Hälsoinspiratörer används som en strategi i syfte att medverka i utvecklingen av förvaltningens hälsofrämjande arbete bland annat genom att inspirera kollegor till sundare levnadsvanor och initiera friskvårdsaktiviteter på arbetsplatsen. Bakgrunden till uppdraget ligger i förvaltningarnas intresse att på ett främjande sätt hålla medarbetarna friska för att kunna fortsätta bedriva sina verksamheter.Studiens syfte är att undersöka hur hälsoinspiratörerna uppfattar sina förutsättningar i termer av chefens och kollegors stöd och engagemang samt hur handlingsutrymmet ser ut för en vald stadsdelsförvaltnings hälsoinspiratörer.Teori och tidigare forskning: Teori och tidigare forskning utgår från hur socialt stöd från både chef och kollegor påverkar individer i dess arbete. Vidare presenteras hälsofrämjande ledarskap som en form av stöd för hälsoinspiratörer samt hur delaktighet, tillgänglighet och legitimitet kan ge påverkan på individers uppdrag.Studien är kvalitativ där intervjuteknik har valts som metod. Materialet består av fem halvstrukturerade intervjuer där aktiva hälsoinspiratörer från en av Göteborgs stads stadsdelsförvaltnings utbildningssektor intervjuats. De tre centrala teman som framkommit under intervjuerna har ställts mot min teoretiska referensram för att få en djupare förståelse kring resultatet.Resultatet från studien visade att vare sig det gäller chefens eller kollegors stöd så har det en stor betydelse för genomförandet av uppdraget enligt hälsoinspiratörernas uppfattningar.

Bakgrund: Rapporter och studier belyser utvecklingsbehovet inom hälso- och sjukvården avseende salutogena förhållningssätt. Få systematiska hälsofrämjande arbetsmetoder existerar samt att ett helhetsperspektiv där den enskilde patientens resurser tillgodoses, bör vara centralt. Denna studie avser att skapa ökad kunskap om hur arbetet med patientens resurser ser ut.Syfte: Syftet var att undersöka hur specialistsjuksköterskan i psykiatrisk vård identifierar, värderar och använder sig av resurser hos patienter med psykisk ohälsa.Metod: Kvalitativ design valdes för att ge svar på syftet. Datainsamlingsmetoden var intervju där sex specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård deltog. Forskningsfrågorna besvarades via frågor av öppen karaktär.

Det är ett faktum att en stor generation så smått har börjat lämna arbetsmarknaden för att gå i pension, nämligen 40-talisterna. In tågar nya generationer, och bland dem, 80-talisterna, en ny stor generation som ska anamma arbetsmarknadens villkor och utma-ningar. Samtidigt så ställer arbetsplatser och organisationer i dagens samhälle allt högre krav på arbetstagarna, och det är av stor vikt att rekrytera, bibehålla, utveckla och moti-vera arbetstagarna för en lyckosam verksamhet. Just att motivera medarbetare har en tradition i ekonomiska medel som högre avkastning på kapital eller provision, men även inom området arbetsersättning sker det utveckling.Vad motiverar 80-talister till att arbeta? Den frågan är därför intressant att undersöka och ligger till grund för denna studie.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka kreatinets prestationshöjande effekt på styrka efter en sex dagars kreatinuppladdning samt undersöka om en korrelation mellan kreatinupptag och styrkeförändring förelåg. Frågeställningar var:Hur skiljer sig den statiska styrkan i biceps efter en sex dagar lång kreatinuppladdning?Hur skiljer sig den dynamiska styrkan i bänkpress efter en sex dagar lång kreatinuppladdning?Finns det någon korrelation mellan förändring av styrka och upptag av kreatin?MetodStudien genomfördes på 22 fysiskt aktiva friska svenska män och kvinnor (13 män, 9 kvinnor) som delades in i antingen en kreatingrupp (n=12) eller en kontrollgrupp (n=10). Båda grupperna genomförde tre testtillfällen (T1, T2, T3) där T1 syftades till att mäta upp deras 1RM. Vid T2 och T3 mättes deltagarnas statiska styrka i biceps (höger och vänster) samt deras dynamiska styrka i bänkpress.

Matrix metalloproteinaser (MMPs) är en grupp proteolytiska enzymer som degraderar komponenter i vävnaders extracellulära matrix (ECM). Dessa proteiner spelar en viktig roll i många fysiologiska och patologiska processer. Enzymerna anses vara delaktiga vid olika typer av hjärtsjukdomar där de genom att utöva sin effekt påverkar sammansättningen hos ECM. Aktiviteten hos MMPs hämmas av TIMPs (tissue inhibitors of metalloproteinases) som är enzymernas specifika inhibitorer. Balans mellan nedbrytning och uppbyggnad av ECM är nödvändigt för att bibehålla hjärtvävnadens normala struktur och funktion.

Med lång erfarenhet från yrkeslivet inom handel respektive vård, har vi under lärarutbildningen fått se våra arbetsplatser ur ett annat perspektiv. Skolan anförtror kontrollen på utbildningen till handledaren under en försvarlig del av den totala utbildningstiden. Handledaren ansvarar i praktiken för en betydande del av utbildningen som sker på arbetsplatsen. Handledaren blir en viktig part i elevers möjlighet till ökad förståelse och färdighet inom yrket. Syftet med studien är att beskriva handledningens funktion på APU- (arbetsplatsförlagd utbildning) samt handledarens roll där.

Ventrikulära takyarytmier är den vanligaste typen av rytmrubbningar hos hundar. Ventrikulära extraslag (VES), när depolarisationen utgår från kammaren, är den mildaste formen. Flera VES på rad med en hög hjärtrytm kallas ventrikulär takykardi (VT) och kan utvecklas till livshotande kammarflimmer (VF) då inget blod pumpas ut i kroppen. Arytmier upptäcks normalt vid en klinisk undersökning med auskultation följt av elektrokardiografi (EKG). Dessa korta tre-minuters avläsningar kan identifiera en arytmi om den är vanligt förekommande. Allt vanligare blir användningen av 24-timmars ambulatorisk elektrokardiografi (AEKG) som läser av hjärtrytmen under ett helt dygn. AEKG är mycket användbar för att upptäcka oregelbundna arytmier.

Med lång erfarenhet från yrkeslivet inom handel respektive vård, har vi under lärarutbildningen fått se våra arbetsplatser ur ett annat perspektiv. Skolan anförtror kontrollen på utbildningen till handledaren under en försvarlig del av den totala utbildningstiden. Handledaren ansvarar i praktiken för en betydande del av utbildningen som sker på arbetsplatsen. Handledaren blir en viktig part i elevers möjlighet till ökad förståelse och färdighet inom yrket. Syftet med studien är att beskriva handledningens funktion på APU- (arbetsplatsförlagd utbildning) samt handledarens roll där.

Bakgrund: I Sverige finns cirka 60 000 individer som har epilepsi varav 17 % är barn under 16 år. Epilepsi är en neurologisk sjukdom som innebär att det sker en plötslig och oprovocerad urladdning av hjärnbarkens nervceller vid mer än ett tillfälle. Profylaktisk behandling med karbamazepin går ut på att stabilisera nervcellernas membran vilket eventuellt skulle kunna påverka minnesfunktioner och inlärningsförmåga. Lagring av bearbetad information verkar nämligen kräva högfrekvent stimulering av hjärnans nervceller som leder till synaptisk plasticitet och effektivisering. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om behandling med karbamazepin påverkar minnesfunktioner och därmed inlärningsförmåga.

Nattarbete medför risk för utveckling av hjärt- och kärlsjukdom, mag-tarmsjukdom och sömnsvårigheter. Det finns en ökad risk för olycksfall under arbete nattetid och det kan medföra psykosociala konsekvenser. Enligt Arbetsmiljöverkets författningssamling skall periodisk läkarundersökning erbjudas innan nattarbete påbörjas och sedan med sex års mellanrum med följande undantag, med tre års mellanrum när arbetstagaren fyllt 50 årUnder år 2004 kontrollerades 68 personer, som arbetade natt i Hallands landsting, på Landstingshälsan i Varberg. Syftet med att sammanställa undersökningsresultaten var att få en uppfattning av hälsotillståndet i gruppen samt undersöka om det fanns samband mellan för högt BMI och hypertoni respektive hypercholesterolemi, om rökare hade fler kroppsliga symptom/besvär än icke-rökare samt om sömnproblem ökade med åldern.Undersökningen genomfördes enligt gällande rutiner med blodprovstagning, frågeformulär samt undersökning av företagsläkare och företagssköterska.Gruppen bestod av 61 kvinnor och sju män med varierande utbildning och med olika arbetsplatser. 65 personer hade vårdarbete, tre personer arbetade inte med vård.Gruppens medelålder var 45,5 år.

Cancer är idag en vanlig sjukdom som uppstår på grund av okontrollerad celltillväxt och kan visa sig som cirka 200 olika sjukdomar beroende på vilken celltyp som drabbas. Trots dagens standardterapier med kirurgi, strålning och kemoterapi så dör årligen runt 23 000 människor av cancer i Sverige. Dödsfallen beror ofta på svåråtkomliga metastaser som bildats från ursprungstumören och sedan spridits med blod och lymfa ut i kroppen. En långt gången cancer kan även visa upp resistens mot vissa terapier, vilket försvårar behandling ytterligare.  Det är därför viktigt att nya effektiva läkemedel och behandlingsmetoder utvecklas. Ett alternativ är onkolytisk virusterapi.

Syfte och frågeställningar:Syftet med studien var att undersöka hur det är att leva med IBS. Om och i så fall hur livskvaliteten påverkas hos unga kvinnor ur ett hälsoperspektiv samt att utforska inställningen till fysisk aktivitet efter att de diagnostiserats med IBS. För att besvara syftet formulerades följande frågeställningar:Påverkas livskvaliteten, hos kvinnor i 20-30 årsåldern diagnostiserade med IBS och i så fallpå vilket sätt ur ett hälsoperspektiv?Vilken är de IBS-diagnostiserade kvinnornas inställning till fysisk aktivitet?Metod:För denna studie valdes en kvalitativ metod genom intervjuer. Fem unga kvinnor med en medelålder på 25 år och diagnostiserade med IBS i snitt i 2,7 år har under intervju besvarat frågor om hur IBS påverkar deras livskvalitet samt deras inställning till fysisk aktivitet.

Idag satsas det inom folkhälsoarbetet mycket på arbetsplatsen som arena då arbetslivet har en avgörande betydelse för att varje människa ska uppnå god hälsa. Vad som gör en arbetsplats hälsosam är individuellt. För många handlar det dock om att känna eget ansvar, delaktighet, inflytande, gemenskap och meningsfullhet. Den svenska arbetsmarknaden karaktäriseras av att män och kvinnor arbetar inom olika sektorer och yrkesområden, vilket har skapat en könssegregerad arbetsmarknad. Den könssegregerade arbetsmarknaden leder till att arbetsgrupperna på arbetsplatserna ofta är könshomogena.

Arbetsmarknadsläget är idag hårdare än det tidigare varit för nyutexaminerade akademiker. Vägen till drömyrket är krokig och kantas av flera val som måste göras, i fråga om strategier och mobilitet. Denna uppsats belyser yngre akademikers rumsliga mobilitet och nuvarande situation på arbetsmarknaden samt strategier under etableringsprocessen i förhållande till olika aspekter såsom ålder och familjebildning. En kvalitativ metod i form av intervjuer användes. Uppsatsens teoretiska referensram präglas av Becks individualiseringsteori samt andra teorier av Bourdieu, Giddens och Bäck-Wiklund.

Slöjan som hinder på arbetsmarknaden ? en intervjustudie av några muslimska kvinnor i Gävle. C-uppsats i religionsvetenskap, MNR-programmet, Högskolan i Gävle 2011.För ett antal år sedan så blossade debatten upp kring huruvida kvinnor skulle få använda niqab, den klädedräkt som täcker kvinnors kropp och ansikte, allt utom ögonen på offentliga platser som i skolan.Syftet med denna uppsats var att ta reda hur beslöjade muslimska kvinnor tas emot på arbetsplatser, och huruvida deras slöja är ett hinder eller en tillgång i sammanhanget, samt hur de ser på sin identitet som sjalbeklädd kvinna i Sverige. Kvinnorna har med olika bakgrund av någon anledning hamnat i Sverige, och här skapat sig ett liv utifrån olika förutsättningar. Tillsammans med sina familjer så har de gjort en lång resa för att ta sig just hit.