Syftet med den här studien var att försöka förklara utbrändhet genom att försöka förstå människors känslor av sammanhang på arbetsplatsen samt att försöka utröna vilka faktorer som behövs för att människor ska få känslor av sammanhang på arbetsplatsen. Studiens tolkningsmetod var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med tre personer som arbetar inom ett vård- och omsorgsprojekt: en projektledare och två medarbetare. Vi har utifrån Giorgis analysmetod tolkat att arbetsklimat och socialt stöd, ledarskap, arbetsbelastning, tydlighet samt delaktighet är områden som är viktiga för att få en känsla av sammanhang på arbetsplatsen. Analysen av intervjupersonernas utsagor skedde utifrån Aaron Antonovskys salutogenetiska synsätt och hans begrepp KASAM - känsla av sammanhang.

Intresset för njurdonation väcktes under en temadag. De första njurtransplantationernasom gjordes på människor utfördes i Frankrike år 1906. På Serafimerlasaretteti Stockholm 1964 utfördes den första njurtransplantationen i Sverige.Sedan dess har det gjorts över 10 000 njurtransplantationer i Sverige. Idag kan i stortsätt alla människor donera en njure. Det finns många fördelar med att få en njurefrån en levande donator, mottagaren får en njure av hög kvalitet och väntetiden ärkortare eftersom väntetiden på en njure från en avliden donator är mellan 1-4 år.Syftet med litteraturstudien var att studera varför en fullt frisk människa väljer attgenomgå en njurdonation samt donatorns tankar och känslor: Vilket/vilka motivgrundar njurdonatorn sitt beslut på? Vilka tankar och känslor uppkommer i sambandmed donationsprocessen? I kandidatuppsatsen användes Travelbees omvårdnadsteori.Teorin togs upp i bakgrunden och diskuterades i resultatdiskussionen.Uppsatsens resultat bygger på tio vetenskapliga artiklar.

Inledning: Baljväxter har flera miljö- och näringsmässiga fördelar och spås att bli framtidens föda. I Sverige finns det en värdefull kulturskatt som består av svenska baljväxter från förr som har samlats in av Programmet för odlad mångfald, POM. För att nå ut till konsumenter kan en sensorisk beskrivning vara en framkomlig väg som samtidigt ger ett mervärde för produkten och befrämjar en ökad konsumtion av baljväxter.Syfte: Syftet med detta examensarbete, inom ämnet mat och måltidskunskap, är att ta fram sensoriskt beskrivande ord för sex svenska baljväxter från förr. Examensarbetet ska sedan beskriva de utvalda svenska baljväxterna med hjälp av de framtagna sensoriskt beskrivande orden för att kunna presentera eventuella sensoriska skillnader.Material och metod: Sex olika sorters baljväxter ingick i undersökningen som bestod av en kvalitativ gruppdiskussion där sensoriskt beskrivande ord togs fram och ett andra steg en kvantitativ intensitetsbedömning av de olika sorterna. Båda undersökningarna gjordes av en expertpanel utvalda för sin kunskap om baljväxter.Resultat: De sensoriska ord som beskriver baljväxter är sötma, syrliga, beska, kastanj, nötig, smörig, frisk och fyllig smak samt med en varierande eftersmak.

Syftet med studien är att ta reda på om och hur utematematik påverkar elevers inlärning. I studien ligger fokus på att upptäcka vilka effekter, som utematematik kan ge på alla elevers förståelse, oavsett individuell förutsättning. Då kring den egna kunskapen om och inlärningen av, ämnet matematik.Studien bygger på ett undervisningsförsök i en årskurs 3. Det matematiska innehållet är geometri, med inriktning på området omkrets. Sex stycken av eleverna som deltog i undervisningsförsöket med tillhörande observation, valdes ut och intervjuades efteråt.Resultatet visar att alla intervjuade elever beskriver att lektionen var givande på något sätt.

I Sverige ser vi idag en arbetsmarknad som är långt ifrån jämställd, detta kan man se exempel på inom svenska företags- och organisationsledningar samt styrelser där kvinnor är starkt underrepresenterade. Den rådande strukturen bidrar till att kvinnor i stor utsträckning exkluderas från de högsta befattningarna och har svårt att överkomma de hinder som möter dem under karriären. Dessa hinder brukar benämnas glastak då de syftar till det osynliga tak som försvårar kvinnors tillträde till de högsta positionerna. Vi vill i denna uppsats belysa vikten av ett aktivt engagemang och arbete med jämställdhet för att hjälpa kvinnor att avancera inom den egna organisationen. Genom fallstudier av två organisationer som använt sig av jämställdhetsprojekt i sitt arbete för en jämställd arbetsplats vill vi analysera hur de främjar att kvinnor på lika villkor som män skall kunna nå toppositionerna.

Boström, Johanna & Fahlander, Ann. (2011).Friskvård på arbetsplatsen. En nulägesanalys på Fastighetsförvaltning AB (A workplace physical activity intervention. An analysis of the situation at Fastighetsförvaltning AB). Bachelor Essay in Swedish.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad lärarna tror sig veta om professionen studie- och yrkesvägledare. Studien undersöker vilken betydelse verksamma lärare lägger i titeln studie- och yrkesvägledare samt att, utifrån ett lärarperspektiv, undersöka om studie- och yrkesvägledare är en relevant titel för uppdraget. Det är både en kvantitativ och kvalitativ studie som är avgränsad till en kommun i södra Sverige. Lärarna i kommunen, som har en studie- och yrkesvägledare på sin arbetsplats, har besvarat ett formulär, en ostrukturerad intervju. Lärarna har besvarat frågor om hur de uppfattar titeln studie- och yrkesvägledare och dennes arbetsområden och kompetens.

Uteförskolorna har ökat och därmed föräldrars och förskollärares möjligheter att välja barnomsorg/arbetsplats. Syftet är att undersöka vilka faktorer som är avgörande vid detta val, samt vilka uppfattningar föräldrar och förskollärare har kring för- och nackdelar med uteförskolan. Resultatet i vår undersökning har vi fått fram via enkäter till berörda föräldrar och förskollärare på de aktuella uteförskolorna. Den litteratur vi har utgått ifrån är dels knuten till föräldrars och pedagogers relation till förskolan, dels om vikten av utevistelse och dess pedagogik. Resultaten visar hur positiva både föräldrar och förskollärare är till uteförskolan.

Bakgrund: Varje år dör cirka 1000 svenskar av brustet abdominellt aortaaneurysm (AAA), pulsåderbråck. Sjukdomen är ofta asymtomatisk och därför vet patienten i de flesta fall inte att hon eller han har en sjukdom förrän aneurysmet upptäcks. Sverige har på senare år infört screening på män över 65 år för att hitta eventuella AAA. AAA upptäcks även vid annan undersökning av buken. Mortaliteten är hög vid ruptur (bristning) och patienten opereras först när aneurysmet nått en viss diameter.

Skolan är en arbetsplats där lärare ska lära elever för framtiden med olika hjälpmedel. I studien lyfts lärares uppfattningar till datoranvändning som ett hjälpmedel till läs- och skrivinlärning i skolan. Tolkningen är att datoranvändningen speglar samhällsutvecklingen och avsikten är att ta reda på om datorer används i ett didaktiskt syfte i undervisningen. Fokus läggs på att få kunskap om vilka olika uppfattningar det finns bland lärare i årskurs 1-3 gällande datoranvändning som hjälpmedel vid läs- och skrivinlärning. Studien är kvalitativ och bygger på fem intervjuer, vilka är genomförda på fyra olika skolor.

Essän belyser de problem som kan uppstå i utvecklingen av ett yrkesutövande på en skola eller en arbetsplats. Problem som är svåra att sätta ord på och som framstår som dilemman då de är abstrakta i sin utformning.Att lära sig ett yrke kan vara svårt, framför allt de yrken som kräver en speciell yrkeskunskap som kan vara svår att sätta ord på. Den tysta kunskapen. Att lära ut denna kunskap kräver speciella metoder. I denna essä har dialogseminariemetoden använts som är ett sätt att reflektera över kunskap och lärande.

Ledaren är den enskilt viktigaste faktorn för välmående på en arbetsplats. Få studier har undersökt vilka specifika ledarskapsbeteende som främjar välmående. Studien har därför undersökt hur chefer inom Västerbottens Läns Landsting (VLL) utövar sitt ledarskap utifrån ett hälsofrämjande perspektiv, om medarbetarna upplever att deras chefer har ett hälsofrämjande ledarskap samt om landstingets arbete med hälsofrämjande ledarskap överensstämmer med det forskning framhåller som hälsofrämjande. En fallstudie genomfördes på fyra arbetsplatser. Totalt 68 personer deltog i en enkätundersökning och fyra chefer samt tre strateger intervjuades.

Efter ett antal uppmärksammade arbetsplatsolyckor inom industrin har industriarbetarens arbetsmiljö hamnat i fokus. Även rätten att kunna känna sig säker på sin arbetsplats och att slippa känna oro om olyckan är framme.Rapporter har visat att industriarbetarna har några av de mest riskfyllda jobben. Många arbetare på Sveriges industrier arbetar dag som natt, varje dag i veckan. De vistas bland tunga maskiner och i farliga miljöer, ofta långt från närmaste sjukhus.Även om väntetiderna på ambulans vid en arbetsplatsolycka upplevs som lång av några av industrifackens regionala skyddsombud visar undersökningen en annan bild.Undersökningar har visat på skillnader i landet i hur länge man får vänta på en ambulans vid en olycka. Väntetiden på ambulans vid en arbetsplatsolycka på industrier har tidigare dock inte kartlagts.

Bakgrund: Förekomsten av bröstcancer har ökat i Sverige under de senaste årtiondena och är idag den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Cancerbeskedet förändrar kvinnans liv genom hennes syn på livet samt de relationerna i hennes närhet. Bröstcancerdiagnosen väcker medvetenheten om att vara sårbar då personen drabbats av en dödlig sjukdom. Tiden från dess besked ges tills behandling ges kan röra sig om dagar med tankar av olika slag. Därför är det viktigt att som sjuksköterska uppmärksamma dessa upplevelser för att kunna lindra och öka välbefinnandet hos de drabbade kvinnorna.

Bakgrund: Självmord är ingen sjukdom trots, det orsakade självmord 1390 män-niskors död år 2009. Då en människa väljer att ta sitt liv reagerar omgivningen med sorg och vrede. Frågor kring hur detta kunde inträffa och om det kunde ha förhindrats är återkommande. Som sjuksköterska kommer denna patientgrupp att påträffas inom många av omvårdnadens områden. Syfte: Syftet var att belysa sjuk-sköterskans upplevelser av att vårda självmordsnära patienter inom somatisk vård.