Detta arbete består av en undersökning om några professionella musikers (violinister) syn på förberedelser inför en provspelning. Detta inkluderar tankar och strategier de använt för att förbereda sig på bästa sätt för att möta de utmaningar musiker ställs inför vid en provspelning, samt vilka råd de anser viktiga att förmedla till andra om innehållet i dessa förberedelser. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra musiker ur Göteborgs Symfoniker.Följande viktiga resultat framkom i undersökningen. Ingen av informanterna hade fått någon utbildning i hur de kunde förbereda sig för en provspelning men samtliga hade värdefulla erfarenheter och råd om hur goda förberedelser bör göras. Musikernas råd och strategier kan hänföras till en eller flera av följande fyra kategorier; färdigheten på instrumentet, färdigheten att framträda, träning inför den specifika situationen samt mental inställning.

AbstractJan Johansson: Georg Stubendorff, organist i S:t Jakob ? En musiker i stormaktstidens Stockholm och hans concerto "O Jesu dulcissime", [Georg Stubendorff, Organ Player in S:t Jacob's Church ? A Musician in Seventeenth Century Stockholm and his Concerto O Jesu dulcissime], Uppsala universitet, Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 60 p, 2006.Georg Stubendorff, organ player in S:t Jakob's church in Stockholm 1663-1672, was one of the very competent foreign musicians that came to work in Sweden in the 17th century. The purpose of this essay is to contribute to the knowledge about him and about the conditions in general for church musicians in Stockholm during that era, and to present an edition of his Concerto a 3. It is shown that Stubendorff may have come to Stockholm from Livland, rather than Germany as earlier accepted. The Concerto a 3 is the only composition by Stubendorff that has survived (now in the Düben collection at Uppsala university library).

En norm genererar flera normer som alla verkar i ett ömsesidigt beroende av varandra i de flesta sammanhang en människa befinner sig i. Normer säger inte bara åt oss hur vi ska bete oss för att passa in, de ingår även i en kontext av maktutövning där människor ofrivilligt och omedvetet kan begränsas och kategoriseras utifrån olika typer av sociala hierarkier. Det är normen i sig som skapar kategorier och har förmånen att definiera vad som anses normalt i förhållande till det avvikande. Denna förmån kräver samtidigt ett självhävdelsebehov där normen ständigt är utsatt för att positionera sig mot det avvikande vilket även kan innebära en möjlighet för den att misslyckas. Normen är således även föremål för föränderlighet och det är i denna anda av föränderlighet en normkritisk pedagogik vill verka utmanande och granskande i sin ansats att dekonstruera det normala i dess normalitet.Vilka normer och normaliteter det kan tänkas handla om att utmana och granska i en lärares vardag och hur arbetet med denna utmaning bedrivs, är föremål för denna uppsats med syfte att undersöka och analysera tre lärares tankar kring normkritisk pedagogik i sin undervisning.

Min underso?kning syftar till att underso?ka vilka strategier klassiska musiker anva?nder i la?roprocessen av klassiska musikstycken sa? att det konstna?rliga uttrycket fa?r de ba?sta fo?rutsa?ttningarna, stycket i sluta?ndan ka?nns sa? sa?kert som mo?jligt vid ett framtra?dande och inla?rningsprocessen ga?r sa? snabbt som mo?jligt.Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allma?nt men ocksa? specifikt inom omra?det musik, betydelsen av fo?rkunskaper na?r vi spelar instrument och la?r oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet pa?verkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar a?ven fyra minnessystem som anva?nds i la?roprocesser i samband med instudering av musikstycken.Underso?kningen besta?r av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av o?vning, instudering, minnesluckor, framfo?rande med mera.

Det ha?r projektet har handlat om att jag ska bli mer sja?lvsta?ndig som musiker i fra?gor ga?llande inspelning och arrangering av min egenkomponerade musik. Men det har kanske fra?mst kommit att handla om min egen inla?rningsprocess och de sva?righeter jag sto?tt pa? under arbetets ga?ng. Arbetet har resulterat i en inspelning av la?ten Ko?tt och socker som jag komponerat och spelat in tillsammans med Kalle Edin..

Syftet med detta arbete var att undersöka dirigentens repetitionsteknik, kommunikation och ledarskap med musikerna under repetition av nutida konstmusik med instrumental solistensemble respektive symfoniorkester med professionella musiker. Metoderna som användes var dels mitt konstnärliga arbete som dirigent genom repetitioner och konserter av nutida musik med solistensemblen Norrbotten NEO och Gävle Symfoniorkester, dels sju intervjuer med professionella dirigenter och musiker. Det konstnärliga arbetet dokumenterades med videoupptagning medan intervjuerna dokumenterades med ljudupptagning. Analyserna av respektive material skedde i efterhand och var huvudsakligen kvalitativa, även om kvantitativa inslag förekom.Resultatet visar att dirigenten bör ha tydlig slagteknik och gestik och tydligt reda ut komplicerade rytmer och instruera musikerna. I första hand ska dirigenten arbeta med de musikaliska parametrarna rytm/samtidighet, dynamik/balans och artikulation men det är viktigt att dirigenten också kan gestalta musiken och lyfta den till en högre nivå.Slutsatserna är: 1) ju mer okänd och komplex musik desto viktigare att förmedla en musikalisk helhet till den enskilde musikern och låta den förstå sin stämmas funktion i helheten; 2) ju färre musiker i ensemblen desto viktigare att dirigera med små slag och gester, gärna sittande, och att lyhört genom diskussioner med musikerna, ta del av deras kunskap och förslag till musikalisk gestaltning; 3) ju fler musiker i ensemblen utan specialkunskap i och intresse för nutida musik desto viktigare att inspirera och motivera den enskilde musikern.Skillnaderna mellan solistensemble och orkester kan ofta vara stora; det kan gälla såväl kunskap om och intresse för nutida musik som förväntningar på dirigentens kommunikation och ledarskap.

Jag söker svar på hur jag kan förbättra min förmåga att spela bas så som en amerikansk gospelbasist. Jag klargör min egen musikaliska bakgrund men även min tidigare upplevelse av gospelmusik. För att samla information studerar jag amerikanska basister på plats i Chicago och New York, USA men försöker även via intervjuer med gospelbasister och andra gospelmusiker få större klarhet i ämnet. Den stora konstnärliga delen i mitt arbete är sex stycken ljudexempel där jag försöker klargöra skillnaderna mellan hur jag brukar framföra gospelmusik och hur jag anser att amerikaner framför gospelmusik. De inspelningarna visar på hur jag börjar framföra gospel med större pondus och ett senare förhållande till pulsslagen.

Syftet med detta examensarbete är att utveckla ett förslag till hur EBS Sweden AB:s nya effektpedaler/pedalserie bör se ut. Fokus i mitt utvecklingsarbete har legat inom området ergonomi eftersom jag är utbildad inom området. EBS Sweden AB gör basförstärkare, förstärkartoppar, effektpedaler och andra bastillbehör. Företaget vänder sig främst till professionella musiker och därefter till semiprofessionella musiker. Eftersom nästan ingen relevant teori hittades gjordes istället en utförlig förstudie för att underlätta det samtidigt pågående idéarbetet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur samhällets konstruktion av genus påverkar enkvinna i hennes roll som musiker. På vilket sätt upplevs och hanteras genusrelateradebegränsningar och vad blir konsekvenserna?Jag har i studien använt mig av observationer och intervjuer med två olika band, ett beståendeav tjejer och ett med killar. De har alla delat med sig av erfarenheter och tankar kring problemde upplever i en musikalisk diskurs. Resultatet visar att det finns ett flertal likheter mellanbanden, inte minst när det kommer till att använda musik som ett identitetsskapande verktyg.Tydligt är att problemen tjejerna upplever, alla är förknippade med deras könstillhörighet,medan killarna snarare upplever åldern vara det största problemet inom musikbranschen.Resultatet visar också att studiens kvinnliga informanter blir negativt särbehandlade och mötsav fördomar.

Den här uppsatsens syfte är att utforska de problematiska aspekterna av begreppet världsmusik och undersöka hur de påverkar det konstnärliga utrymmet för musiker verksamma inom genrer som kategoriseras som världsmusik. Den undersöker begreppet utifrån ett musikerperspektiv genom att fokusera på musikers egna upplevelser. Det empiriska materialet består av fem djupintervjuer med sex musiker som själva är kritiska till begreppet och materialet har bearbetats och analyserats med kreativt akademiskt skrivande som metod.Uppsatsens resultat bidrar med musikers subjektiva upplevelser av världsmusikbegreppets problematiska aspekter, vilket saknas i den tidigare forskningen. Den lyfter också fram strategier för att hantera problemen och att göra motstånd mot dem, samt hur världsmusikbegreppet och de förtryckande strukturer som det hänger ihop med begränsar det konstnärliga uttrymmet men även kan fungerar som en katalysator för kreativa processer. Resultaten har stor betydelse för läraryrket genom att de visar hur ett oreflekterat behandlande av musik som faller utanför västerländsk populär- och konstmusik både riskerar att förstärka diskriminerande och andrafierande strukturer och att begränsa elevers konstnärliga utrymme, samt att en breddning av musikundervisningens innehåll kräver en medvetenhet om förtryckande strukturer och ett ifrågasättande av den västerländska musikens position som norm för att kunna bidra till en verklig förändring..

Arbetet handlar om hur upphovsmannen komponerade och arrangerade musik till en gradvisväxande ensemble till sin popmusikal. Kompositören har reflekterat över vilka uppgifter varjemusiker tilldelades i olika sångnummer inom den instrumentala ensemblen. Precis somskådespelare har olika roller inom en pjäs har musiker olika roller inom en låt.Ett mål med musikalen var ett skapa en udda och unik ensemble då musikerna även medverkade ihandlingen. Upphovsmannen valde tio olika instrument samt bestämde turordning för dem. I detförsta sångnumret medverkar endast piano, i det tionde och sista består ensemblen av piano, elbas,trummor, trumpet, cello, elgitarr, cembalo, trombon, klarinett och flöjt.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur erfarna gitarrister utvecklas och lär sig att spela sitt instrument, synliggöra olika individuella kompetenser och lärstilar samt visa på vilka konsekvenser detta får i rollen som musiker, men också som pedagog.Frågeställningarna handlar om hur olika gitarrister lär sig sitt instrument utifrån ett figuralt eller formellt tillvägagångssätt med anknytning till musikalisk- rytmisk intelligens, vad som händer när man övar utifrån sina minst utvecklade kompetenser och varför det är bra att som pedagog och musiker känna till olika lärstilar. Utifrån dessa frågeställningar diskuterar vi våra skillnader som gitarrister och individer utifrån teorin om multipla intelligenser, definierar våra olika lärstilar och vad för typ av lärande som har ägt rum i vår undersökning.Arbetet grundar sig i Howard Gardners teori om multipla intelligenser och konstruktivistisk lärandeteori. Litteraturen som vi har förankrat arbetet i kommer från Howard Gardner, Knud Illeris, Barbara Prashnig. Vi använder också studiematerial från Jerry Bergonzi och ?EartrainingHQ.com?.För att besvara frågeställningarna har vi genomfört en praktikbaserad studie på hur vi själva arbetar för att utveckla de områden där vi funnit uppenbara utmaningar.

Cecilia Österholm: Improvisation i folkmusik? En svensk folkmusiker improviserar: Mats Edén i Norafjälls. C-uppsats. Institutionen för musikvetenskap, Uppsala universitet, vt 2004.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur improvisation kan utformas i svensk instrumental folkmusik. Undersökningsobjektet är en låt, spelad av Mats Edén, verksam inom svensk folkmusik.

SammanfattningEfter ett riksdagsbeslut 1968 omvandlades den svenska militärmusiken till den civila organisationen Regionmusiken. Det innebar bland annat att alla militärmusiker fick civil status, men också ändrade arbetsuppgifter. Militärmusikerna förväntades spela i både den militära kontext de kom ifrån, och i en civil kontext som innebar allt ifrån kammarmusikkonserter till instrumentvisning i grundskolan. Med tiden märkte man att det trots allt fanns ett behov av ceremoniell musik och utbildning av musiker i en militär kontext, varför man 1982 bildade den värnpliktiga musikkåren Arméns Musikpluton (numera Arméns Musikkår). År 2006 anställdes 15 professionella musiker i kåren, vilket betyder att Sverige åter har en militärmusik under Försvarsmaktens styre.

Syftet med denna undersökning är att utforska på vilka sätt den musikaliska bakgrunden ochden musikaliska identiteten avspeglar sig på yrkesmusiker i deras yrkesutövande, när detavspeglar sig som tydligast och vilken period i deras musikaliska bakgrund som de anser varitmest betydelsefull. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre musiker i olika åldrar. Denmusikaliska bakgrunden, vilka åldrar som varit av störst betydelse och på vilka sätt de anser attderas musikaliska bakgrund skiner igenom i deras instrumentalspel har diskuterats iintervjuerna. I tidigare studier har man konstaterat att den musikaliska bakgrunden har en storinverkan på hur man utför sitt yrke. Miljön och de erfarenheter man fått från sin uppväxtskapar en trygghet som man tenderar att hålla fast vid.Resultatet från denna undersökning visar att samtliga intervjuade anser att den musikaliskabakgrunden har stor betydelse för hur de utför den kreativa process som musikeryrket innebär.Musik som föräldrar och syskon lyssnar på i barndomshemmet visar sig har stor betydelse förhur de identifierar sig musikaliskt, men de sena tonåren visar sig vara av allra störst betydelse.De menar också att det är i tonåren man blir mer självständig och att det är då man börjar tamusiken på allvar, vilket leder till de att ser tillbaka på den tiden som mest betydelsefulla ochutvecklande.Den musikaliska bakgrunden visar sig avspegla sig som tydligast när man spelar i andramusikstilar än den som man är mest van vid..