Titel: Ett annat sätt att tänka - Brahms stråkkvartett i a-moll, Op. 51b. Baaserar på ett projekt som gjordes som en del av forskningsarbetet "mot ett konstmusikens utvidgade fält" vid Högskolan för scen och musik, hösten 2010. Projektet handlade om att i arbetet med kammarmusik i stråkkvartett tänka på ett alternativt sätt vad gäller interpretation, ensemblespel, sceniskt framförande och repetitionsteknik. Texten handlar om min upplevelse kring projektets arbete och vilka konsekvenser det medförde och hur det påverkade mig som musiker och människa.

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Den här uppsatsen behandlar en studie i hur man arrangerar för blåsinstrument inom popmusik. Arbetet avser arrangemang till 3 låtar för blåsmusiker och kompmusiker samt inspelning av arrangemangen i studio. Arbetet har genomförts med musiker från Piteå musikhögskola samt genom intervjuer med svenska professionellt verksamma arrangörer.Arrangemangen och inspelningarna genomfördes på Musikhögskolan I Piteå under vintern 2013.Det jag har kommit fram till i detta arbete är att det viktigaste när man skriver blåsarrangemang är hur man komponerar arrangemangen. När man instrumenterar arrangemanget är det viktigt att ta hänsyn till vilken genre man arrangerar för samt vilken nivå musikerna som ska spela arrangemanget är på. Av dom inspelningstekniker som finns föredrar jag att hela blåssektionen spelar in tillsammans.

Syftet med uppsatsen är att som flöjtist utveckla och undersöka det musikaliska, mentala och sceniska arbetet inför och i samband med 2 konserter och en provspelning. Jag har spelat in de tre tillfällena och sedan jämfört min egen upplevelse av konserten med ljudinspelningen. Utifrån detta har jag sedan utvärderat och hittat vägar att arbeta inför och under en konsert och andra typer av liknande uppspelningssituationer. Målet med arbetet har varit att hitta strategier och verktyg för att hantera olika typer av spelsituationer som är användbara för både mig själv och andra musiker. Resultatet jag kom fram till genom arbetet var att god förberedelse av både det musikaliska materialet och de praktiska delarna inför en konsert är till stor del det som påverkar slutresultatet i positiv riktning..

I många olika sammanhang har jag stött på uttrycket ?konstmusikens kris?. Med formuleringen syftar man på det vikande publikintresse som visas konstmusiken i allmänhet och den nutida i synnerhet ? åtminstone inom vår västerländska kulturkrets som också är konstmusikens ursprungliga hemland ? samt ekonomiska och andra konsekvenser ett generellt minskat intresse för konstformen medfört. Debatten har pågått åtminstone sedan 1970-talet och uppenbarligen engagerat.

Det här arbetet presenterar César Francks orgelverk Grande Pièce Symphonique på ett konkret och relevant sätt för en utövande musiker såväl som en aktiv åhörare. Den största delen av arbetet utgör min tematiska analys vilken är till stor hjälp vid förståelsen av styckets innehåll och kvalitéer. Arbetet tar också upp relevant information om kompositören, den franske orgelbyggaren Aristide Cavaillé-Coll och instrumentet i St. Clotilde för att förstå det klangliga material som stod till tjänst för kompositören. Slutligen har jag lagt konstnären, kompositören, instrumentet och den tidens musikaliska praxis till grund för min interpretation av César Francks orgelverk Grande Pièce Symphonique..

Målet med den här uppsatsen är att få kunskap om hur musiker reflekterar kring sitt musikaliska uttryck och sin identitet som kreativa människor. Min önskan är att försöka belysa omständigheter som bidrar till att forma det musikaliska uttrycket och att försöka förstå hur informanterna tänker kring sitt musikaliska uttryck, olika typer av estetik, omgivningens påverkan och vilken roll högre musikutbildning spelar i dessa sammanhang. Den musikaliska kontexten för uppsatsen, i vilken informanterna är aktiva, är jazz och improvisationsbaserad musik men jag har i texten även valt att lyfta in exempel från andra typer av musik om jag känner att det belyser ämnet på ett bra sätt. Målsättningen är att presentera mina egna slutsatser utifrån informanternas svar och förhoppningsvis kommer denna uppsats kunna tjäna som underlag för diskussion och reflektion för studenter och lärare..

Denna Rapport beskriver examensarbetet ?En Hyvelbänk för Hemmet? som utförts av Olov Undeman, student vid Möbeldesignprogrammet på Carl Malmsten Centrum för träteknik och design vid Linköpings Universitet. Examensarbetet är genomfört i samarbete med företaget Bröderna Sjöbergs AB i Stockaryd.Syftet med framtagandet av de produkter som genererats under projektets gång har varit att motivera människor att aktivera sig inom olika hantverksområden genom att göra en verkstadsmöbel mer tillgänglig i hemmet. Jag har valt att avgränsa mitt arbete till att arbeta med hemestetik. Syftet med projektet är alltså inte att skapa en optimal verkstadsmöbel.

Syftet med detta arbete var att undersöka vilka undervisningsmetoder som pedagoger har som grund vid undervisning i fri improvisation, samt vilka tankegångar som ligger bakom undervisningsmetoderna. Genom tre intervjuer med verksamma musiker och pedagoger inom fri improvisation, så fann jag att de tankegångar som ligger bakom metoderna är till en stor del kopplade till den definition av fri improvisation som de intervjuade har. Metoderna som används inom fri improvisations-undervisning är många och varierade men huvudsakligen baserade på att eleven, dels skall bygga upp ett förråd av konventionella och icke konventionella speltekniker. Samt att eleven skall öva upp sin reaktionsförmåga och associativa sida, som används på det som sker i nuet. Detta är en paradox mot den erfarenhet som eleven har i sitt material/kunskapsstoff, vilket den bör bli medveten om genom reflekterande och ifrågasättande av det den gör..

Den här uppsatsen undersöker kompositionsprocessen av ett 48 minuter långt sammanhängande verk med en genrebred ensemble. Upphovspersonen avsåg att skapa en stilistiskt fungerande helhet där sex klassiska musiker, fyra jazzmusiker och åtta sångare samverkar med en förprogrammerad elektroakustisk stämma i surround. Även den elektroakustiska stämmans tillkomstprocess redogörs för, liksom de olika lösningar som behövdes för att, både musikaliskt och tekniskt, passa ihop den med ensemblen. Frågan om synkronisering mellan ensemblen och den elektroakustiska stämman tas upp, liksom lösningar av balansproblem. Valet att inte förstärka instrumenten elektriskt medförde ett stort ansvar hos upphovspersonen att instrumentera musiken omsorgsfullt och justera såväl rummet som vissa instrument.

Är det möjligt att göra en kvalitativ musikvideo med en liten budget? Flera hävdar att detta är möjligt om man planerar detaljrikt och använder sig av olika knep, som bland annat att inte använda sig av för många miljöer utan istället använda sig av färre miljöer, men från flera olika vinklar och perspektiv för att få till en bra variation.Mitt projekt grundar sig i att undersöka detta närmare. En utmaning blev det att göra allt på egen hand, men resultatet växer fram till en musikvideo som dels innehåller klipp från skogmiljöer till en animation som knyter samman det hela till låtens kärna.Kärnan i detta är att dela med mig av min process, så att andra som också vill göra en musikvideo kan se vad som går att göra med enkla medel och förhoppningsvis inspireras..

Avsikten med denna studie är att undersöka om valet av mikrofonteknik påverkar den musikaliska kommunikationen mellan musiker och lyssnare. I studien granskas även på vilket sätt en sådan eventuell påverkan sker. Undersökningen har genomförts med fyra olika lyssningstest grupperade i två grupper. Med de två första testen framtogs attribut med vilka man kunde beskriva den ljudtekniska och musikaliska kvalitén i undersökningens musikexempel. Med de två sista lyssningstesten undersöktes förekomsten av framtagna attribut i samma exempel.

Inom musikvärlden såsom i näringslivet är andelen kvinnor mycket liten högt uppe i hierarkierna. Ingen av de större konserthusen i världen leds eller har letts av en kvinnlig dirigent. Syftet med studien är att undersöka, beskriva och analysera bilden av ledarskap inom konstmusiken utifrån ett könsteoretiskt perspektiv. Studien är baserad på intervjuer med orkestermusiker, och analysen av materialet är inspirerad av reflexiv metod. Resultatet är i samklang med tidigare forskning som har visat att bilden av ledaren är bilden av en man.

Syftet med detta arbete var att undersöka vad en erfaren improvisationsmusiker, Joakim Milder, anser vara betydelsefullt för att bli en god musiker och improvisatör. Resultaten kopplas till relevant litteratur och egna erfarenheter inom området. Arbetet grundas på en kvalitativ intervju med Joakim Milder och tar upp praktiska, mentala och andliga aspekter. Jag har kommit fram till att det handlar om att inte stå i vägen för musiken, det vill säga: målet är att uppnå en sådan nivå musikaliskt, teoretiskt, gehörsmässigt och mentalt, att man upplever total frihet att uttrycka sig konstnärligt på det sätt man önskar. En öppen, nyfiken attityd och ett intresse för improvisation underlättar lärandet.

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om innebörden av Time som begrepp samt att ge en bild av hur erfarna lärare hanterar ämnet i sin undervisning. Denna studie har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och hur medierande redskap används i undervisningen.Den kvalitativa forskningsintervjun användes som metod för att få svar på mina frågor. De fem informanterna arbetar i antingen Värmlands eller Örebro Län. De är alla verksamma pedagoger på nivåerna från gymnasium upp till musikhögskola och de undervisar i olika musikämnen. Resultatet visar att ämnet handlar om hur man, som musiker, placerar sina toner i förhållande till en given puls samt att alla informanter understryker att Time är viktigt och bör undervisas i.