Sökresultat:
1303 Uppsatser om Fristćende gymnasieskola - Sida 17 av 87
LĂ€ra tillsammans
Syftet med studien var att ta reda pa? sambandet mellan personlighet och arbetstillfredssta?llelse, samt sambandet mellan det av de ansta?llda upplevda ledarskapsstilarna och arbetstillfredssta?llelse. Ma?let med studien var a?ven att se vilken av upplevelsen av ledarskapsstilar eller personlighet som a?r viktigast fo?r arbetstillfredssta?llelsen. I studien deltog 60 personer, som besvarade ett fra?geformula?r besta?ende av 114 fra?gor.
Ett tomtebloss i hja?rnan : en redogo?relse fo?r hur tva? ide?er blev tva? fa?rdiga musikproduktioner
I denna text behandlas tillkomsten av, inspelningen av och efterarbetet av la?tarna Do?dskyss och Min gud min gud varfo?r har du o?verdrivit mig. Under en begra?nsad tidsperiod har jag skrivit och spelat in la?tar till mig sja?lv som artist. En betydande stor del av projektets etapper har enbart kommit att genomfo?ras av mig sja?lv, dock med viss va?gledning fra?n utomsta?ende.
VĂ€rdering av skog : VĂ€rderingsmodeller
Syftet med va?r underso?kning a?r att studera om det ledarskap som chefer inom banksektorn anva?nder sig av har a?ndrats i och med de fo?ra?ndringar och omstruktureringar som sker inom branschen och i sa? fall pa? vilket sa?tt. Vi har valt att genomfo?ra kvalitativa djupintervjuer med fyra chefer inom banksektorn i Mellansverige. Intervjuresultaten har kopplats och analyserats utifra?n relevanta teorier inom omra?det.
Klassisk fysik med geometrisk algebra : Ett mer abstrakt vektorbegrepp för gymnasiet, för attunderlÀtta studier vid universitet och högskola.
I denna text presenteras ett kompendium i Geometrisk Algebra, avsettför gymnasieelever. Denna spÀnnande matematiska konstruktion harden fördelaktiga egenskapen att sÄvÀl tensoralgebra som spinoralgebraingÄr i den som delalgebror. Detta innebÀr att den geometriska algebranskulle kunna fungera som en sammanlÀnkande teori med vilken eleverskulle kunna fÄ en mer syntetiserad förstÄelse av den matematik debehöver för att tillgodogöra sig den moderna fysiken.För att göra materialet mer tillgÀngligt för gymnasieelever framstÀlldesdet pÄ ett humoristiskt vis, med en familjÀr ton, mycket oliktraditionella lÀromedel. Denna framstÀllning testades pÄ ett antal eleveri en gymnasieskola i Stockholms innerstad..
Emotionernas betydelse för skolarbetet: en undersökning om hur gymnasieelevers kÀnslor inför lÀraren pÄverkar motivationen för skolarbetet
Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur gymnasieelevers kÀnslor inför lÀraren pÄverkar motivationen för skolarbetet. Undersökningen baseras pÄ 4 semistrukturerade intervjuer i en gymnasieskola i LuleÄ. Resultaten pÄvisade att ett positivt bemötande Àr viktigt i strÀvan för att uppnÄ motivation för skolarbetet, samt att de negativa kÀnslorna tenderar att vara starkare Àn de positiva kÀnslorna. I denna undersökning visade sig kÀnslorna ha en mycket viktig del i motivationsarbetet för skolarbetet..
Att S?kra Sveriges Ekonomiska V?lm?ende: En analys av LAS-?ldern och dess inverkan p? ?ldres pensionsbeslut
Denna studie syftar till att analysera och f?rst? de breda effekterna av pensionsreformer i Sverige, Studien unders?ker specifikt hur dessa reformer p?verkar arbetsbesluten och syssels?ttningsm?nstret hos ?ldre individer f?r b?de m?n och kvinnor. Data samlades framf?rallt fr?n Statistiska Centralbyr?n. Huvudsyftet ?r att analysera hur den ?kade ?ldersgr?nsen i Lagen om Anst?llningsskydd (LAS-?ldern) har p?verkat andelen ?ldre p? arbetsmarknaden .
HÄllbar utveckling i skolan : En studie i hur nÄgra NO och SO lÀrare implementerar hÄllbar utveckling i sin undervisning
Skolan har fÄtt i uppdrag att implementera hÄllbar utveckling i undervisningen. Enligt skolverket ska hÄllbar utveckling genomsyra all utbildning. För att undersöka hur lÀrande i hÄllbar utveckling har implementerats i undervisningen intervjuade jag sex lÀrare pÄ en gymnasieskola. LÀrarna som intervjuades arbetade som naturkunskapslÀrare, fysiklÀrare och samhÀllskunskaps-lÀrare. Studien visar att de intervjuade lÀrarnas syn pÄ vad hÄllbar utveckling i undervisningen innebÀr varierar.
FastighetsmÀklarens bild av prissÀttning pÄ bostadsmarknaden : Konsekvenser av nya regler
Syftet med va?r underso?kning a?r att studera om det ledarskap som chefer inom banksektorn anva?nder sig av har a?ndrats i och med de fo?ra?ndringar och omstruktureringar som sker inom branschen och i sa? fall pa? vilket sa?tt. Vi har valt att genomfo?ra kvalitativa djupintervjuer med fyra chefer inom banksektorn i Mellansverige. Intervjuresultaten har kopplats och analyserats utifra?n relevanta teorier inom omra?det.
Maskinkörkort i gymnasieskolan?
Denna rapport undersöker hur yrkeslÀrare pÄ gymnasieskolor inom hantverk/finsnickeri ser pÄ maskinkörkort som frÄn 2012 Àr nytt i Sverige, och vad yrkeslÀrarna anser runt den webbaserade utbildningsformen.TrÀindustrin Àr hÄrt drabbad av olyckor som ger lÄng sjukfrÄnvaro och bestÄende men.Flera projekt har sedan 1980-talet genomförts för att undersöka arbetsmiljön inom trÀbranschen. Men dessa insatser har inte rÀckt för att minska arbetsskadorna tillrÀckligt.Det har visat sig att det Danska maskinkörkortet har haft positiv inverkan pÄ olycksstatistiken i Danmark.Genom enkÀter har information samlats in frÄn yrkeslÀrare som genomgÄtt testledarkurs för det Svenska maskinkörkortet..
HÀlsodiplomerad gymnasieskola -FörÀndringen av elevers hÀlsa mellan Ären 2004 och 2008 : En resultatutvÀrdering
Bakgrund: Studier visar att ungas upplevda- och psykiska hÀlsa samt deras hÀlsorelaterade levnadsvanor försÀmras med Äldern. Elevers trivsel och pÄverkansmöjligheter i skolan minskar ocksÄ med stigande Älder. HÀlsofrÀmjande arbete i skolan kan dÀrför vara vÀrdefullt för att förbÀttra ungas hÀlsa. Det kan exempelvis ske genom Korpen Svenska Motionsidrottsförbundets koncept: HÀlsodiplomerad gymnasieskola. I VÀsterÄs Àr Carlforsska gymnasiet en hÀlsodiplomerad skola.
Arbetsmotivation : - en studie om vad akademiker samt icke akademiker motiveras av i sitt arbete
Att uppna? goda ekonomiska resultat a?r na?got de flesta fo?retag arbetar fo?r. En faktor som visat sig pa?verka det ekonomiska resultatet a?r de ansta?lldas arbetsmotivation. Vanligt fo?rekommande a?r att fo?retag har fo?rutbesta?mda motivationsfaktorer pa? arbetsplatsen och tar da?rmed inte ha?nsyn till vad som motiverar den enskilda individen.
L?RA SIG NAVIGERA I EN NY VARDAG Dagliga livet efter psykiatrisk slutenv?rd -En systematisk litteraturstudie
Bakgrund
Vid psykisk oh?lsa p?verkas m?nga delar av vardagslivet och kan hindra personer till att engagera sig i de aktiviteter som v?rdes?tts. Personer upplever olika aktivitetsv?rden i vardagen, vilket g?r att den upplevda meningen ?r unik f?r varje person. Personer med psykisk oh?lsa upplever en l?gre aktivitetsbalans i vardagen, n?got som bidrar till s?mre m?ende.
ArbetstillfredsstÀllse, personlighet och ledarskap
Syftet med studien var att ta reda pa? sambandet mellan personlighet och arbetstillfredssta?llelse, samt sambandet mellan det av de ansta?llda upplevda ledarskapsstilarna och arbetstillfredssta?llelse. Ma?let med studien var a?ven att se vilken av upplevelsen av ledarskapsstilar eller personlighet som a?r viktigast fo?r arbetstillfredssta?llelsen. I studien deltog 60 personer, som besvarade ett fra?geformula?r besta?ende av 114 fra?gor.
HÀr Àr ditt (privat)liv! : En textanalys om tvÄ kvÀllstidningars framstÀllning av nyhetsberÀttelser rörande uppsÀgning av arbetstagare pÄ grund av ageranden pÄ Facebook
Studiens syfte a?r att belysa pa? vilket sa?tt innebo?rden av begreppen privat och offentligt behandlas i kva?llstidningars nyhetsbera?ttande vid rapportering av ha?ndelser som bero?r uppsa?gning av arbetstagare efter deras fo?rehavanden pa? Facebook. Den a?mnar a?ven bidra till o?kad insikt om de faktorer som ligger till grund fo?r hur nyhetsbera?ttelsen framsta?lls.Slutsatser:Â Kva?llstidningarnas framsta?llning av privat respektive offentligt a?r en, av tidningarna sja?lva, framlagd syn av begreppens innebo?rd. Vidare pra?glas textinneha?llet i tidningarnas nyhetsbera?ttande genomga?ende av sensations- journalistik och fokus pa? den enskilde individen.
Den fenomenologiskt sv?rbed?mda patienten ? en studie om overklighetsk?nslor
Overklighetsk?nslor, b?de som ?verg?ende symtom och i form av diagnosen depersonalisations- och derealisationssyndrom (DDD), f?refaller b?de underbeforskat och underdiagnostiserat. I dagsl?get finns inga generella riktlinjer f?r bed?mning och behandling. Denna studie syftade unders?ka vilka erfarenheter kliniker inom prim?rv?rd och psykiatri har av att m?ta patienter som beskriver overklighetsk?nslor inf?r sig sj?lva och omv?rlden.