Sökresultat:
1303 Uppsatser om Fristćende gymnasieskola - Sida 31 av 87
SjÀlvobjektifiering hos gymnasieelever och högskoleelever : en undersökning om köns- och Äldersskillnader, samt om samband mellan sjÀlobjektifiering och anknytningsstil
Det huvudsakliga syftet med föreliggande undersökning var att beskriva sjÀlvobjektifiering hos gymnasie- och högskolestudenter. Köns- och Älderskillnader utforskades. Vidare undersöktes samband mellan sjÀlvobjektifiering och anknytningsstil. Metoden för undersökningen var sjÀlvskattningsformulÀren ?The Relationship Questionnaire? och ?Trait self-objectification Questionnaire?.
Elevperspektiv pÄ skolkonferensen : En kvalitativ studie av inflytande och deltagande i gymnasieskolans skolkonferens
Mitt syfte med uppsatsen var att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i förskolan beskriver hur de arbetar för att stimulera barns motorik och dÄ i synnerhet barn med motoriska svÄrigheter samt ta reda pÄ vad de anser att trÀning och lek har för betydelse för den motoriska utvecklingen. Semistrukturerade intervjuer anvÀndes som metod i tre olika förskolor samt i en förskoleklass i en stad i Mellansverige dÀr sex pedagoger intervjuades. Resultatet visar att pedagogerna hade en gemensam syn pÄ vilken betydelse motorisk stimulans och lek har för barns utveckling, samtliga pedagoger ansÄg att den Àr viktig. ArbetssÀttet med motorik pÄminde om varandra i de olika förskolorna men synen pÄ varför man gjorde planerade aktiviteter skiljdes Ät. En central del i arbetet med barn som har motoriska svÄrigheter Àr att stötta, uppmuntra och finnas dÀr för barnen.Nyckelord: Pedagoger, förskola, barn, motorik, motoriksvÄrigheter, stimulans.
HÄllbar utveckling : Uppfattningar om hÄllbar utveckling och Äsikter om undervisning för hÄllbar utveckling i gymnasieskolan
HÄllbar utveckling Àr ett omtvistat och komplext begrepp med mÄnga tolkningsgrunder och en diffus definition. Trots detta stÄr det tydligt framskrivet i bÄde styrdokument och skollag att det skall undervisas om hÄllbar utveckling i skolan. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka hur tvÄ gymnasielÀrare och tio elever uppfattar begreppet hÄllbar utveckling, samt vad de anser om undervisning för hÄllbar utveckling. Studien har genomförts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Analysen av intervjumaterialet gjordes med en fenomenografisk ansats.
Etnisk komposition i gymnasieskolan och skolprestationer : ? En flernivÄanalys av betyg i Malmö med omnejd
Den hÀr uppsatsen undersöker om etnisk komposition i gymnasieskolan pÄverkar skolprestationer. FrÄgestÀllningarna i uppsatsen Àr: Samvarierar kontextuella skillnader i skolprestationer med avseende pÄ elevens etniska bakgrund, eller Àr skolprestationer knutna till selektion hos elever? Varierar kontextuell effekt för olika undergrupper sÄsom flickor och pojkar? Teorin utgÄr frÄn socialt kapital och kontextuella effekter sÄsom epidemilogisk modell, kollektiv socialisation och institutionell modell. Datamaterialet Àr registerdata frÄn Skolverket och metoden som anvÀnds för analysen Àr multilevel analys. Resultaten visar att det finns en negativ kontextuell effekt att gÄ en skola med hög etnisk komposition.
Kemiundervisning : hur förberedda eleverna frÄn grundskolan anser sig vara att möta gymnasieskolans kemiundervisning pÄ det naturvetenskapliga programmet?
Det Àr en stor förÀndring för varje elev att lÀmna grundskolan och gÄvidare till gymnasieskolan. Det stÀlls stora krav pÄ att eleverna mÄstevÀlja rÀtt redan frÄn början. Detta innebÀr att elevernas förkunskaper Àrmycket viktiga dels för att fÄ en bra start i utbildningen dels för attgenomföra sin gymnasieutbildning med en god mÄluppfyllelse.I denna undersökning kommer elever som gÄr sitt första Är pÄ detnaturvetenskapliga programmet att fÄ svara pÄ frÄgor om förkunskapernai kemi var tillrÀckliga frÄn grundskolan och hur starten pÄ gymnasieutbildningenupplevdes.Kursplanen i kemi för grundskolans Är 7-9 samt kursplanen för kemi A pÄgymnasieskolan ska analyseras utifrÄn hur kunskapsmÄlen i de olikaskolformerna möts nÀr eleverna byter skolform.Respondenterna i denna undersökning fick svara pÄ andelen lÀrarleddundervisning, svÄrighetsgraden i kemi pÄ gymnasiet samt om derasslutbetyg frÄn grundskolan mötte gymnasieskolans krav pÄ kunskap..
Bedömning som formar - Om formativ bedömning i dagens klassrum
Denna undersökning syftar till att synliggöra arbetet med formativ bedömning, d.v.s. de bedömningsformer som anvÀnds för att frÀmja elevers utveckling och lÀrande.
Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare som arbetar med formativ bedömning pÄ en gymnasieskola i Malmö.
Studien visade att pedagogerna utgick utifrÄn samma kunskapssyn och ansÄg att undervisning och bedömning bör frÀmja utvecklingen av förmÄgor. De ansÄg dock att mÄnga av dagens lÀrare fortfarande fokuserar pÄ fakta samt att bedömningen oftast styrs av att enbart sÀtta betyg. Studien visade ocksÄ att samsynen lÀrare emellan kan ha en avgörande roll nÀr det gÀller arbetet med formativ bedömning eftersom detta underlÀttar kommunikationen med eleverna. Resultaten tyder Àven pÄ att lÀrare som arbetar med denna typ av bedömning saknar metoder för betygsÀttning som, i likhet med bedömningen, sÀtter elevers utveckling i fokus..
En likvÀrdig betygssÀttning? En jÀmförelse mellan behöriga och obehöriga lÀrares
Syftet med uppsatsen var att undersöka och jÀmföra behöriga och obehöriga lÀrares uppfattning om betygssÀttning. I den intervjubaserade studien deltog engelsklÀrare frÄn bÄde grund- och gymnasieskola. Fyra av dem hade pedagogisk högskoleexamen, och fyra hade det inte. Bland resultatet framkom tydligt att de behöriga lÀrarna enbart utgÄr frÄn kursplanen och betygskriterierna i sin betygssÀttning i högre utstrÀckning Àn de obehöriga lÀrarna. BÄda kategorierna upplevde generellt betygskriterierna som svÄrtolkade, och upplevde ett visst missnöje med dagens betygssystem.
Tendentiösa lÀroböcker -en studie om lÀrares strategier
Jag ville i mitt examensarbete undersöka vilka metoder man kan anvÀnda sig av som lÀrare nÀr man stöter pÄ inslag i lÀroböcker som kan uppfattas som tendentiösa. Som metod valde jag att intervjua fem lÀrare i samhÀllskunskap pÄ gymnasiet, intervjuerna har analyserats kvalitativt. Jag valde ut tvÄ exempel pÄ dÀr lÀroboken kan anses icke-objektiv eller tendentiös varpÄ lÀrarna fick besvara vilken metod de valt för att bemöta problematiken. Studien berör lÀroböcker och kÀllkritik sÄ dÀrför stÀlldes Àven frÄgor om hur lÀrarna arbetar med lÀroböcker och kÀllkritik.
Resultatet visar pÄ att samtliga lÀrare anvÀnder lÀroböcker till viss grad och att majoriteten av lÀrarna anser att deras elevers kÀllkritiska förmÄga Àr lÄg. Jag presenterar ett antal teorier för varför elevernas kÀllkritiska förmÄga Àr lÄg och redovisar de metoder som lÀrarna föreslÄr som lösning pÄ hur man som lÀrare hanterar tendentiösa lÀroböcker.
Bakomliggande orsaker till matematiksvÄrigheter hos fyra elever i en specifik gymnasieskola : En empirisk studie ur ett elevperspektiv
Syftet med denna undersökning var att ur ett elevperspektiv belysa hur lÀrarna ska kunna pÄ bÀsta sett stötta elever med matematiksvÄrigheter. Till denna undersökning handplockades informanter. De urval som gjordes var utifrÄn elevernas matematiksvÄrigheter samt att alla fyra informanter gick första Äret pÄ gymnasiet. Ansatsen som undersökningen baserades pÄ bestod av semistrukturerade intervjuer. Slutsatsen som undersökning kom fram till var bland annat att eleverna saknade intresse för Àmnet, undervisningsmiljöns pÄverkan pÄ inlÀrningen samt betydelsen av det matematiska sprÄket som anvÀnds av lÀrarna och lÀromedlen.
Matematisk problemlösning
Matematiskproblemlösning blir en större och viktigare del av matematikundervisningen nÀrtekniska hjÀlpmedel, som minirÀknare och datorer, kan utföra mÄnga berÀkningar.Undersökningens syfte Àr att se hur gymnasieelever löser matematiska problem. Vilka faktorer som pÄverkar vid problemlösning samt vilka moment eleverna har svÄrt för. Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasieskola I Halmstad dÀr atta elever med varierande matematikkunskaper löste fyra problem och ingÄende redogjorde för hur de tÀnkte och gick tillvÀga. Teorikapitlet tar upp olika matematikdidaktikers syn pÄ problemlösning, modeller för hur problemlösning gÄr till och faktorer elever besitter som pÄverkar möjligheten att lösa problem. Jag har med hjÀlp av dessa modeller och pÄverkansfaktorer analyserat elevernalösningar enligt en modell bestÄende av tre delar: Identifiering, genomförande och kontroll av uppgiften.
Hur tar man emot sent anlÀnda ungdomar i gymnasieÄldern? : - en studie i en gymnasieskola i Stockholms förorter
Syftet med denna intervjustudie Ă€r att ge pedagogens perspektiv pĂ„ det demokratiska uppdraget i dagens skola och pĂ„ nĂ„gra faktorer som pĂ„verkar förutsĂ€ttningarna för att arbeta med uppdraget i klassrummet. Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ ansats dĂ„ vi genomfört intervjuer med lĂ€rare i grundskolans tidigare Ă„r, Ă
r 1-3. I resultatet synliggörs att lÀrarna anser demokratiuppdraget vÀsentligt i undervisningen men att de upplever det svÄrt att prioritera demokratiuppdraget jÀmfört med kunskapsuppdraget. Det framkommer stor variation pÄ hur de intervjuade lÀrarna beskriver sitt arbete i klassrummet. LÀrarnas syn pÄ förutsÀttningarna för sitt arbete varierar.
FörÀldrastöd, neuroticism och sjÀlvkÀnsla : en sambandsstudie
I föreliggande examensarbete har en undersökning företagits med syfte dels att identifiera vilka urvalsprinciper som lÀrarna vid en gymnasiesÀrskola och en gymnasieskola i en mellansvensk kommun begagnar sig av nÀr det gÀller den skönlitteratur som eleverna fÄr lÀsa i svenskundervisningen, dels att utröna vilken slags skönlitteratur som anvÀnds i undervisningen i svenska. Som grund för studien har vi genomfört intervjuer med Ätta lÀrare som utgör den grundlÀggande informationskÀllan. Intervjuutsagorna har analyserats i ljuset av gÀllande kursplaner och Àmnesbeskrivningar. För diskussionen fungerar Wolfgang Klafkis kritisk-konstruktiva didaktik som bakgrund. En slutsats Àr att lÀrarnas urvalsprinciper utgÄr frÄn vissa primÀra motiv ur styrdokumenten, som att den skönlitterÀra lÀsningen skall vÀcka reflektion, uppmuntra till lÀsning och verka för att eleverna stiftar bekantskap med klassiska litterÀra verk.
Projektarbete i skolan ? ett elevaktivt sÀtt att lÀra
Mitt syfte med det hÀr examensarbetet har varit att undersöka projektbaserad undervisning ur ett elevperspektiv. Jag har gjort en kvalitativ undersökning dÀr jag har intervjuat nio elever pÄ en gymnasieskola om deras syn pÄ arbetssÀttet som man anvÀnder dÀr, nÀmligen projektbaserat och Àmnesintegrerat. Teorin Àr att arbetssÀttet Àr elevaktivt och verklighetsnÀra. Jag ville undersöka om eleverna uppfattar det pÄ det sÀttet.
Mina forskningsfrÄgor har varit:
? Hur uppfattar eleverna att arbeta Àmnesintegrerat i projektform?
? Hur menar eleverna att arbetssÀttet pÄverkar deras lÀrande?
Eleverna uppfattar arbetet i projektform som ett roligt och stimulerande arbetssÀtt.
Ungdomars syn pÄ sex. En kvalitativ studie av sju invandrarungdomar
Syftet med vÄr uppsats Àr att intervjua ungdomar som har en utlÀndsk bakgrund, tjejer och killar i 18-Ärs Älder pÄ en gymnasieskola i Malmö. Vi vill studera hur de tÀnker, resonerar och förhÄller sig kring frÄgor som har med sexualitet och intima relationer att göra. Detta genomfördes med en kvalitativstudie och den grundas pÄ sju ungdomar.
För att analysera vÄr empiri har vi anvÀnt oss av sociologen Anthony Giddens perspektiv pÄ den moderna synen pÄ sexualitet och kÀrleksideologin. Sedan Àven av Nader Ahmadi som diskuterar förÀldrarnas svÄrigheter till att komma till en ny omgivning och möta en ny attityd till sex och Pierre Bourdieu begrepp, habitus.
Tankar om Religionskunskap
Titel: Tankar om Religionskunskap (Thoughts about Religion).
Författare: Anders Barkstedt
Program: Skolutveckling och ledarskap, LĂ€rarutbildningen 90 hp.
Malmö Högskola
Syftet med denna studie Àr att undersöka och beskriva religionskunskapslÀrares uppfattningar om det egna Àmnet och deras uppfattning om Àmnets framtid som kÀrnÀmne inom den svenska skolan.
Studien bygger pÄ fem kvalitativa djupintervjuer med etablerade religionslÀrare pÄ en sydsvensk gymnasieskola. LÀrarna valdes ut genom ett strategiskt urval dÀr de styrande variablerna var deras Älder och de olika antalen undervisningsÄr de hade bakom sig.
Resultatet visar att alla lÀrarna har olika erfarenheter av Àmnet, samt att de koncentrerar sin undervisning inom Àmnet pÄ olika intresseomrÄden. Det gemensamma för alla lÀrarna Àr att de anser att de grundlÀggande fakta som stÄr i lÀroboken utgör en bra och viktig grund för fortsatta studier.