Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka elevers relation till Friluftsliv i skolan och på fritiden.? Hur är elevernas inställning till och upplevelse av Friluftslivsundervisningen i skolan?? Vad har eleverna för erfarenheter av Friluftsliv från sin uppväxt, fritid och skolgång?? Finns det något samband mellan hur mycket Friluftsliv man har utövat under sin uppväxt och inställningen till och upplevelsen av Friluftslivet i skolan?MetodVi har i denna studie använt oss av en kvantitativ metod för att få en generaliserbar bild av vårt urval och för att kunna utföra statistiska beräkningar. Vi använde en enkät som behandlade frågor om elevernas erfarenheter, upplevelser och inställning till Friluftsliv. Enkäten delades ut till 225 elever som valdes utifrån ett bekvämlighetsurval, fördelade på två gymnasieskolor i en förort söder om Stockholm.ResultatResultatet av denna studie visar att eleverna överlag är positivt inställda till Friluftslivsundervisningen i skolan, och att majoriteten av eleverna har positiva upplevelser från det Friluftsliv de har utövat. Några skillnader mellan män och kvinnor hittades inte.

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att ta reda på med utgångspunkt från Aaron Antonovskys KASAM-begrepp och Skolverkets styrdokument vad grundskoleelever lägger i begreppet Friluftsliv samt vad de anser om Friluftslivsundervisningen i skolan.Frågeställningar:Vad lägger elever i årskurs nio i begreppet Friluftsliv?Vad tycker elever i årskurs nio om Friluftsliv i skolundervisningen?Studien är en samhällsvetenskaplig undersökning, konstruerad utifrån en kvalitativ metod för att undersöka hur friluftsundervisningen upplevs i skolan. Studien har utgått ifrån de fyra forskningsetiska principerna inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, det vill säga informationskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet och samtyckeskravet.Undersökningen har genomförts på en grundskola med tydlig profilering i ämnet Idrott och Hälsa. Skolan ligger i sydvästra delen av Sverige, där tio stycken elever, fem flickor och fem pojkar, i årskurs nio har besvarat en skriftlig enkät.Resultatet i min studie tyder på att de allra flesta eleverna är nöjda med undervisningen i ämnet Idrott och Hälsa i skolan, särskilt friluftsundervisningen, då de får praktisera detta moment mycket, ifrån förskoleverksamhet upp till årskurs nio.Jag diskuterar resultatet utgående från Skolverkets styrdokument, läroplanen för grundskolan Lgr 11, och Antonovskys KASAM-begrepp..

Friluftsliv och utevistelse är idag en central del i kursplanen i ämnet Idrott och hälsa men utvärderingar visar att det inte får så stor plats i realiteten. Detta har jag tyckt varit väldigt intressant och jag har därför haft som syftet med studien att undersöka hur en grundskola, med inriktning på Friluftsliv och utevistelse, väljer att arbeta med kunskapsområdet Friluftsliv och utevistelse genom årskurs 1-9. Vidare vill jag undersöka hur en inriktning på Friluftsliv och utevistelse påverkar elevernas intresse och kunskapsnivåer. Jag har använt mig en av en kvalitativ metod med sex individuella- samt gruppintervjuer. Resultatet visar hur lärare och elever uppfattar innehållet i undervisningen och hur det, genom en genomtänkt progression från årskurs 1-9, på ett positivt sätt har renderat i ökat intresse och kunskapsnivåer hos eleverna.

Att vara ute i naturen och utöva Friluftsliv är bra för både kropp och själ och kan generera stora hälsovinster hos befolkningen. Därför är det extra viktigt att man planerar för Friluftsliv så det kan användas av befolkningen så ofta de vill och att det erbjuder olika slags aktiviteter och miljöer som passar så många individer som möjligt. Denna studie fokuserar på att undersöka hur en organisation arbetar utifrån prioritering, effektivitet och hållbarhet för att främja en kommuns Friluftsliv. Tre personer som arbetar med att planera och genomföra projekt för att främja Friluftslivet har deltagit i studien genom att ställa upp på intervjuer samt delat med sig av relevanta dokument som underlättat datainsamlingen. Organisationen som undersöks i denna studie heter Billingens ekonomiska förening och den arbetar för att främja Friluftslivet i Skövde kommun.

Sammanfattning Detta arbete handlar om Friluftsliv enligt Kulturdepartementets definition: ?Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivitet utomhus för att uppnå miljöombyte och naturupplevelse utan krav på prestation eller tävling? (Backman, 2004 b s. 47). Mitt huvudsyfte har varit att få ny kunskap om hur lärare i ämnet idrott och hälsa resonerar kring möjligheter och hinder för att planera och genomföra Friluftsliv i skolan. Mina preciserade frågeställningar var: · På vilket sätt definieras och beskrivs Friluftsliv i skolans läroplaner och hur har dessa definitioner och beskrivningar förändrats över tid (1962-1994). · Vad anser lärare, i ämnet idrott och hälsa, ingår i benämningen Friluftsliv? · Hur planerar skolan friluftsverksamhet? · Vilket innehåll har skolans friluftsdagar? Hur många friluftsdagar har skolan per år? · Vilka möjligheter och hinder ser lärare, i ämnet idrott och hälsa, när det gäller att genomföra Friluftsliv i skolverksamheten? För att få svar på mina frågeställningar valde jag att intervjua sex lärare i ämnet idrott och hälsa.

Syfte och frågeställningarI den nya läroplanen Lgr 11 har Friluftslivet fått en ökad betydelse eftersom att Friluftsliv blivit tilldelad en egen rubrik och för att utomhusmiljön betonas allt mer.Syftet med denna studie var därför att ta reda på hur fem utvalda idrott och hälsalärare  nu upplever möjligheter eller begränsningar med att realisera Friluftslivsundervisningen. Dessa frågeställningar tog jag till hjälp: Hur ser lärarna på den gamla och nya kursplanen gällande Friluftsliv? Hur bedriver lärarna undervisning enligt den nya kursplanen gällande Friluftsliv? Finns det några avgörande möjligheter eller begränsningar som påverkar den nya friluftsundervisningen?MetodLärare inom idrott och hälsa kontaktades och kvalitativa intervjuer genomfördes med respektive lärare för att få en mer djupgående inblick kring hur de tänker runt den nya friluftsundervisningen och Friluftslivets nya position. Lärarna valdes av bekvämlighetsskäl då jag fick kontakt med majoriteten av dem via studiekamrater.ResultatResultaten visar att den nya läroplanen, Lgr 11 är mycket mer tydlig när det gäller Friluftsliv, där framförallt progressionen framhävs som en förbättring.Faktorer som tid, ekonomi, skolans läge, elevers och lärares inställning och samarbete på skolan krävs för att det ska underlätta skolans friluftsundervisning, vilket är samma faktorer som tidigare forskning anger. Nya faktorer som framkommer är att elevers och andra lärares inställning till att vara ute måste förbättras eftersom att den nya kursplanen betonar utomhusmiljön i större utsträckning.SlutsatsSlusatsen som kan dras är att det är svårt realisera Friluftslivsundervisningen i den nya läroplanen, Lgr 11 i nuläget.

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever på mellanstadiet och högstadiet har för uppfattning om Friluftsliv på olika skolor i Sverige. Frågeställningarna är: Vad är Friluftsliv för eleverna? Vad gör eleverna på friluftsdagarna i skolan? Hur uppfattas kunskapskraven för eleverna om Friluftsliv inom ämnet idrott och hälsa idrotten? Är eleverna med i någon friluftsförening? Har eleverna som är med i någon friluftsförening en annan syn på vad Friluftsliv är i jämförelse med dem som inte är med i en Friluftslivsförening? I studien används två olika teorier. Den första teorin som används är Bourdieus sociologiska begrepp habitus. Habitus är en teori som handlar om vad vi vanligen benämner som inlärning eller socialisation. Våra rörelser, vårt tal, val av kläder, mat samt partners och vad vi gör på vår fritid händer omedvetet om det vi kan uppleva som möjligt och passande.

I denna studie undersöks vilka faktorer som påverkar idrottslärares val av undervisning i momentet Friluftsliv och utevistelse. Med faktorer menas idrottslärares habitus, den egna definitionen av Friluftsliv samt de förutsättningar och begränsningar som finns i skolan. Idén till undersökningen uppstod efter att ha läst Naturvårdsverkets rapport om naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang. Ur ett pedagogiskt perspektiv betonas utomhusundervisningens påverkan på kunskaper, attityder och beteenden i naturen samt vilken betydelse naturkontakten har för framväxten av ett mer hållbart samhälle. Denna studie lyfter fram Friluftsliv som potentiell undervisningsmetod för att introducera eleverna till naturen.

In previous contact with secondary schools, we have noticed a dull setting for Friluftsliv among teachers in Physical Education and Health. We suspected that both teaching and assessment are sometimes conducted in error. Under the provisions of Skolverket the teacher must involve all elements mentioned in the core content of the curriculum and the assessment of students' knowledge may be based only on what is expressed in the syllabus for each course. Research shows that the implementation of the curriculum have failed in the subjects investigated (Skolinspektionen, 2013:22). We have identified a gap of knowledge regarding the situation of Friluftsliv in the course physical education 1.

In previous contact with secondary schools, we have noticed a dull setting for Friluftsliv among teachers in Physical Education and Health. We suspected that both teaching and assessment are sometimes conducted in error. Under the provisions of Skolverket the teacher must involve all elements mentioned in the core content of the curriculum and the assessment of students' knowledge may be based only on what is expressed in the syllabus for each course. Research shows that the implementation of the curriculum have failed in the subjects investigated (Skolinspektionen, 2013:22). We have identified a gap of knowledge regarding the situation of Friluftsliv in the course physical education 1.

Syfte och frågeställningarMitt syfte är att kartlägga knyttebarns föräldrars bakgrund inom Friluftsliv och att se om intresset för Friluftsliv förs över från generation till generation (går i arv).Jag vill veta mer om vilka förväntningar föräldrar har på sina barns deltagande i Friluftsfrämjandets barnverksamheter och se om dessa förväntningar stämmer överens med den forskning som visar hur Friluftsliv och naturvistelse påverkar barn.Frågeställningar:? Vilken Friluftslivsbakgrund har föräldrarna till barn i Knytt?? Överförs Friluftslivsintresse från generation till generation?? Vilka förväntningar har föräldrar på skogsknytteverksamheten?MetodJag valde att göra en kvalitativ undersökning via enkät. Sammanlagt var det 20 familjer som deltog i min undersökning. Enkäten riktade sig till föräldrarna i två knyttegrupperResultatUndersökning visar att alla medverkande med barn i knytt har ett intresse för Friluftsliv. De flesta av de medverkande kommer från hem där intresse för Friluftsliv fanns och de hade börjat utöva Friluftsliv i tidig ålder.

Syftet med mitt arbete är att undersöka progressionen i friluftsundervisningen på två grundskolor utifrån pedagogers och rektorers perspektiv samt undersöka om deras arbete korrelerar med kurs- och skolplaner för ämnet och för de aktuella skolorna. Jag har i min undersökning använt mig av kvalitativa intervjuer samt studerat kursplanen och de berörda kommunala skolplanerna. Tack vare mina intervjuer med både rektorer, idrottslärare och fritidspedagoger tycker jag mig fått en inblick i hur ett par skolor arbetar med Friluftsliv. Genom att jag studerat de berörda skolplanerna tycker jag mig fått en uppfattning om hur kommunerna ser på Friluftsliv och progression. Mitt resultat visar att mängden Friluftsliv beror på idrottslärarnas samt rektorernas intresse till momentet, vilket gör att det kan skilja otroligt mycket från skola till skola.

Syftet med den här studien är att undersöka om Friluftsliv och skolverksamhet för årskurs 1-6 samverkar med varandra. Fokus har legat på att undersöka om lokala mål för friluftsverksamheten förekommer och om olika skolämnen integreras av friluftsverksamheten i skolan. Skolors omfattning av friluftsverksamhet och lärares utbildning inom Friluftsliv eller utomhuspedagogik redovisas även. Metoden som har lett till resultaten är en enkätundersökning som skickades ut till 20 olika kommuner, och urvalet blev 77 svar från lärare verksamma i årskurs 1-6 från 18 kommuner. För att ge rättvisa åt studien rekommenderas att man ser igenom metodbeskrivningen innan man läser resultaten.

SammanfattningBåde grundskolans och gymnasieskolans kursplaner i Idrott och hälsa, framhäver Friluftsliv som ett obligatoriskt moment i undervisningen. Samtidigt visar forskning att det bedrivs relativt lite Friluftsliv i de svenska skolorna. Syftet med studien har därför varit, att utifrån de uppfattningar lärarna har om friluftsverksamheten i skolan, utveckla en djupare förståelse för betydelsen av Friluftsliv och därmed skapa bättre förutsättningar i Friluftsliv för dagens elever. Genom kvalitativa intervjuer med tre verksamma lärare, en idrottslärarutbildare samt en före detta idrottslärare, har jag kommit fram till flera värdefulla resultat. De viktigaste förutsättningarna för Friluftslivets existens i skolan, är att den aktuella läraren har ett intresse för att driva en friluftsverksamhet, att det finns ett samarbete med andra lärare och att ledningen driver mot samma håll.

SammanfattningSyfte Studiens syfte är att undersöka friluftsundervisningen i grundskolor med friluftsprofil i Oslo och Stockholm, samt jämföra dessa.Vilken eller vilka stilar av Friluftsliv förekommer inom idrottsämnet i friluftsprofilerade grundskolor i Oslos kommun?Vilken eller vilka stilar av Friluftsliv förekommer inom idrottsämnet i friluftsprofilerade grundskolor i Stockholms kommun?Vad kan vi se för likheter eller skillnader mellan skolorna i Oslo och Stockholm?Kort sammanfattning av Sandells friluftsstilar:Passiv anpassnignsstil: Friluftsliv utifrån ett anpassat betraktande perspektiv utan att påverka naturen.Aktiv anpassningsstil: Friluftsliv utifrån ett aktivt perspektiv där du lever av naturen och tar vad du behöver samtidigt som man värnar om naturen.Dominant anpasssningsstil: Friluftsliv utifrån ett aktivitetscentrerat perspektiv där ofta kommersialism styr för att påverka och anpassa naturen för att ge rum för specifik aktivitet.MetodAnvänd metod är öppet strukturerade telefonintervjuer. Sex stycken idrottslärare, tre i Oslo och tre i Stockholm intervjuades varav två var kvinnor och fyra var män. Samtliga var utbildade till idrottslärare eller lärare med undevisning inom Friluftsliv.ResultatAlla stilar förekommer i Oslo. I Stockholm råder tveksamhet kring den dominansstilen.