Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivet utomhus för att uppnå rekreation, miljöombyte och naturupplevelser, utan något krav på prestation eller tävling. Vår studie syftar att undersöka hur förskolor inom Luleå och Piteå kommun arbetar med friluftsliv. I studien har vi valt att använda oss av en kvantitativ insamlingsmetod, dvs. enkäter. Undersökningsgruppen har bestått av 72 förskolor från Luleå kommun och 53 förskolor från Piteå kommun.

Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivet utomhus för att uppnå rekreation, miljöombyte och naturupplevelser, utan något krav på prestation eller tävling. Vår studie syftar att undersöka hur förskolor inom Luleå och Piteå kommun arbetar med friluftsliv. I studien har vi valt att använda oss av en kvantitativ insamlingsmetod, dvs. enkäter. Undersökningsgruppen har bestått av 72 förskolor från Luleå kommun och 53 förskolor från Piteå kommun.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka vad vårdpersonal vid ett sjukhus i Mellansverige uppfattar som en hälsofrämjande utemiljö som komplement i vård och/eller behandling, samt undersöka om personalen anser att utemiljön kan bidra till en god arbetsmiljö.Metod: En deskriptiv tvärsnittsstudie användes som design. Data samlades med en enkätundersökning. Totalt deltog 31 vårdpersonal på en palliativ vårdavdelning samt en ätstörningsenhet.Resultat: Studien visade att 24 vårdpersonal av 31 (77 %) var positiva till att använda utemiljön som komplement i vårdarbete. Studien visade även att 24 vårdpersonal av 30 (80 %) kan tänka sig använda utemiljön som komplement till sin arbetsmiljö. I första hand ansåg de att tillgången till Frisk luft var det mest betydelsefulla komplementet till en hälsofrämjande utemiljö i både patientarbete och deras egen arbetsmiljö.

Forskning visar att matematikundervisningen i skolan är för stillasittande och läroboksbunden. Utomhusmatematik som ämne har potential att överbrygga dessa brister i den ordinarie matematikundervisningen samtidigt som elevernas kunskaper i matematik utvecklas. Detta tillsammans med att forskning visar att elevers lust att lära i matematik påverkas positivt av konkreta upplevelser och praktisk tillämpning ledde fram till syftet med studien. Syftet är att beskriva elevers perspektiv på utomhusmatematik. De frågeställningar som besvaras i undersökningen handlar om elevers uppfattningar om utomhusmatematik och deras antaganden om varför de har utomhusmatematik.

En ekonometrisk paneldata modell användes för att studera hur antalet förlorade QALYs skiljer sig beroende på valet av mätmetod. Data baserades på individer som skadats i trafiken och som retrospektivt värderat sin hälsorelaterade livskvalitet direkt före olycksfallet och vid olika tidpunkter efter olycksfallet. Tre olika mätmetoder användes: VAS, IHQL, och EuroQol. Förlorade QALYs beräknades för fyra subgrupper. För subgruppen ?svårt skadade/fullt Friska före olyckan? var antalet förlorade QALYs störst (0,370) respektive minst (0,130) om det uppmätts med EuroQol respektive IHQL (relativ skillnad var 2,85).

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka om undersköterskorna på ett äldreboende i Göteborgs stad arbetar mot samma mål, om undersköterskorna upplever att det finns hinder eller möjligheter som påverkar deras förmåga att arbeta utefter målen, samt vilken betydelse den psykosociala arbetsmiljön har för att verksamheten skall uppnå Målmatchning.Denna kvalitativa studie har en induktiv ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med fem undersköterskor och en enhetschef på ett äldreboende i Göteborgs stad. Som analysmetod har empiristyrd tematisk analys använts.I denna studie har framkommit att undersköterskorna och deras enhetschef upplever utmaningar i sin arbetssituation, främst på grund av beslut kring budget, Optimerad Bemanning och Time Care, som fattats högre upp i organisationen. Dessa påverkansfaktorer har negativ inverkan på såväl den psykosociala arbetsmiljön som deras förmåga att uppnå verksamhetens mål. Den gemensamma målbilden behöver förtydligas. Även de förväntningar som verksamhetens alla olika parter har på varandra måste tydliggöras.

Titel: Västanvind ? En Frisk eller en lätt bris, En studie om attityd, kunskap ochbeteende i förhållande till vindkraftFörfattare: Carolin Lennartsson och Linnea RosellUppdragsgivare: Västanvind (Göteborg Energi och Din El)Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborg universitetTermin: Hösttermin 2011Handledare: Gabriella SandstigAntal ord: 11678Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka attityder hos invånare i Göteborgskommun samt dess kunskap rörande vindkraft. Av den information som utkristalliserasska vi utröna om informanterna vill ta del av information angående vindkraft och i så fallvar denna information bör finnas. Vi ämnar också undersöka om den bakomliggandeorganisationen har någon inverkan då det kommer till beslutsfattande i frågor omvindkraft och i så fall hur.Metod: Kvalitativ studie med djupintervjuer.Material: Analys av djupintervjuer med tolv informanter.Huvudresultat: Samtliga informanter är positivt inställda till förnyelsebar energi, och då främst vindkraft. Dock har de olika infallsvinklar som gör att de antingen är beredda att köpa vindkraftsandelar, eller inte är det.

Stressrelaterad ohälsa har ökat kraftigt i många länder över hela världen, och är en av de vanligaste orsakerna till långtidssjukskrivningar. Det finns många faktorer som påverkat denna ökning, och en stor bidragande orsak är ökade krav i både arbetslivet och privatlivet. Vid stressrelaterad ohälsa används bland annat mental träning som behandlingsmetod, då studier visar att mental träning kan främja den psykiska hälsan och motverka stress. Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen av mental träning som behandlingsmetod hos en grupp personer med stressrelaterad ohälsa. En frågeställning var även vilka bakomliggande orsaker till stressrelaterad ohälsa som intervjupersonerna beskriver.

SAMMANFATTNING Bakgrund och syfte: I takt med att medellivslängden ökar, ökar även antalet människor som insjuknar i cancer och tumörsjukdomar. Idag finns flera behandlingsalternativ mot dessa tillstånd men de leder till biverkningar som kan försämra livskvaliteten för en patient. Protonstrålning användes första gången 1957 och är en behandlingsmetod som skonar Frisk vävnad kring tumören vilket resulterar i färre biverkningar. Forskning har bedrivits kring den tekniska funktionen vid protonstrålning men den är begränsad när det kommer till människors upplevda livskvalitet efter genomgången behandling. Syftet var att undersöka hur patienter som behandlats med protonstrålning för sjukdomar i huvud- och nackregionen upplevde sin sjukdom, behandling med protonstrålning samt sin hälsa och livskvalitet efter behandlingen.  Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod och intervjuer via telefon genomfördes för att samla data.

ABSTRACTTitle ?Trying to stay healthy as long as possible and being in motion?Titel ?Försöka hålla sig Frisk så länge som möjligt och vara i rörelse?Author Martina SkoglundInstitute Institution For Health ScienceTutor Konstantin KougiomtzisDate 2014-06-05No. of pages 39Keywords Elder, Health, Healthy aging, Physical activity, SOCSummaryBackground: Thanks to advances in healthcare recent decades life expectancy have increased steadily. In order not to put pressure on the healthcare service we as a society need to think in terms of salutogenetic and health promotion. Research has shown that physical activity has great effects to healthy aging.

I flera studier har arbetsorganisatoriska och ledarskapsfaktorer pekats ut som centrala för den psykosociala arbetsmiljön. Cheferna anges utgöra en nyckelgrupp när det gäller att åstadkomma en bra arbetsmiljö.Våren 2005 beslutade man i den för studien aktuella kommunen att aktivt arbeta för att stärka hälsoutvecklingen.Som kommunens företagsläkare var jag intresserad av hur cheferna själva beskrev hur de utövade ett för den psykosociala arbetsmiljön gott ledarskap; vilka hinder och möjligheter de såg.I forskning för att förebygga ohälsa avseende den psykosociala arbetsmiljön har man identifierat Frisk- och riskfaktorer. Vad kände cheferna till om detta?Sjutton av tjugo chefer inom välfärdsförvaltningen och serviceförvaltningen kunde delta i en timmas strukturerad intervju med på förhand formulerade frågor. Under denna beskrevs återkommande det önskade ledarskapet som en grupp- och teamledare som skapar balans i arbetsgruppen och arbetsuppgifterna och hushållar med resurser.

Upplevelsen av hälsa är unik hos varje individ och innefattar mer än ?att vara Frisk?. Hälsan är komplex och inbegriper närvaro av välbefinnande, balans i tillvaron samt en frånvaro av lidande och illabefinnande hos människan. En fysiskt Frisk människa kan uppleva ohälsa på samma sätt som att en fysiskt sjuk människa kan uppleva hälsa. Distriktssköterskan har en central roll i det hälsofrämjande arbetet och bör anpassa arbetet efter patienten.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet är att undersöka uppfattningar om vad som gör medar-betare Friska respektive sjuka på ett industriföretag i Mellansverige, att identifiera Frisk- respektive sjukfaktorer samt försöka skönja bakomliggande mönster och förklaringar. Som teoretisk utgångspunkt används the Job Demands-Resources (JD-R) Model, vilken kan till-lämpas för att förutse arbetstagares sjukdom och engagemang och som en konsekvens även organisationens prestation. Frågeställningarna lyder: Vad tror medarbetarna själva ligger till grund för att sjukfrånvaron ser ut som den gör på enheten? Hur upplever medarbetarna företagskulturen när det gäller sjukfrånvaro, sjuknärvaro samt närvarokrav? Vilka mönster och förklaringar till upprepad sjukfrånvaro respektive hög Frisk-närvaro framträder utifrån medarbetarnas upplevelser och utifrån JD-R modellen? Vilken uppfattning har medarbetarna själva om sin fysiska aktivitetsnivå?Metod: En kvalitativ metod har använts där 18 medarbetare har intervjuats i fokusgrupper och individuella intervjuer. Ambitionen är att förstå det undersökta fenomenet ur individens synvinkel.Resultat: Resultatet visar att deltagarna upplever flera sjukfaktorer och den största orsaken till sjukfrånvaro anses vara den stressiga miljön.

Vårt syfte med denna uppsats är att ta reda på vilka nyckeltal som de undersökta företagen använder och hur de ingår i företagens strategiarbete när det gäller personalbefrämjande åtgärder. Vi har konstaterat att personalbefrämjande åtgärder och nyckeltal ingår i strategiarbetet hos de undersökta företagen. Företagen ser sin personal som en resurs värd att vårda. Vår uppfattning är att det lönar sig att satsa på en Frisk och välmående personal som i slutändan ger lönsamhet för företagen..

Norrköpings kommun befinner sig i en snabb utvecklingsfas, då strävan finns att möjliggöra för fler företag att etablera sig. Detta är nödvändigt då Norrköping drabbats av flera nedläggningar och hög arbetslöshet. Det finns dock en baksida då de befintliga fysiska strukturerna inte är anpassade till den ökade trafikmängd som tillväxten ger upphov till. De stora trafikmängderna genererar höga halter av luftföroreningar, däribland hälsoskadliga partiklar som strider mot uppsatta miljökvalitetsnormer. Det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft blir därmed svårt att nå.