Alltfler människor drabbas idag av stressrelaterad ohälsa. Som en följd av detta har sjukskrivningarna runtom i landet ökat markant. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av kvalitativ metod öka förståelsen för vad som kan bidra till tillfrisknande för kvinnor drabbade av utmattningssyndrom. Studien hade för avsikt att följa den nyare inriktningen inom psykologin som studerar sambandet mellan psykiska faktorer och hälsa under beteckningen Positive Health. I centrum för undersökningen stod de drabbades erfarenheter.

ÖREBRO UNIVERSITYDepartment of Behavioural, Social and Legal SciencesC-essay in Social work, Advanced course2006To give up a criminal life styleA study of motivation and protectional factors of juveniles after a sentence of institutional care or community workEmma Henriksson & Karin TengnäsABSTRACTThe purpose of the study was to investigate the factors that juveniles sentenced to institutional care or community work perceive as important for their decision to give up a criminal life style. The study approach was based on a few specific questions: (1) What aspects of the treatment have contributed to a motivation to abandon the criminal life style? (2) What have motivated the juveniles to make a decision to leave the criminal life style? (3) Are there any specific internal or external protectional factors that have been decisive for the rehabilitation process and, if so, are they linked to intrinsic or extrinsic motivation? The study rests on the theoretical foundation created by earlier research on institutional care, motivation and protectional factors. Interviews were chosen as a method to secure qualitative data and the interview manual was designed on the basis of themes that reflect the questions of the study. Six young people?s perception of their treatment is documented in the study, as well as their opinion on the effectiveness of the treatment.

For a long period of time there has been an extensive documentation of how things are presumed not to be at our workplace. However there is little knowledge on how it is supposed to be, what makes us feel good and what makes us retain our well-being. The aim of this study was to survey the attitudes towards factors of well-being at the workplace among personnel at four institutions at Kristianstad University. The work method used in this study is quantitative and a questionnaire survey was carried out to produce an overall picture. The majority considered praise from manager and the opportunity of development discussions of great importance.

Studien var en undersökning riktad till hälsopedagoger verksamma inom en företagshälsovård iSverige, med syftet att beskriva deras hälsofrämjande arbete. Genom ett tillfällighetsurvalkontaktades åtta hälsopedagoger via mail med en förfrågan om de kunde tänka sig att delta istudien. Studien var av kvalitativ form där respondenterna fick svara på muntligt ställda frågorunder enskilda intervjuer. Fem av intervjuerna genomfördes under personliga möten och tre avdem genomfördes via telefon. Resultatet visade att respondenterna arbetade på individ-, gruppochorganisationsnivå.

I denna studie har syftet varit att ta reda på hur chefer ser på hälsofrämjande arbete i sitt yrke. För att ta reda på chefernas upplevelser i sitt ledarskap grundas denna studie på kvalitativa intervjuer. Den teoretiska ramen utgår från begreppet hälsofrämjande ledarskap samt Lee G. Bolman och Terrence E. Deals olika perspektiv på organisation och ledarskap.

Utbrändhet är idag ett välkänt begrepp. Samhället har haft en negativ utveckling då det gäller antalet sjukskrivningar i Sverige sedan 1990-talet och forskning visar att bland an-nat lärare mår allt sämre. Denna studie syftar på att ta reda på vad som finns att göra för att förebygga stress och utbrändhet i läraryrket. För att gå ett steg längre än den forskning som gjorts i ämnet tidigare, utgår studien från ett sociokulturellt perspektiv, där kom-munikationen mellan lärare och elev är det centrala. En kvalitativ undersökning har gjorts, i vilken olika grundskollärare har intervjuats och, på så sätt, fått tillfälle att delge sina åsikter om vad de anser fungerar som hälsofrämjande när det gäller kontakten med elev-erna.

For a long period of time there has been an extensive documentation of how things are presumed not to be at our workplace. However there is little knowledge on how it is supposed to be, what makes us feel good and what makes us retain our well-being. The aim of this study was to survey the attitudes towards factors of well-being at the workplace among personnel at four institutions at Kristianstad University. The work method used in this study is quantitative and a questionnaire survey was carried out to produce an overall picture. The majority considered praise from manager and the opportunity of development discussions of great importance.

Syftet med denna undersökning är att identifiera gemensamma mönster av Friskfaktorer hos långtidsfrisk administrativ personal på Högskolan Väst. Begreppet långtidsfrisk betyder i sammanhanget två års utebliven sjukfrånvaro med en anställning på tre år. Undersökningen syftar även till att utforska arbetets och fritidens betydelse för långtidsfriskheten hos personalen. Dessa syften skall uppfyllas med hjälp av en fenomenologisk ansats som innebär att fenomen undersöks utifrån de medverkande respondenternas berättelser av sin livsvärld. Till hjälp för analysen av data har ett verktyg använts vid namn Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) som tillämpas genom en systematisk genomgång av transkriptionen.

Studien handlar om organisationskultur och har genomförts på ett konsultbolag. Syftet har varit att undersöka vilka faktorer som bidrar till att skapa, upprätthålla och föra vidare organisationskulturen. Vi har även haft för avsikt att undersöka hur större händelser har påverkat bolagets kultur. I undersökningen använde vi oss av en kvalitativ metod. En sådan metod lämpar sig bäst då studerande av organisationskultur innebär tolkningar av människors tankar, handlingar och beteenden.   Det råder delade meningar i frågan om ledningen kan styra organisationskultur.

Hälsofrämjande arbete är ett betydelsefullt arbetsområde inom folkhälsoarbetet för att förbättra befolkningens hälsa. Hälsofrämjande arbete innebär kunskap om Friskfaktorer och välbefinnande. Arbetet utgår från sju grundläggande principer, där delaktighet är en av dem. Arbetet kan utföras på många olika arenor och av olika aktörer. En aktör är anhörigkonsulenter som arbetar med tillexempel riskgruppen anhöriga till personer med alkohol/narkotikaberoende- eller missbruksproblematik.Syftet med studien var att undersöka hur anhörigkonsulenten upplever hälsofrämjande arbete.

Övergripande syftet var, att undersöka, vilka faktorer skyddar arbetstagarna från att insjukna och bli sjukskrivna. Frågeställningen var: ? Kan de friska undersköterskorna ge vägledning hur sjukfrånvaron kan minskas??Undersökt grupp bestod av 5 undersköterskor, som arbetar inom hemtjänsten eller på ett särskilt boende. De hade ingen eller liten sjukfrånvaro, och har arbetat länge inom vård och omsorg, en hade arbetat 3 år och resterande 31- 42 år.Som undersökningsmetod har använts kvalitativ intervjumetod, med en mer öppen fråga och ett antal följdfrågor, där att hela området har blivit belyst. Intervjuerna bandades och skrevs ut, och har kategoriserats till ett antal teman, som belyser hur undersköterskorna upplever arbetet inom äldreomsorgen.Resultat: Alla intervjuade är friska och upplever de har god hälsa.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om Skellefteå Krafts arbetsmiljöledningsarbete är välfungerande och kan tillämpas i det vardagliga arbetet. Tidigare forskning har visat att positivt och tydligt ledarskap, utvecklad kommunikation, ett gott samarbete, delaktighet, tydliga roller, mål och förväntningar men också möjlighet att utvecklas, administrativt och personligt stöd och en bra fysisk arbetsmiljö leder till en ?frisk arbetsplats?. Arbetets teoretiska bakgrund utgörs av teorier om arbetsmiljö både av fysisk och psykosocial karaktär samt av andra väsentliga faktorer för att uppnå en god arbetsmiljö. Genom triangulering, det vill säga både kvalitativ och kvantitativ metod, har data till arbetet samlats in för att söka svar på frågorna: Hur ser fördelningen ut mellan det fysiska och psykosociala arbetsmiljöarbetet i Skellefteå Krafts system om arbetsmiljöledning? Hur arbetar ledning och medarbetare med den psykosociala arbetsmiljön? Hur tillgänglig är information om den psykosociala arbetsmiljön för medarbetarna vid Skellefteå Kraft? Genom semistrukturerade intervjuer med tio intervjupersoner samt genom en kvantitativ enkätundersökning med 51 respondenter, samtliga tillsvidareanställda vid Skellefteå Kraft, samlades data in.

ABSTRACT: Introduction: There are intentions from the Swedish government to provide guidelines and tools for a healthy social planning. The field is in a Swedish context relatively unstudied regarding psychosocial health and the neighbourhood. Aim: The study aimed to examine how social planning can affect the health of individuals. The focus areas were contextual and compositional factors related to individuals' psychosocial health and the contextual risk- and health factors that exist in the neighbourhood. Method: A literature-based study was conducted and 15 scholarly articles form the basis for analyse.

Studien behandlar hur individers uppfattningar formuleras kring fysisk aktivitet jämfört med sunda kostvanor, en kunskap som är en viktig byggsten inom det tvärvetenskapliga området Kost och friskvård. Dessa livsstilsfaktorer, som ingår som förändringsmål i den svenska folkhälsopolitiken och som har en stor betydelse för hälsan och förebyggande av välfärdssjukdomar, kan i hög grad påverkas av individen själv. Den fysiska aktiviteten avtar med åldern och därför behövs förebyggande insatser för att minska den fysiska inaktiviteten hos vuxna. Pensioneringen är ett avgörande skede och därför är individer 45-64 år en viktig grupp att påverka. Studien fokuserade därför på denna åldersgrupps uppfattningar inklusive en analys av drivkrafterna för ett förändrat beteende vad avsåg ökad fysisk aktivitet.Fokusgruppsintervjuer användes som metod.Resultatet visade på en bred och nyanserad bild av uppfattningar.

Bakgrund: Många arbetsmiljöproblem kretsar kring psykosociala faktorer. Relationen mellan krav, kontroll och socialt stöd har betydelse för hälsan. Riskökning för psykiskt lidande ses när både lågt socialt stöd och låg kontroll upplevs. Arbetstid och bristande kontroll har visat samband med bl.a. gastrointestinala problem och sömnstörningar.