Undersökningens syfte var att synliggöra hur några verksamma lärare i grundskolans senare år upplever och uppfattar hälsa i undervisningen i ämnet Idrott och hälsa. Studien utgår från den kvalitativa forskningsansatsen där semistrukturerade intervjuer tillämpades vid utförandet. Data insamlingen utgörs av sju respondenter valda utefter specifika kriterieurval. Resultatet visar att hälsa är ett svår definierat begrepp med många dimensioner, vilket även litteraturen påvisar. Begreppets oklarhet visar att hälsa kommer till olika uttryck i undervisning.

Den svenska arbetsmarknaden sta?r info?r ett generationsskifte i och med att fyrtiotalisterna ga?r i pension och den yngre generationen, generation Y, kommer ut pa? arbetsmarknaden. Den ha?r generationen motiveras av andra faktorer a?n de a?ldre generationerna vilket inneba?r att organisationer beho?ver anpassa hur de arbetar med att motivera sina ansta?llda. Vinstandelssystem har historiskt sett visat sig vara ett framga?ngsrikt koncept men det finns en oklarhet ga?llande om dessa system kommer att fungera pa? en generation som inte va?rdesa?tter trygghet och som inte drar sig fo?r att byta arbetsgivare.

Dilaterad kardiomyopati (DCM) är en relativt vanlig och mycket allvarlig sjukdom hos hundrasen Newfoundland. Sjudomen kännetecknas av att hjärtats kontraktionsförmåga minskar vilket leder till symtom på hjärtsvikt. Syftet med studien är att undersöka om sjukdomen är ärftlig och, i så fall, sjukdomens arvsgång. Etthundrafemtio Newfoundlandhundar användes i studien vilka insamlats som en del av en molekylärgenetisk studie av DCM. Hundarna har genom olika metoder diagnostiserats med DCM (t ex ekokardiografi, histopatologi och kliniska symtom) och de som vid sju års ålder fortfarande var fria från symtom på DCM har betraktats som friska.

Vi lever i ett samh?lle d?r teknologiska uppfinningar hela tiden h?jer hastigheten, inte bara i arbetet utan ocks? i vardagen. Denna studie syftar d?rf?r till att unders?ka om samtidens norm om produktivitet genomsyrar alla ?ldrar och livsstadier genom att fokusera p? pension?rer. F?r att bidra till f?rst?else av normer kring produktivitet hos ?ldre ?mnar studien f?rst? pension?rernas subjektiva upplevelser av tid och hur den ?nskas spenderas i relation till ?lderdomen. Genom ett utforskande av dikotomin produktivitet/reproduktivitet och hur den f?rh?ller sig till rekreation samt agentskap och ett temporalt perspektiv avser studien att unders?ka ?lderdomens kapitel och pensionen med nya glas?gon.

Dilaterad kardiomyopati (DCM) är en relativt vanlig och mycket allvarlig sjukdom hos hundrasen Newfoundland. Sjudomen kännetecknas av att hjärtats kontraktionsförmåga minskar vilket leder till symtom på hjärtsvikt. Syftet med studien är att undersöka om sjukdomen är ärftlig och, i så fall, sjukdomens arvsgång. Etthundrafemtio Newfoundlandhundar användes i studien vilka insamlats som en del av en molekylärgenetisk studie av DCM. Hundarna har genom olika metoder diagnostiserats med DCM (t ex ekokardiografi, histopatologi och kliniska symtom) och de som vid sju års ålder fortfarande var fria från symtom på DCM har betraktats som friska.

Syfte: Med utg?ngspunkt i svensk nyhetsdebatt om barn och avancerad hudv?rd, syftar f?religgande uppsats till att synligg?ra och analysera hur barn (0?18 ?r) konstrueras diskursivt samt att unders?ka vem som tilldelas talutrymme i dessa diskussioner. Teori: Utifr?n ett diskursteoretiskt ramverk inspirerat av Foucault, bygger analysen p? utg?ngspunkten om spr?k som centralt och b?rare av diskursiva f?rest?llningar om hur n?got eller n?gon antas eller b?r vara. Det kombineras med barndomssociologiska teorier om barnsyn och att den r?dande synen p? barn ?r kontextuellt, kulturellt och historiskt betingad. Metod: Det empiriska materialet, best?ende av 19 nyhetsartiklar fr?n de svenska tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, G?teborgs-Posten, Svenska Dagbladet Junior och Kamratposten, har analyserats genom en kritisk inneh?llsanalys med en diskursanalytisk ansats inspirerad av Foucault f?r att synligg?ra diskursiva konstruktioner, diskurser samt de positioner och handlande som barn tillskrivs. Resultat: Av resultatet framg?r att barn konstrueras p? tre olika s?tt och att de olika konstruktionerna (o)m?jligg?r olika typer av handlande. Barn konstrueras genom spr?kliga mark?rer i artiklarna som konsumenter, som s?rbara och som kompetenta.

Capio Företag i Lund utför hälsokontroller och som ett led i kvalitetssäkringen jämfördes två mätmetoder för njurfunktionsundersökning i denna pilotstudie. För att undersöka metodernas potential att identifiera asymptomatiska njurfunktions-nedsättningar vid hälsoundersökningar bestämdes två serummarkörer för glomerulärfiltrationshastighet (GFR), S-Kreatinin och S-Cystatin C hos 68, subjektivt friska, personer i åldern 28-82 år.S-Cystatin C men ej S-kreatinin visade signifikant ökning med åldern och fångade således in den åldersbetingade sänkningen av GFR. Det fanns statistiskt signifikant (p.

The aim of this study was to determine the prevalence of antibodies against the intracellular protozoan Encephalitozoon cuniculi in healthy pet rabbits. Encephalitozoonosis is an important differential diagnosis to ascending infection with Pasteurella multocida in the ears since a common symptom is vestibular syndrome. Samples were collected from healthy rabbits that were brought to an animal clinic in Stockholm for some kind of prophylactic procedure. The samples were analysed by an India-ink Immunoreaction test / Carbon Immunoassay. Of 106 rabbits 7 (6.6%) were seropositve.

Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av utomhusaktiviteter hos personer över 75 år som bor i det egna hemmet. För att besvara studiens syfte genomfördes 11 semistrukturerade intervjuer. Inklusionskriterier var att deltagarna i studien skulle vara över 75 år, bo i det egna hemmet, ej ha kognitiva nedsättningar samt att de talade svenska. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: ?Göra som de gjort tidigare?, ?Fysisk miljö och årstider som begränsande faktor? och ?Att vara delaktig och interagera med andra?.

Influensasjukdomen har en världsvid spridning varje år. Dödligheten i sjukdomen och dess följdsjukdomar är stor fr a i riskgrupper. Socialstyrelsen rekommenderar därför vaccination mot influensa av gamla och kroniskt sjuka i ?allmänna råd, vaccination mot influensa? (3) Däremot finns ingen rekommendation om vaccination av övrig befolkning förutom möjligen vid pandemier. Många arbetsgivare väljer varje år trots det att bekosta de anställdas vaccination mot influensa för att minska sjukfrånvaro.

Bakgrund: I dag har 220 miljoner människor diabetes världen över och 90 % av dessa har typ 2 diabetes. Sjukdomen föregås alltid av en insulinresistens och eftersom den har en koppling till oxidativ stress är en teori att spårämnet selen kan spela en viktig roll. Det är känt att selen har antioxidativa effekter i kroppen och tidigare djurstudier har visat att selen skulle kunna härma insulinets effekter samt öka insulinkänsligheten.Syfte: Att ta reda på om selen kan skydda mot utvecklingen av typ 2 diabetes. De frågeställningar som användes var om selensupplementering, selenintag via kosten eller selenstatus i blod kan påverka risken att utveckla typ 2 diabetes hos friska individer.Sökväg: Datainsamlingen genomfördes i den medicinska databasen PubMed med sökorden ?selenium AND diabetes mellitus type 2?.

Varje år insjuknar många människor världen över i sjukdomen diabetes mellitus och antalet insjuknande per år väntas öka. Sjukdomen är i de flesta fall kronisk och för med sig flertalet komplikationer. En av dessa komplikationer är amputation av nedre extremiteter på grund av sämre blodförsörjning. Syftet med denna studie var att beskriva hur diabetespatienter upplever sin livskvalitet efter en amputation. Studien är en litteraturstudie som genomfördes enligt Polit, Beck och Hungler (2005).

Fång är ett ökande problem i hästpopulationen och ett samband mellan fetma, insulinresistens och en förhöjd risk för fång har setts i ett flertal studier. Fältdiagnostiken för påvisande av insulinresistens är idag mycket begränsad och de metoder som framför allt används, mätning av fasteinsulin- och fasteglukoskoncentrationer via blodprov, har visat sig ha låg tillförlitlighet och reproducerbarhet. Behovet av en enkel och pålitlig fältdiagnostisk metod för utvärdering av insulinkänslighet hos hästar är därför stort. Studien syftade till att utvärdera ett oralt glukostoleranstest (OGT) som alternativ till dagens fältdiagnostiska metoder för detektion av insulinresistens hos häst. Genom att diagnosticera insulinresistenta hästar, samt de hästar som befinner sig i riskzonen för att utveckla insulinresistens, kan förebyggande åtgärder vidtas och en uppföljning av dessa åtgärder göras med hjälp av OGT, vilket kan leda till att hästarna på så sätt fortsättningsvis kan hållas friska. 14 kliniskt friska varmblodiga travare användes i försöket. Samtliga hästar genomgick, förutom det orala glukostoleranstestet, en euglykemisk hyperinsulinemisk clamp (EHC) för kvantifiering av deras insulinkänslighet. I det orala glukostoleranstestet gavs försökshästarna glukossirap oralt i en dos på 0,2 ml/kg kroppsvikt och deras insulin- och glukossvar följdes därefter under tre timmar med provtagning varje halvtimme.

Dilaterad kardiomyopati (DCM) är en relativt vanlig och mycket allvarlig sjukdom hos hundrasen Newfoundland. Sjudomen kännetecknas av att hjärtats kontraktionsförmåga minskar vilket leder till symtom på hjärtsvikt. Syftet med studien är att undersöka om sjukdomen är ärftlig och, i så fall, sjukdomens arvsgång. Etthundrafemtio Newfoundlandhundar användes i studien vilka insamlats som en del av en molekylärgenetisk studie av DCM. Hundarna har genom olika metoder diagnostiserats med DCM (t ex ekokardiografi, histopatologi och kliniska symtom) och de som vid sju års ålder fortfarande var fria från symtom på DCM har betraktats som friska.

BakgrundEn mer stillasittande livsstil med ett högre kaloriintag ökar riskerna för övervikt och andra metabola sjukdomar. För att förebygga och behandla dessa sjukdomar behöver vi bland annat förstå hur hungerkänslor regleras hos människan. Hur stor inverkan blodglukosnivåer har på hungerregleringen är dock omdiskuterat.SyfteSyftet med denna studie var att undersöka hur hungerkänslor och blodglukosnivåer förändras efter en måltid, jämfört med fasta. Kan den upplevda hungern påverkas genom periodisk fas-ta? Hur påverkar en invand måltidsrytm hungern? Hur påverkas hunger och blodglukos i för-väntan på en måltid?MetodTolv friska testpersoner (7 män, 5 kvinnor) där sju stycken var vana vid periodisk fasta och fem inte var det, randomiserades in i två grupper där ena gruppen (Pi) fick äta en 600 kcal pizza medan den andra gruppen fick fasta (F).