Läroplaner har länge väglett kring skolans utlärning, riktlinjer och undervisning. Kursplaner specificerar sedan olika kursers innehåll, kunskapskrav och ungefärliga mått kring vad som ska prioriteras inom det specifika ämnet. De senaste upplagorna av läroplanerna för såväl förskolan och mellanstadiet som för gymnasiet har en ökad fokusering kring Friluftsliv i undervisningen, i förhållande till tidigare läroplaner. Skolverket önskar därmed en ökad prioritering kring Friluftslivsundervisning inom skolan. Friluftslivsvistelse har, enligt forskare, dessutom visats ha en stor inverkan på barns utveckling, koncentrationsförmåga och välbefinnande.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka ifall det är möjligt att bedriva undervisning i Friluftsliv enligt Skolverkets kursplaner på ordinarie lektionstid i ämnet idrott och hälsa på högstadieskolor i urban miljö. För att undersöka detta har ett lektionsupplägg planerats och genomförts i form av en interventionsstudie för att sedan utvärderas med hjälp av aktionsforskning och fokusgruppintervju. Frågeställningarna som undersökningen sökt svar på är ifall det är möjligt att arbeta med Friluftsliv på ordinarie lektionstid, samt ifall skolans direkta närmiljö är tillräcklig för att bedriva undervisning inom Friluftsliv enligt kursplanernas krav, eller om det krävs att man lämnar den urbana miljön. Empirin som samlats in har analyserats och diskuterats utifrån tre lärandeteorier vilka ligger till grund för utomhuspedagogiken. Sociokulturellt perspektiv, konstruktivistiskt perspektiv samt variationsteori är de teorier som använts vid såväl planering av interventionsstudien som vid analysen av huruvida kursplanens delar om Friluftsliv behandlats tillräckligt väl. Studien är av kvalitativ art och eftersom undersökningen endast är gjord med en klass i årskurs nio och enbart på en skola så är det inte möjligt att generalisera resultaten så att de blir allmänt giltiga.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Friluftslivet ser ut på lektionerna i grundskolans årskurs 7-9. Det undersöks även eventuella skillnader i undervisning av Friluftsliv i storstads- och glesbygdsskolor. Studien undersöker vad läraren har för syfte med valda aktiviteter samt vad de upplever är de största skillnaderna från den aktuella läroplanen Lgr 11 och den förra läroplanen Lpo 94.Hur upplever lärare skillnaden mellan den tidigare läroplanen (Lpo94) och den nuvarande (Lgr11)?Hur ser undervisningen i Friluftsliv ut i skolan i praktiken jämfört med i läroplanen/ kursplanen?Vad kan lärare ha för syfte med det valda innehållet i friluftsundervisningen?Hur ser undervisningen i Friluftsliv ut på en skola i glesbygden jämfört med en skola i storstaden?Metod: Intervju är den metod som är vald för arbetet. Urvalet är fyra idrottslärare vid grundskolans årskurs 7-9.

Denna studie handlar om att skapa en fördjupad förståelse för hur lärarna i idrott och hälsa undervisar, bedömer och betygsätter elever i gymnasieskolans idrott och hälsas Friluftsliv. Den enskilda lärarens definition av begreppet Friluftsliv och hur lärare i dagens skolor definierar idrott och hälsas Friluftsliv utifrån styrdokumenten redovisas även. Metoden som ligger till grund för studien är en kvalitativ undersökning. Undersökningen har gjorts med hjälp av intervjuer med lärare i idrott och hälsa på sex olika skolor i närliggande län. Vad som framkommer är att det finns otydligheter i styrdokumenten och att detta skapar stora tolkningsmöjligheter för den enskilda läraren.

Tidigare studier visar att det finns en rad yttre faktorer som påverkar skolans Friluftslivsundervisning negativt. Tid, skolans närmiljö, organisation och ekonomi är faktorer som på olika sätt är av hindrande art. Utöver dessa faktorer finns det andra faktorer kan vara svårare att identifiera men som också påverkar om och på vilket sätt Friluftsliv genomförs i skolan. Det huvudsakliga syftet med denna studie är att få en förståelse för hur idrottslärare tolkar och tänker kring begrepp som kan relateras till Friluftsliv och som finns i ämnets kursplan. För att identifiera hur begreppen beskrivs och vilka värden som lyfts fram, vilket är något som kan avslöja hur man ser på Friluftslivet och dess roll i skolan, har jag använt ett kvalitativt arbetssätt och gjort intervjuer.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur elever i grundskolans senare år upplever Friluftslivsundervisningen i ämnet idrott och hälsa och huruvida upplevelsen skiljer sig för elever i stad respektive på landsbygd. Följande frågeställningar har använts: Hur tolkar och förklarar eleverna begreppet Friluftsliv? Vad upplever eleverna att de gör under Friluftslivsundervisningen och vad får de lära sig? Vad gör eleverna på friluftsdagarna och vilka aktiviteter ingår? Finns det någon skillnad i upplevelsen av Friluftsliv och Friluftslivsundervisningen mellan elever från en landsbygdsskola och i en storstad? Hur ser de lokala styrdokumenten ut för ämnet idrott och hälsa på respektive skola?MetodTvå intervjuer, så kallade fokusgruppsintervjuer, med tre elever från en landsbygdsskola respektive tre elever från en innerstadsskola har genomförts. Samtliga elever går i år nio på kommunala grundskolor. Även de båda skolornas arbetsplan för ämnet idrott och hälsa har granskats.

Syfte och frågeställningSyftet med denna studie var att undersöka var och vilket Friluftsliv som bedrivs i Nackas skolor där naturupplevelsen står i fokus och tävlingsmomenten är svaga. Undersökningen syftade också till att hitta eventuella faktorer som påverkar Friluftslivets utformning. Undersökningen riktar sig mot grundskolans år 6-9. I vilka sammanhang förekommer friluftsinslag i Nackas skolor?Var och vilken typ av Friluftsliv bedrivs under skolans friluftsdagar/idrottsdagar?Integrerar man Friluftsliv med andra ämnen?MetodFör att få en så klar bild som möjligt valdes en kvalitativ undersökning genom intervjuer. Sex stycken lärare från olika skolor har deltagit i studien.

I denna studie beskriver jag problemet hur planering och zonering av destinationer för Friluftsliv och ekoturism kan göras. Genom att utveckla och analysera teori och resultat abduktivt har analys och slutsats utvecklats med Kristianstad Vattenrike som utvalt studerat område. Kristianstad Vattenrike är ett av Sveriges fem biosfärområden och sträcker sig nästan över hela Kristianstad kommun med en mångfald av olika naturtyper. Som utnämnt biosfärområde ska man bidra till hållbar utveckling och utveckla området utefter ledorden bevara, utveckla och stödja och planera området i kärnområden, buffertzoner och utvecklingsområden.För att uppnå studiens syfte att abduktivt visa i teoretisk och analytisk växelverkan hur man kan planera och zonera en destination för Friluftsliv och ekoturism så har jag valt att beskriva hur planering av Friluftsliv kan göras, om zonering, om planering för ekoturism och rural turismutveckling. Dessa har utvecklats abduktivt med utvald kvalitativ metod för analys av en destination, Kristianstad Vattenrike, och hur det planeras i praktiken för eventuell zonering av Friluftsliv och ekoturism enligt tre intervjuer och skriftliga källor om Kristianstad Vattenrike.I studiens resultat och analys analyseras tre frågeställningar för syftet: 1) Vilka förutsättningar för friluftsupplevelser och ekoturism erbjuder natur, landskap samt infrastruktur i Kristianstad Vattenrike?, 2) Hur planeras det för Friluftsliv och ekoturism i Kristianstad Vattenrike? och 3) Varför ska zonering användas som medel för att planera hållbara destinationer för Friluftsliv och ekoturism?Här beskrivs vilket brett utbud av naturtyper som erbjuds i ett Friluftsliv som hela tiden utvecklas med behov och efterfrågan på området, men också med produktutveckling.

AimThe aim of this study is to examine students' previous experiences of stay in the nature and their experiences of nature in the context of teaching situations in Friluftsliv at GIH. It also aims to elucidate how the teaching of Friluftsliv at GIH affects their former interpretation about nature. The questions of the study are: What past experiences of stay in the nature elucidate GIH-students? Have the students approach to nature changed according to the education? If yes ? how? What affects students' perception of nature? MethodTo answer the questions, a quantitative approach (questionnaire survey) and qualitative methods (interview study) was used. The qualitative method is based on phenomenology and hermeneutics.

Syfte och frågeställningarSyftet är att undersöka hur naturen påverkar människan, samt på vilket sätt företag kan använda sig av Friluftsliv i ett led till ökade ekonomiska och hälsorelaterade vinster. Detta med föresatsen att Friluftsliv är en kombination av naturvistelse och fysisk aktivitet.? Vilken inverkan har naturen på människan?? Hur kan en arbetsgivare tjäna på att erbjuda sina anställa Friluftslivsaktiviteter?? Hur kan Friluftsliv utveckla gruppdynamik?MetodForskning och litteratur har granskats för att svara på studiens syfte. En hypotetiskt deduktiv metod för sökning av fakta och forskning kring naturens positiva inverkan på hälsan, kopplingen natur och hälsa samt grupper och grupputveckling har använts. Resultatet av en enkätundersökning kring företags intresse av Friluftsliv som friskvård, utgör även det en del i bakgrunden i denna kvalitativa litteraturstudie.Sammanfattande diskussionSverige förlorar varje år stora summor pengar på sjukfrånvaro till följd av fysisk inaktivitet.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med vår studie är att undersöka hur idrottslärarstudenterna upplever Friluftslivsundervisningen på lärarprogrammet på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). Frågeställningarna som användes var: Vad är Friluftsliv för studenterna och vilka centrala områden i Friluftsliv är det viktigt att ha kunskap om? Hur har friluftsundervisningen påverkat studenternas intresse för Friluftsliv? Vad har studenterna lärt sig av Friluftslivsundervisningen och vilka synpunkter har de på undervisningen? På vilket sätt är utbildningen i Friluftsliv relevant för den kommande yrkesrollen?Metod Studien har en kvalitativ ansats och bygger på en intervjustudie av fyra studenter som läser sista terminen på lärarprogrammet på GIH. Studenterna har genomfört alla Friluftslivskurserna på lärarprogrammet. I vårt urval tog vi inte hänsyn till kön, ålder eller bakgrund.

I denna kvalitativa intervjustudie undersöks idrottslärares friluftsundervisning, på skolor i nordvästra Götalandsregionen. Studiens centrala frågeställningar är att undersöka vilka; attityder och erfarenheter, ramar, samt didaktiska tillvägagångsätt, som råder i friluftsundervisningen, och syftet är att undersöka friluftsundervisningens samband med dessa. I studien framkommer det bland annat att:Lärarna har liknande attityder och erfarenheter till Friluftsliv, samt att deras syn verkar ha präglats av erfarenheter i senare åldrar.Lärarna är förhållandevis nöjda med de konstitutionella-, organisatoriska- och fysiska ramar som finns, men uppfattar samtidigt att dessa ramar är faktorer som påverkar friluftsundervisningen i hög grad.Lärarna försöker prioritera ämnesområdet Friluftsliv i högre grad än tidigare, men de har lite olika didaktiska tillvägagångssätt.För att ta reda på detta används kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som metod, där fem olika lärare på fem olika skolor, i nordvästra Götaland, har intervjuats. Studien förankras i tre teoretiska utgångspunkter; habitusteori, ramfaktorsteori och didaktik..

Friluftspedagogik är en form av upplevelsebaserat lärande som man kan tillämpa under olika typer av Friluftsliv. Genom reflektion och bearbetning av friluftsupplevelserna kan man lära sig ·om allt från ledarskap och friluftsäkerhet till att bli en helare människa. Friluftspedagogikens utgångspunkter och fördelar är personlig växt, samarbetsinlärning, lära känna sig själv, skapa sammanhang och helhet, alternativa livsvärden, miljömedvetenhet, natursyn, kunskaper i "vanliga" ämnen och kunskaper i Friluftsliv. Rollen som friluftsledare diskuteras och jämförs med friluftslärarrollen och folkhögskollärarrollen. Det ges också i slutet av arbetet några praktiska tillämpningar av friluftspedagogik..

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med undersökningen är att jämföra Friluftsliv i ämnet idrott och hälsa i den svenska läroplanen med Friluftsliv i kroppsöving i den norska läroplanen. Frågeställningarna behandlar den svenska och norska läroplanens uppbyggnad i förhållande till varandra, hur Friluftsliv i den svenska läroplanen behandlas jämfört med den norska läroplanen, vilka konsekvenser eventuella skillnader kan ha för elevernas lärande samt varför Friluftsliv ser ut som den gör i läroplanerna.MetodMetoden som har använts är textanalys. För att jämföra läroplanerna har en argumentationsanalys av läroplanerna gjorts. Detta innebär att man identifierar en tes, proargumentation och en premiss i en text för att sedan analysera argumenten.Resultat och slutsatsI den svenska läroplanen har Friluftsliv en stor plats i själva kursplanen. Kunskapskraven handlar om att orientera, hantera nödsituationer vid vatten vid olika årstider, förutse olyckor och skador, planera och genomföra Friluftslivsaktiviteter, leka i naturen samt känna till reglerna i allemansrätten.

I detta examensarbete har vi undersökt vad som motiverar individer till att studera Friluftslivskurser vid Högskolan i Kalmar, vi ville också ta reda på om det fanns några skillnader till motivationen om vi ser på kön eller åldersskillnader. Studien är tänkt som en del av ett forskningsarbete som kommer att bedrivas på Högskolan i Kalmar (Blivande Linneuniversitetet) vi har i denna studie valt att uppmärksamma vilken form av motivation som driver studenterna under utbildningen.I bakgrunden berörs tidigare forskning gällande olika motivationsteorier med anknytning till lärande. Vidare lyfter vi också fram forskning om vuxenutbildning och vad som motiverar till aktiviteter inom Friluftsliv. Undersökningen bedrevs kvantitativt och data samlades in i form av en enkätundersökning. I vår kvantitativa undersökning bearbetade vi 70 enkäter som var fullständigt ifyllda. I undersökningen deltog 38 kvinnor och 32män mellan 19 år och 51 år. Resultatet redovisas i form av diagram som antingen berör inre motivation eller amotivation.