Våldet i samhället ökar. Detta våld sprider sig in på våra arbetsplatser så även inom hälso- och sjukvården. Sjukvårdpersonalen är utbildad i att vårda patienten utifrån omvårdnadsforskning och vetenskapliga medicinska rön. Verbala och fysiska aggressioner kan försvåra omhändertagandet. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka förekomsten och upplevelserna av hot och våld inom somatisk vård.

Tvångssyndrom är en psykisk sjukdom som ca 2 % av världens befolkning lever med och som visar sig som tvångstankar eller tvångstankar och tvångshandlingar. Den ångest som ligger bakom tvångssyndromet lindras med hjälp av tvångshandlingar. Då sjuksköterskan i sitt yrke kommer att träffa personer med tvångssyndrom är det viktigt med förståelse om hur vardagen ser ut för personer med tvångssyndrom och hur de upplever sitt syndrom.I denna litteraturstudie, vars syfte var att öka sjuksköterskans kunskaper kring de komplexa situationer som kan uppstå vid omvårdnaden av personer med tvångssyndrom genom att belysa erfarenheter av den levda vardagen hos personer med tvångssyndrom, har 12 artiklar varav 4 kvalitativa och 8 kvantitativa systematiskt granskats och analyserats.Resultatet visar att personer med tvångssyndrom lever med en låg livskvalitet i förhållande till personer utan tvångssyndrom. En försämrad livskvalitet påverkar personens vardagliga liv genom att negativt påverka relationer, arbete och utbildning.För att ytterligare öka förståelsen för personer med tvångssyndrom rekommenderas ytterligare kvalitativ forskning om personers upplevelser. Att nå ut till sjuksköterskestudenter och verksamma sjuksköterskor med resultatet av ny forskning är av stor vikt.

Arbetsteam har blivit en allt mer vanlig tillämpad organisationsform på dagens arbetsplatser. Att utforma bra metoder för att stödja arbetsgruppers utveckling är därför av stor vikt. Group Development Questionnaire (GDQ) är en metod framställd för att arbeta med grupper ur ett utvecklingsperspektiv. Denna studie utvärderar resultaten av GDQ-interventioner som genomförts på tolv svenska arbetsgrupper, i syfte att undersöka om positiva förändringar skett i grupperna. Resultaten visade inte på några större signifikanta förändringar i gruppernas fasutveckling.

?Think of the best for the child? that?s a sentence we been hearing before, but the question is, do we really? Does the child get the opportunities to develop to healthy, safe, creative, mobile,concentrated, invention, curious, harmony child? Preschool outdoors is about time. On a preschool outdoors, gets the child opportunities to shape materials and the place they are on, the environment on preschool outdoors is formable and the children fantasy is big. Nothing is decided on a preschool outdoors ahead and nothing is static, here is the place where the child creates together with the nature and landscape. The landscape has a central part in the child?s play and in the child development and there are often no limits.

Denna undersökning belyste sambanden mellan arbetstrivsel i relation till Locus of Control, chefens tillgänglighet för arbetstagaren och uppmuntran från chefen. Tidigare undersökningar har visat att det finns en positiv korrelation mellan intern Locus of Control och arbetstrivsel. Forskning har även visat att det finns samband mellan olika typer av ledarskap och arbetstrivsel men lite forskning är gjord för att undersöka vilket samband det finns mellan chefens tillgänglighet för arbetstagaren och arbetstrivseln. Av de 47 personer som deltog i undersökningen var alla kvinnor, vilka alla arbetade inom Vård och Omsorg men på två olika arbetsplatser där på den ena arbetsplatsen hade kontinuitet bland chefer och på den andra hade de varit olika chefer under samma period. Studien visade att det finns ett signifikant samband mellan arbetstrivsel och chefens tillgänglighet, LOC, och uppmuntrande ledarskap, däremot fanns det inte någon signifikant skillnad i arbetstrivseln mellan de båda arbetsplatserna.

Mixade vårdsalar, det vill säga där man blandar män och kvinnor, är något som förkommer på sjukhusen runt om i landet och bör uppmärksammas utifrån patientens perspektiv då denne är i beroendeställning av sjukvården och dess vårdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vårdsalar, detta oftast på grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på mixad vårdsal på en akut sjukvårdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vårdats på mixad vårdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vårdas på mixad vårdsal.

Enligt Maslows behovshierarki är de högre behoven, autonomi, uppskattning och självkänsla viktiga faktorer för att uppnå motivation på arbetsplatsen. Autonomi ökar arbetstagarens engagemang i arbetet. Uppskattning är nödvändigt för att uppleva intresse att prestera bättre. Hög självkänsla behöver arbetstagaren för välmående och trygghet. Om självkänslan däremot är låg finns det risk att arbetstagaren blir beroende av uppskattning och överpresterar för att uppnå bekräftelse. Denna prestationsbaserade självkänsla har vid tidigare studier visats öka risken för ohälsa.

Mixade vårdsalar, det vill säga där man blandar män och kvinnor, är något som förkommer på sjukhusen runt om i landet och bör uppmärksammas utifrån patientens perspektiv då denne är i beroendeställning av sjukvården och dess vårdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vårdsalar, detta oftast på grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på mixad vårdsal på en akut sjukvårdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vårdats på mixad vårdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vårdas på mixad vårdsal.

Föreliggande rapport behandlar åsikter och inställningar om ackordslön på Peab AnläggningRegion Syd, Projekt/Infra. Synpunkter från hantverkare och tjänstemän har ställts motvarandra för att ge en objektiv bild av vad man anser om ackordslön.En förändring i anläggningsavtalet med SBAF, Svenska Byggnadsarbetareförbundet, harmedfört att den nya huvudlöneformen för anläggare ska vara ackord. Därför görs dennaundersökning för att ansvariga på personalavdelningen på Peab Anläggning Region Syd,Projekt/Infra, ska få en inblick i hur de anställda, som är involverade i produktionsfasen,uppfattar ackordslön.Undersökningen har gjorts genom enkäter och intervjuer med ett antal frågor gällandeackordslön. Frågorna har ett brett spektra och behandlar såväl arbetsförhållanden somlöneuppfattningar. De som medverkat i undersökningen har varierande erfarenheter omackord.SBAF menar att ett prestationslönesystem som ackord är det mest rättvisande och utvecklandeför hantverkarna.

Genom en kvalitativ forskningsansats har det genomförts intervjuer med ledare på sju olika arbetsplatser i Sverige, avgränsade till olika kommuner i Stockholms län. Studien belyser hur ledare ser på en hälsobefrämjande arbetsplats med fokus på psykosociala frågor. Som teoretisk utgångspunkt har Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) valts. Den innefattar människor känsla av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Resultatet bekräftade att människor med en stark KASAM lättare tål påfrestningar i arbetslivet och att ett hälsobefrämjande ledarskap alltid är att föredra.

Syfte: Hälsofrämjande insatser på arbetsplatser är idag vanligt förekommande. Genom olika hälsoprojekt kan arbetstagare bland annat få subventionerad träning och utbildning inom hälsoämnen. Studiens syfte var att försöka få en förståelse för hur några arbetstagare som deltagit i ett hälsoprojekt, uppfattar sin vilja till ansvar och sin kunskapsutveckling till förändring. Syftet var också att få förståelse för hur individens människo- och kunskapssyn kan påverka viljan till ansvar för ett hälsosamt liv.Metod: Tre halvstrukturerade intervjuer genomfördes med arbetstagare som deltagit i ett hälsoprojekt. Samtliga arbetstagare är kvinnor och anställda inom kommunen.Resultat: Studien visade att uppfattningarna av vilja till eget hälsoansvar skiljde sig markant mellan deltagarna.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor över hela världen. Prognosen har dock förbättrats tack vare tidig diagnos och avancerade diagnostiska tekniker samt att bröstcancerbehandlingen blivit allt mer avancerad, aggressiv och effektiv. Kirurgi är den vanligaste behandlingsformen. Vid otillräcklig kirurgi ges adjuvant behandling, vilket innebär en tilläggsbehandling med strålning, cytostatika och/eller endokrin behandling. Cytostatika verkar genom att döda tumörceller och hämma deras tillväxt.

Mixade vårdsalar, det vill säga där man blandar män och kvinnor, är något som förkommer på sjukhusen runt om i landet och bör uppmärksammas utifrån patientens perspektiv då denne är i beroendeställning av sjukvården och dess vårdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vårdsalar, detta oftast på grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på mixad vårdsal på en akut sjukvårdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vårdats på mixad vårdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vårdas på mixad vårdsal.

SAMMANFATTNING PROBLEM ? Vårt Fallföretag är ett livsmedelsföretag som tillverkar, marknadsför och distribuerar system för drycker och matvaror på arbetsplatser. Kundföretagen är representerade i ett flertal branscher, och är allt från små till stora företag som är geografiskt koncentrerade till Skåne och Stockholmsområdet. Fallföretagets kärnprodukt, kaffe, är relativt standardiserad, varför aktörerna i högre grad än tidigare konkurrerar via tjänster. Denna utveckling har medfört att goda relationer till kunderna blivit viktigare än kärnproduktens egenskaper, vilket i sin tur lett till att tjänstekonceptet blivit mer centralt.

Trots att stress tidigt i livet kan leda till ohälsa i vuxenlivet finns det förhållandevis få studier av psykobiologiska aspekter av stress bland ungdomar i Sverige. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan självrapporterad stress (n=412) och salivkortisol (n=278) hos friska skolungdomar i årskurs 8 och 9 i två Stockholmsskolor. Vidare undersöktes könsskillnader och skillnader mellan årskurser i självrapporterad stress respektive salivkortisol. Data samlades in via ett självskattningsformulär som mäter generell stress samt genom salivprover tagna vid fem tillfällen under en dag. Resultaten visade på ett signifikant samband mellan självrapporterad stress och salivkortisol (r=0,29) vid en tidpunkt.