarbete inom byggprogrammet dÀr hÄllbar utveckling införs som en röd trÄd och ett viktigt redskap för att nÄ styrdokumentens mÄl.För att skapa möjligheter och förutsÀttningar för genomförande av detta utvecklingsprojekt har jag anvÀnt olika strategier och valt att samarbeta med flera myndigheter inom kommun och Myndigheten för skolutveckling. Denna myndighet delar ut utmÀrkelsen ?Skola för hÄllbar utveckling? till skolor som har ambitionen att arbeta aktivt med hÄllbar utveckling i undervisning och verksamhet.Som referens har jag undersökt andra gymnasieskolor inom Sverige som har fÄtt denna utmÀrkelse av Myndigheten för skolutveckling?Det nya Ärhundradets största utmaning Àr att ta ett abstrakt begrepp som hÄllbar utveckling och göra det till en verklighet för mÀnniskor över hela vÀrlden?.Kofi Annan, FN:s generalsekreterare..

Reader-response-kritiken och uppnÄendet av estetisk kÀnslighet - en uppsats om tolkning av skönlitteratur i 2000-talets gymnasieskola

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie om svensklÀrares attityder och förhÄllningssÀtt till hur skönlitteratur anvÀnds i undervisningen och om det görs nÄgra tolkningar av de lÀsta verken samt hur dessa tolkningar tar sig uttryck. OmrÄdet som undersöks Àr i vilken utstrÀckning lÀrarna lÄter sina elever göra subjektiva tolkningar av de litterÀra texterna som de möter och om det Àr lÀsarens egen upplevelse och den estetiska kÀnsligheten som efterstrÀvas i klassrummet eller om skönlitterÀra verk har andra vÀrden som kÀnns viktigare för yrkesverksamma lÀrare.Vad som ocksÄ utreds Àr om lÀrarna pÄ nÄgot sÀtt Àr influerade av reader-response-kritiken och om de anser att reader-response-kritiken har pÄverkat skolvÀrlden under 1900-talet.Undersökningen ger först och frÀmst en bild av sex svensklÀrares instÀllningar och attityder gentemot anvÀndningen av skönlitteratur pÄ gymnasiet. Dessutom redogör uppsatsen för olika teorier om reader-response-kritiken och estetisk kÀnslighet vad det gÀller tillÀgnandet av skönlitteratur och vilken bild kursplaner samt lÀromedel ger av hur lÀsning av skönlitteratur kan se ut i dagens gymnasieskola..

Patienters perspektiv pÄ delaktighet i vÄrden

Patienter har enligt lag ra?tt till att vara delaktiga i va?rd och behandling, trots detta upplever patienter brist pa? delaktighet i va?rden. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av hinder och mo?jligheter fo?r delaktighet i va?rden. Studien genomfo?rdes som en systematisk litteraturstudie och 15 vetenskapliga artiklar ligger till grund fo?r resultatet.

Skolan och det sociala arvet : En studie kring socioekonomisk differentiering pÄ gymnasieskolans studie- och yrkesförberedande program pÄ en gymnasieskola i en kommun i Sverige

Uppsatsen behandlar segregation inom den svenska skolan, nĂ„got som politiker en gĂ„ng ville förĂ€ndra och dĂ€rmed genomförde grundskolereformen 1962. ÄmnesomrĂ„det behandlas i en lĂ€robok i samhĂ€llskunskap frĂ„n 1980-talet och Ă€r utgĂ„ngspunkt för denna studie. Syftet Ă€r att undersöka om mönstret frĂ„n utred-ningen som lĂ€roboken refererar till Ă€ven kan skönjas pĂ„ den kommunala gymnasieskolan i X-kommun i dag, d.v.s. i vilken grad förĂ€ldrars yrke pĂ„verk-ar deras ungdomar att vĂ€lja gymnasieskolans teoretiska program. Studien bygger pĂ„ en surveyundersökning dĂ€r en enkĂ€t gĂ„tt ut till elever pĂ„ gymnasiets studieförberedande- och yrkesförberedande program.

Att fostra för effektivitet : en kritisk analys av den nya gymnasieskolans politiska underlag

Syftet med studien Àr att utröna vilka vÀrden som prÀglar den kunskaps- och samhÀllssyn som ligger till grund för den nya gymnasieskolan och vad dessa gÄr att hÀrleda till, samt diskutera vilka konsekvenser detta kan tÀnkas fÄ ur ett vidare demokratiskt perspektiv. Studien anvÀnder sig av en kvalitativ ideologikritisk metod, och finner sin teoretiska ansats i kritisk teori och Frankfurtskolans tankar kring det senmoderna samhÀllets möjligheter och begrÀnsningar.Det material som bildar underlag för studien utgörs av propositionen för en ny gymnasieskola (2008/09:199) och den offentliga utredning (SOU 2008:27) som föregick denna.Studien visar att den kunskaps- och samhÀllssyn som ligger till grund för den nya gymnasieskolan Àr kraftigt prÀglad av instrumentella, funktionella och entreprenörsmÀssiga vÀrden. Dessa vÀrden gÄr att hÀrleda till den kapitalistiska struktur som genomsyrar det senmoderna samhÀllet vari en mÄlrationell syn pÄ sÄvÀl utbildning som samhÀlle frÀmjas. Studiens resultat pÄvisar en icke-vÀrderande politik och inskrÀnkningar i demokratin som riskerar att leda till att etablerade maktstrukturer och ojÀmlikheter i samhÀllet reproduceras och befÀsts ytterligare..

P?verkar intag av ?gg niv?er av trimetylamin-N-oxid i blodet? En systematisk ?versikt

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka det vetenskapliga underlaget kring om regelbundet intag av ?gg p?verkar niv?er av trimetylamin-N-oxid (TMAO) i plasma hos vuxna. Metod: En litteraturs?kning genomf?rdes i databaserna PubMed, Scopus och Cochrane Library 25 januari 2023. Inklusionskriterierna var vuxna ?18 ?r, intervention best?ende av ?gg eller ?ggula, kontroll best?ende av ?ggsubstitut/?ggvita/habituell kost/annat livsmedel som inte inneh?ller ?ggula, utfallet TMAO i plasma och studiedesign RCT. Artiklarna skulle vara skrivna p? engelska eller svenska.

HÀlsa i idrott och hÀlsa ? Utbrett eller bortglömt?

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur lÀrarna i idrott och hÀlsa definierar hÀlsa samt hur de arbetar med hÀlsoaspekten i undervisningen. Vi valde att göra undersökningen pÄ grund av att ohÀlsa Àr ett stort samhÀllsproblem. Samt att lÀrarna i idrott och hÀlsa har chansen att nÄ ut till alla Sveriges ungdomar. Vi anser att hÀlsoaspekten Àr viktig i vÄr framtida yrkesroll och vi vill dÀrmed lyfta fram och synliggöra hÀlsans roll i undervisningen.I vÄr undersökning anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod. DÀr vi gjorde semistrukturerade intervjuer med sex gymnasielÀrare i idrott och hÀlsa.

En bra skola för alla eller bara för eliten? - En analys av tydligheten i LÀroplan, examensmÄl och gymnasiegemensamma Àmnen för gymnasieskola 2011

The purpose of this essay has been to study the comprehensibility and the plainness of chapter 1 and 2 in ?LÀroplan, examensmÄl och gymnasiegemensamma Àmnen för gymnasieskola 2011? that is one of the governing documents of Swedish upper secondary school. The Swedish government approved a national language policy in 2005 which involved an aim that the official Swedish language would be refined, easy and comprehensible. Plain language has since the eighties had a prominent place in Swedish research and science and is now a thought-out principle at almost every public authority. This essay has performed a linguistic text analysis, a plain language analysis, a plain language test and a critical discourse analysis on the two chapters from ?LÀroplan, examensmÄl och gymnasiegemensamma Àmnen för gymnasieskola 2011? that is common for all upper secondary school programs.

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->