InledningBanker bygger sin verksamhet på förtroende; från investerare som litar på att ledningen tar rätt beslut för att öka lönsamheten i verksamheten, från kunder som litar på att deras pengar är säkra i bankens förvar. Handelsbanken var den bank som hanterade 1990-talskrisen bäst. Med anledning av dagens konjunkturläge ämnar vi undersöka vilket förtroende de svenska storbankerna har och hur de arbetar för att stärka sina kundrelationer.MetodDetta är en helhetsanalys av Handelsbankens verksamhet där jämförelser genomförs med övriga svenska storbanker; Nordea, Swedbank och SEB. Analysen är övervägande kvalitativ, baserad på information publicerad av bankerna själva, finanstidningar, finansanalytiker samt material från egen intervju.Empiri & AnalysHandelsbanken har etablerat en stark företagskultur i sin decentraliserade organisation. Det finns en låg risktolerans och kostnadsmedvetenhet som genomsyrar hela organisationen.

Att minska människans klimatpåverkan är en av de största utmaningarna i modern tid. Denna uppsats fokuserar på hur en minskad bilanvändning är starkt sammankopplad med individens miljöbeteende. Då det inom samhället finns flera grupper med olika miljöbeteenden, finns ett behov av kartläggningar där likheter och skillnader görs tydligt. För denna uppsats har genus, familjekonstellation, samt genus i kombination med familjekonstellation valts ut. Uppsatsens syfte är således att kartlägga likheter och skillnader mellan kvinnor och män, samt mellan familjer med barn i hushållet och familjer utan barn i hushållet.

Bakgrund: Kronisk sorg är en icke- patologisk, känslomässig sorg-reaktion relaterad till förluster som uppfyller den sörjandes liv. Att leva med en kronisk sjukdom innebär många förluster som kan göra det svårt att hantera situationen, särskild om sjukdomens progressivitet innebär nya förluster för patienten. Brist på kunskap om kronisk sorg kan medföra att patienter får behandling mot depression men ingen hjälp till att hantera sorgen. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av kronisk sorg till följd av kronisk sjukdom. Metoden: En systematisk litteraturstudie på vetenskapligt kvalitativt material gjordes med den enligt Evans beskrivna analysmetod på kvalitativ data.  Resultat: Fyra teman framkom: emotionella förluster, kroppen sviker, förlorad framtid och lindrad sorg.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka positiva och negativa förändringar separationen kan leda till i singlarnas sociala liv samt försöka identifiera möjliga anledningar till dessa förändringar. Empirisk data insamlades genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer där informanterna hade genomgått en skilsmässa och hade barn. Resultatet visar att informanternas upplevelser ofta kunde styrka tidigare forskning. Förändringar efter skilsmässan hade lett till både positiva och negativa förändringar i singlarnas sociala liv. Gamla vänskapsrelationer hade ofta blivit bättre medan relationer med parvänner oftast hade avslutats eller umgänget hade minskat. Bland anledningarna till minskat umgänge återfinns parvänners initiativlöshet och ointresse att inkludera singlar i sina aktiviteter.

Kvalitet är något som kan innebära olika saker för olika personer eller organisationer. Matkvalitet kan delas in i flera kvalitetsaspekter och några av dessa kvaliteter är näringskvalitet, hygienisk kvalitet, ätkvalitet och miljökvalitet. Beroende på vilken kvalitet som anses viktigast eller vem som är kund kan olika kvaliteter prioriteras. Hur en organisations struktur ser ut påverkar organisationens kvalitetsarbete och det finns flera delar att arbeta med och ta hänsyn till vid kvalitetssäkring. Förskoleorganisationer finns i olika former med kommunala eller privata huvudmän och i olika storlekar.

Att vårda en patient i livets slutskede innebär att bekanta sig med känslomässiga situationer som ofta påverkar sjuksköterskans omvårdnadshandling exempelvis effektiv symtomlindring. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av det vårdande mötet med patienten i samband med palliativ vård. Metod: Metoden var en litteraturstudie med kvalitativa ansatser. Sex vetenskapliga artiklar samlade in och användes som analysmaterial av denna studie. Innehållanalysen inspirerad av Graneheim och Ludman (2003) användes för att analysera insamlade data.

Syftet med examensarbetet är att genom intervjuer undersöka vilka erfarenheter elever har kring elevinflytande i gruppsammansättning. Detta genom att ta reda på hur eleverna tänker kring lärarsammansatta grupper respektive elevsammansatta grupper. Vidare är syftet att undersöka hur eleverna uppfattar lärarnas intention kring att sätta samman grupper. Urvalet i min undersökning är två skolor där jag intervjuade elever i skolår 3 och skolår 9, detta för att se på likheter och skillnader i deras erfarenheter kring ämnet. Utifrån läroplanens intentioner kring samspel undersöker jag elevernas erfarenheter kring att känna trygghet i en grupp.

Syftet med den här uppsatsen är att få en djupare förståelse för hur nya arbetsmetoder ocharbetssätt påverkar individen och arbetssituationen på en arbetsplats. Allt fler studier ochforskning visar att samhället förändrats från industrisamhället till postindustriellt samhälle,vilket bidragit till att nya former av organisationer har vuxit fram. Dessa förändringarpåverkar individerna som arbetar i dem. Tre teman belyses i studien. Fysisk arbetsmiljö- hurpåverkas individen av arbete, arbetstid och arbetsmiljö.

Samtidigt som integrations- och flyktingfrågor i Sverige är högst angeläget, så anser vi attperspektiv från flyktingarna själva inte har inkluderats tillräckligt inom forskningen. Syftetmed den här sociologiska studien är därför att genom ett inifrånperspektiv undersöka ochbelysa flyktingarnas egna visioner samt upplevelser och erfarenheter av sin integrations- ochetableringsprocess, för att få fördjupad förståelse för en situation som kan betraktas somkomplex. Vi har utgått från en kvalitativ metod där vårt empiriska material är baserat på tiosemistrukturerade intervjuer med flyktingar som är deltagare i de samhällsinsatser som följerutav etableringsreformen. I analysprocessen har vi inspirerats av ett hermeneutiskt perspektivför att tolka materialet. Som analysverktyg har vi tagit utgångspunkt i en teoretisk modell avintegrationsdimensioner samt begreppet KASAM (Känsla av sammanhang) och vi har vidarekopplat resultaten till tidigare forskning.Studiens resultat antyder om att flyktingens integrations- och etableringsprocess innefattaroch är beroende av många olika områden, där vi kan se hur strukturella, sociala samtsubjektiva integrationsområden hänger samman.

Människor som har dömts till fängelse och förlorat sin frihet har samma rättigheter som den övriga befolkningen att få sjukvård av bra kvalité. Kriminalvårdens sjukvård är betydelsefull genom att internerna har stora hälso- och vårdbehov. På grund av bristande forskning inom kriminalvården ville författarna genomföra en studie som belyser distriktssköterskors upplevelser av att främja hälsa inom kriminalvården. Det genomfördes en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats och analysen av intervjumaterialet gjordes genom en innehållsanalys som resulterade i fem huvudkategorier, 23 underkategorier och ett tema.Analysen av intervjuerna visade på att kriminalvårdsköterskans arbete med att främja hälsa påverkas av många hälsoproblem, den stora säkerhetsaspekten och mycket ensamt arbete som upplevdes som begränsningar i det hälsofrämjande arbetet. Distriktssköterskans breda kompetens visade sig komma till stor nytta och passa bra in i kriminalvårdens sjukvård.

Syftet med vår uppsats var att få en djupare insikt i och kunskap om hur de människor som arbetar med försäkringsärenden på Försäkringskassan upplever och ser på sitt arbete. Våra frågeställningar söker svaret på hur handläggarna uppfattar sina möjligheter till egna initiativ i handläggningsarbetet. För att få svar på dessa frågor från ett ?inifrånperspektiv? har vi valt att hämta empirin från en fokusgruppintervju med fyra tjänstemän som arbetar med handläggning på en Försäkringskassa i Mellansverige. Vårt teoretiska utgångsläge var Johan Asplunds teori om den sociala responsiviteten och Roine Johanssons teori om organisatoriska begränsningar i kundrelaterat arbete.

Syftet med studien var att få en insikt i vad det är som gör att kvinnor söker sig till yrket last-bilsförare, och hur de ser på yrket. För att närma mig syftet har jag under arbetets gång använt mig av deltagande observationer, fokusgruppintervjuer och enkäter som skickats ut till kvinn-liga lastbilsförare. Dessa tre olika sätt att få information på användes för att ge en övergripande bild på kvinnornas syn på yrket, och vägen in i yrket. Sammanlagt har jag varit i kontakt med 35 lastbilsförare, 18 kvinnor och 17 män. Som teoretisk referensram använde jag mig av teorier baserade på genus och könsmärkningsprocess från framför allt Hirdman, Westberg ? Wohl-gemuth.

Konsultyrket är en modern anställningsform som har vuxit sig stark på den svenska arbetsmarknaden i takt med dess förändring och företagens ökade behov avflexibilitet. Då en konsult är anställd på ett konsultföretag men har uppdrag ute hos olika kundföretag, kan denne antas tillhöra flera organisationer samtidigt. Uppsatsen syftar till att få en ökad förståelse för konsulters arbetssituation, samt undersöka hur de uttrycker organisationstillhörighet och hur den upplevs påverka dem i deras arbete. Detta har gjorts genom en kvalitativ studie baserad på intervjuer med fem konsulter, vilka arbetar som managementkonsulter inom IT- branschen. Det teoretiska resonemang som ligger till grund för uppsatsen behandlar teorier och tidigare forskning som knyter an till både konsultens arbetsroll och känslan av tillhörighet med organisationer samt dess eventuella påverkan i arbetet.

Utifrån erfarenheter i arbetslivet samt verksamhetsförlagd utbildning har vi fått en översikt över arbetssituationen i mottagningskök och hur de optimala förhållandena i måltidsverksamheten styrs för medarbetarna. Kandidatuppsatsens syfte är att undersöka hur anställda i mottagningskök på förskolor upplever sin arbetssituation. På grund av ekonomiska och andra styrande faktorer i kommuner väljer man för det mesta att tillämpa mottagningskök på förskolor då det anses vara mer lönsamt. Än idag är det svagt undersökt om mottagningskök är det mest optimala för en medarbetare att kunna känna arbetstillfredsställde. I studien har en kvalitativ intervjuundersökning utförts med ekonomibiträden i mottagningskök, vi har också samtalat med områdeschefen och enhetschefen i kommunen.

Outsourcing har de senaste decennierna varit en vanligen förekommande effektiviseringsåtgärd, med vilken företag eftersträvar att öka sin lönsamhet och flexibilitet. Dagens forskning fokuserar främst på vilka ekonomiska samt strukturella effekter outsourcingen har på organisationer, effekten på de anställda har därmed hamnat i skymundan. Därför ämnar vi utforska hur de påverkas av en outsourcing. Närmare bestämt vill vi undersöka hur anställda påverkas, med avseende på deras arbetsmiljö, lojalitet, prestation, motivation och arbetsglädje, av att deras verksamhet flyttas från att ha bedrivits inhouse till att bli outsourcat till ett callcenter. För att utforska denna fråga har vi valt att genomföra vår undersökning med hjälp av kvalitativa djupintervjuer och ett induktivt forskningsförfarande.