Uppsatsens syfte är att undersöka människors förhållningssätt till musik i landet St. Vincent och Grenadinerna. Studien bygger på fältarbete som genomfördes där under tre veckor i april 2011 och undersöker hur begrepp som musik, musikalitet och ?bra? musik definieras. Vidare beskrivs hur musik kan påverka människan samt musikens funktioner i det dagliga livet. Studien bygger på sex stycken kvalitativa intervjuer av personer med olika ålder, kön, och bakgrund från St.

Studiens syfte är att undersöka om barn och föräldrar känner till instrumentet trumpet och vilka föreställningar de har om detta instrument. Mina frågeställningar är: Vad vet 6-7 åringar och deras föräldrar om instrumentet trumpet?Vilka föreställningar har de om instrumentet trumpet? För att ta reda på dessa frågor har jag genomförd en enkätstudie i Arvika med barn i första klass och deras föräldrar. 33 vuxna och 34 barn från sammanlagt tre skolor deltog i undersökningen. Resultaten visade att kunskapen om trumpet är ganska stor bland 6-7 åringarna och deras föräldrar. Alla respondenterna i denna undersökning vet vad trumpet är och över en tredjedel av de 67 respondenterna känner till någon som spelar trumpet. Bland barnen existerar ingen stor ?kändis? på trumpet, istället känner de till vänner eller bekanta som spelar.

Title: Go for it! - A study of anxiety in relation to students performing in ensemble class.This study discusses anxiety in relation to students in ensemble performance. The expectations on musicians are extremely high and demanding. They are expected to perform to the maximum of their ability despite both physical and mental pressure. I present in this study the result of the interviews I have performed with three students at Swedish Academies of Music. The study shows that all of the students included are in one way or the other suffering from anxiety in relation to performance.

Does playing have to hurt? - A quantitative study of ergonomics and double bass playing. This is a paper about ergonomics and double bass playing. I have studied the prevalence of playing-related pain in professional double bass players, teachers and students. This study is based on a questionnaire with 11 questions about double bass playing and pain.

Uppsatsens syfte är att undersöka människors förhållningssätt till musik i landet St. Vincent och Grenadinerna. Studien bygger på fältarbete som genomfördes där under tre veckor i april 2011 och undersöker hur begrepp som musik, musikalitet och ?bra? musik definieras. Vidare beskrivs hur musik kan påverka människan samt musikens funktioner i det dagliga livet. Studien bygger på sex stycken kvalitativa intervjuer av personer med olika ålder, kön, och bakgrund från St.

PRMDs står för playing/performance-related musculoskeletal disorder och är ett begrepp som förekommer bland orkestermusiker. Det innebär smärta i muskler och leder som är relaterat till musicerande och påverkar musikers prestationsförmåga. Prevalensen varierar mellan tidigare studier och kunskapsläget för Sverige är bristfälligt. Syftet med studien var att undersöka prevalensen av muskuloskeletala besvär bland medlemmarna i en svensk symfoniorkester men även variationen mellan sittande och stående arbetsställning vid musicerande samt grad av fysisk aktivitet och sambandet mellan dessa faktorer och muskuloskeletala besvär. Som en del i en större tvärsnittsstudie genomfördes en enkätstudie bland medlemmar i en svensk symfoniorkester.

Studiens syfte är att undersöka om barn och föräldrar känner till instrumentet trumpet och vilka föreställningar de har om detta instrument. Mina frågeställningar är: Vad vet 6-7 åringar och deras föräldrar om instrumentet trumpet?Vilka föreställningar har de om instrumentet trumpet? För att ta reda på dessa frågor har jag genomförd en enkätstudie i Arvika med barn i första klass och deras föräldrar. 33 vuxna och 34 barn från sammanlagt tre skolor deltog i undersökningen. Resultaten visade att kunskapen om trumpet är ganska stor bland 6-7 åringarna och deras föräldrar. Alla respondenterna i denna undersökning vet vad trumpet är och över en tredjedel av de 67 respondenterna känner till någon som spelar trumpet. Bland barnen existerar ingen stor ?kändis? på trumpet, istället känner de till vänner eller bekanta som spelar.

Syftet med denna studie är att identifiera skillnader och likheter i olika pianolärares undervisningsupplägg, samt undersöka om deras synsätt och metoder går att knyta till de respektive genrer som de undervisar i. Inom forskning och litteratur har motsättningar som kan kopplas till afro och klassiskt undersökts och framställts i kontraster såsom gehör kontra noter eller improvisatoriskt kontra återgivande. Sådana motsättningar ligger till grund för föreliggande studies intresseområde.Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att lärande ses som en social aktivitet, där kunskap finns i kommunikation och de redskap som har växt fram i samhället. Datamaterialet består av kvalitativa intervjuer med fyra mer eller mindre aktiva musiker/pianopedagoger (två afrolärare och två klassiska lärare) med olika arbetssituationer.Resultatet visar att individanpassning och musikalisk mening samt glädjefullhet värderas högt i samtliga informanters pianoundervisning. Målet tycks vara att eleverna får uppleva glädje av att kunna musicera, snarare än att de ska bli ?stora? och kända pianister.

I mitt examensarbete har jag valt att försöka undersöka i vilken utsträckning det i en hemmastudio är möjligt att återskapa ett sound från en professionell inspelningsstudio. Denna fråga är intressant för mig då jag fastnade för hur en produktion lät i ljudbilden. Dels instrumentuppsättningen och deras rytmisering men främst soundet på helheten i mixen. Det kändes luftigt, stort och brett i lyssningsspektrat trots att det inte var så mycket instrument. Jag har alltid velat utveckla min förmåga att skapa och producera musik men har inte tillgång till så mycket kvalitativ utrustning.

Title: The social relation between student & teacher in individual music education. The aim of this study is to examine the relevance of the social relation between teacher and student in instrumental tuition in non-compulsory music education. The method I have used is qualitative interview inspired by phenomenology. I have made interviews with four persons who have experienced individual singing/instrumental studies on several different levels. In this paper I wish to shed light on what people who have experienced many years of singing/instrumental studies are telling about the social relation to their former pedagogues.

Title: Am I doing what I think I am doing when I am practicing? A self study in practicing. The purpose of this study is to determine whether I do what I think I do when I practice. The reason for this is to make myself a better teacher as well as a musician. By gaining knowledge about my own practicing I will be able to guide future students in their own practicing in a better way.

Tyngdpunkten ligger på att klargöra Henzes syn på musikalisk interpretation ur sitt perspektiv som tonsättare och hans syn på konstnärlig frihet för de musiker som framför hans verk. Relationen mellan tonsättare och interpret i processen av tillblivelsen av ett verk studeras också i anknytning till Henzes egna resonemang kring interpretation och kompositionsprocessen. Uppsatsens huvudfrågor och delmoment kommer fortlöpande att belysas och ställas i relation till konkreta exempel i diskuterade form. Undersökningen är främst baserad på litteraturstudier. Litteraturen behandlar i huvudsak ämnena musikestetik och musikalisk interpretation, samt gitarren som instrument och dess repertoar från senare hälften av 1900-talet och framåt.

I detta arbete har jag, Markus Eriksson, och Gustav Lo?fstrand samarbetat och skapat 7 instrumentala musikstycken av filmmusikkarakta?r. Vi har ba?da som ma?l att i framtiden skriva musik till film och ta?nker anva?nda resultatet av detta arbete som en del av va?r gemensamma portfolio.Da? vi inte haft na?got bildmaterial att utga? ifra?n, har vi i text skrivit egna scenarion. Dessa utspelar sig i fyra olika la?genheter i ett hyreshus och skildrar ma?nniskorna som bor i huset och deras vardag.

Detta arbete handlar om musikelevers nervositet inför uppträdanden samt vilken relation, elever och lärare inom ämnet musik har till detta problem. Syftet var att få en fördjupad förståelse för hur eleverna upplever nervositeten, hur det påverkar lärandet och hur lärare kan arbeta för att förebygga detta. Våra intervjufrågor har behandlats av både elever och lärare för att få ett bredare perspektiv av deras livsvärd, samt för att kunna jämföra olika erfarenheter. Detta genomfördes i form av en kvalitativ intervjustudie. Vi studerade nervositet inom ämnet musik, men fann att det finns betydligt mer forskning kring nervositet inom idrottens värld.

Denna studie har som syfte att skildra och förklara hur reproduktionen av kön relaterar till skapandet av rockmusik hos ett band där tre av musikerna är kvinnor och en musiker är man. Detta för att få en ökad förståelse för hur föreställningen om kön påverkar musikskapandet inom rockgenren. Det empiriska källmaterialet samlades in genom en fältstudie där bandet följdes på repetitioner och konserter. Materialet analyseras genom West och Zimmermans teorier kring reproduktionen av genus. Studiens resultat jämförs också med tidigare forskning inom musikvetenskap och etnologi för att sätta in dem i en större kontext.