Detta arbete är en uppsats på avancerad nivå inom det utbildningsvetenskapliga fältet och undersöker hur skolämnet filosofi legitimeras utifrån Unesco:s filosofiarbete. Utgångspunkten är vad som kallas de didaktiska grundfrågorna ? eller Vad?, Hur? och Varför? ett visst ämne studeras  ? och uppsatsen berör således även filosofididaktik i stor utsträckning.  Det övergripande syftet med arbetet är att undersöka hur filosofiämnet legitimeras eller rättfärdigas, och mer specifikt hur Unesco  rättfärdigar filosofiundervisning. Forskningsfrågorna för uppsatsen är: Hur ser Unescos svar på legitimitetsfrågan ut?, Hur argumenterar Unesco  för svaret? och Vad får Unescos svar på legitimitetsfrågan för innebörd på filosofiundervisningen? Tillvägagångssättet för att kunna svara på dessa frågor har varit en beskrivning, tolkning och värdering av Unescos filosofiarbete.

SammanfattningStudien undersökte hur ledarskap och gränslöshet i arbetsförhållanden påverkade kreativiteten på fem svenska reklambyråer respektive fem svenska kulturskolor. Deltagarna angav i vilken utsträckning 61 påståenden stämde med deras upplevelse av gränslöshet rörande arbetet respektive sin chefs ledarbeteenden. Ledarbeteenden togs upp som, baserat på tidigare forskning, gynnar kreativitet. Arbetsplatsens kreativitet självskattades. Två frågor med öppna svar belyste faktorer som påverkat kreativiteten positivt respektive negativt.

Inom Brottsofferjouren finns ideellt verksamma vittnesstöd och stödpersoner sedan några decennier tillbaka. Förändringar inom både samhället och kring ett av uppdragen väcker reaktioner hos uppdragstagarna. Funderingar kring deras insats och omgivning väcks också i samband med dessa förändringar. Några av uppdragstagarna känner sig ambivalenta angående regeringens påbud om att den ideella vittnesstödsverksamheten bör finnas vid alla tings- och hovrätter i landet. Det för in frågan på om de borde få betalt för sin insats och varför de egentligen arbetar ideellt.

Abstract Before the choice of upper secondary school in the ninth grade, young people need to have knowledge of themselves and the world. In this tough choice, the parents are the main support. The supporting role, which are their thoughts on how much they influence in their children?s choice of study? Based on these issues, we seek the answer to the question; which vision have the parents on their involvement in their children's choice of upper secondary school? Which visions have the parents on the impact on their children's upper secondary school? Do the parents think that the children's upbringing has influenced their choices? Young people's career decisions take place in interaction with their parents and with very different cultural, economic, social and symbolic capital. The concepts are Pierre Bourdieu's theory that intends to be our toolbox for this thesis.

SAMMANFATTNINGUppsatsen har behandlat asylrätten, och har fokuserat på förföljelse på grund av kön och sexuell läggning, såsom grund för beviljande av flyktingstatus. Uppsatsens syfte har varit att fastställa gällande svensk asylrätt och sedan analysera hur könsrelaterad förföljelse och flyktingskap bedöms av Migrationsöverdomstolen.Flyktingstatus erhålls av denne som uppfyller vissa angivna rekvisit. Enligt Förenta Nationernas flyktingkonvention är en flykting en person som inte kan eller inte vill använda det skydd för liv och frihet som staten måste medge medborgare och övriga invånare. Asylgrunden förföljelse på grund av kön och sexuell läggning, återfinns i flyktingbestämmelsen, utlänningslagen (SFS 2005:716) 4:1 §. Könstillhörighet och sexuell läggning är en del av tillhörighet till en viss samhällsgrupp, vilket innebär att dessa typer av förföljelse utgör asylskäl.

Syfte: Att via granskning av Staffanstorpshus AB som helhet, med beaktande av den dominerande politiska ideologin,, beskriva och analysera den kommunala verksamhetsstyrningen.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie, pga. vårt intresse av att ge frihet åt intervjupersonerna att uttrycka det de ansåg vara väsentligt. Uppsatsen är av deduktiv karaktär och en teoretisk referensram har sammanställts utifrån befintlig teori och modeller.Teoretisk referensram: Levers of control, Management control systemsEmpiri: De genomförda intervjuerna har försett oss med en djupgående inblick angående hur Staffanstorpshus AB styrs idag.Slutsatser: Det mest väsentliga vi har kommit fram till i våra slutsatser är att Staffanstorps kommun idag styr Staffanstorpshus AB med mjuka händer och låter den operationella ledningen ta alla de detaljerade besluten rörande bolaget. Ägardirektiven som kommunen skrivit efterföljs av bolaget men där finns inga direkta incitament kopplade till uppfyllelse av målen i direktiven. Vi tror att om man utvecklar ett belöningssystem som är kopplat till ägardirektiven, kan man öka motivationen.

Syftet med denna studie är att beskriva, analysera och tolka hur elever upplever arbetet med agendan. Vi är montessorilärare och undervisar i montessoriklasser därför var det naturligt för oss att studera Maria Montessoris skrifter om självständighet och frihet, vilket kan tolkas som dagens elevinflytande och delaktighet. Studier har gjorts av läroplanen för grundskolan samt av andra pedagoger och deras syn på elevinflytande och delaktighet. Studien påbörjades i ett annat arbete där 36 elever fick besvara en enkät om funktionen av den gamla agendan. Resultatet visade att eleverna var nöjda med den, medan pedagogerna ansåg att den gav för lite utrymme för elevers inflytande och delaktighet i sitt eget lärande.

I föreliggande studie har mot bakgrund av ett framväxande kunskapssamhälle beskrivningar av lärande studerats i talet om ett livslångt lärande respektive i bildningsdiskursen. En systematisk genomläsning av tolv huvudartiklar hämtade ur tidskriften Utbildning & Demokrati utgivna 1995-2004 ligger till grund för studien utöver en tidigare granskning av texter om livslångt lärande. Studien visar att diskurserna delvis lever åtskilda och att de uppvisar skillnader i hur det inom ramen för dem talas om individens lärande. Studien beskriver inledningsvis de båda diskurserna, deras uppkomst och innehåll med fokus på hur de förhåller sig till varandra, till individens lärande och till hennes strävan efter frihet i relation till kunskapssamhällets framväxt och samhällets demokratiska utveckling. Teoretisk utgångspunkt tas i den teoriimpregnerade kritiska samhällsvetenskapliga metoden samt Habermas användning av begreppen system och livsvärld.

Vad gör en enhetschef och hur förhåller de sig till sin frihet att bestämma inom den egna verksamheten, det har denna studie fokuserat att besvara. Studien belyser enhetschefens handlingsutrymme inom den kommunala äldreomsorgens särskilda boenden. Detta undersöktes med en kvalitativ metod som bestod av intervjuer med fyra enhetschefer i en kommun i Sverige, empirin analyserades sedan med en innehållsanalys. Intervjun delades upp i tre teman: handlingsutrymme, prioriteringar och ledarskap. Resultatet har bearbetats utifrån valda teman för att besvara syfte och frågeställningar och analyserades utifrån teorierna Gräsrotsbyråkratin, The new public management och Situationsanpassat ledarskap.

Bakgrund: Varje år insjuknar flera hundra patienter i njursvikt i Sverige och i början av 2011 var det cirka 3000 patienten i hemodialys. Tidigare forskning visar att dialysen påverkar patienten på många olika sätt bland annat genom kroppsliga besvär så som trötthet och nutritionsbesvär som leder till begränsningar, det har framkommit att det är viktigt att patienten får känna sig delaktig och har en kunskap om sin sjukdom. Syfte: Studiens syfte har varit att beskriva livsförändringar för njursviktspatienter som genomgår hemodialys. Metod: Examensarbetet är ett kvalitativ deskriptivt arbete, baserad på 9 intervjuer med njursviktspatienter som behandlas med hemodialys och i analysen användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att livet i hemodialys upplevs som fångenskap att livet är begränsat både i form av tid men även den egna kroppens begränsningar.

Ett samarbete med föräldrarna är en viktig del i arbetet som lärare. Har inte läraren föräldrarna med sig, kan det försvåra kunskapsuppdraget som hör till professionen. I skolans styrdokument står det att ett samarbete med hemmet skall finnas. Dessutom har forskning visat att en god föräldrasamverkan är en förutsättning för att få eleverna att lyckas med skolan. Reformer under de senaste åren har gett skolsystemet nya spelregler, däribland införandet av de fristående skolorna och föräldrarnas frihet att välja skola till sina barn.Jag har gjort en undersökning, med hjälp av kvalitativa intervjuer med lärare från några kommunala och fristående skolor, för att försöka få fram hur de samarbetar med föräldrarna.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av att vårdas isolerad på sjukhus. I studien användes 16 vetenskapliga artiklar som publicerats mellan åren 1977-2007. Artiklarna har analyserats enligt kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen har resulterat i sex kategorier: Att vara instängd som en fånge, att isoleringen gav upphov till starka och obehagliga känslor, att vilja ha kontroll och härda ut, att uppleva ensamhet och frånvarande vårdpersonal, närheten av en annan människa är ett stöd och ökar välbefinnande, att finna sig väl tillrätta i sin situation och ta tillvara möjligheterna Flera isolerade patienter jämförde upplevelsen att vara instängd i isoleringsrummet med att vara fängslad. Huvuddelen av de isolerade kände att ensamheten var det som kännetecknade vistelsen i isolering.

Bakgrund: Varje år insjuknar flera hundra patienter i njursvikt i Sverige och i början av 2011 var det cirka 3000 patienten i hemodialys. Tidigare forskning visar att dialysen påverkar patienten på många olika sätt bland annat genom kroppsliga besvär så som trötthet och nutritionsbesvär som leder till begränsningar, det har framkommit att det är viktigt att patienten får känna sig delaktig och har en kunskap om sin sjukdom. Syfte: Studiens syfte har varit att beskriva livsförändringar för njursviktspatienter som genomgår hemodialys. Metod: Examensarbetet är ett kvalitativ deskriptivt arbete, baserad på 9 intervjuer med njursviktspatienter som behandlas med hemodialys och i analysen användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att livet i hemodialys upplevs som fångenskap att livet är begränsat både i form av tid men även den egna kroppens begränsningar.

Bakgrund: Levercirros är ett sjukdomstillstånd som har hög mortalitet om inte en levertransplantation genomförs. Väntelistan till transplantation är lång samtidigt som organbehovet ökar. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patientens upplevelser och livskvalitet i väntan på en levertransplantation. Metod: En litteraturöversikt valdes där 9 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades enligt Fribergs modell (2006). Resultat: Beskedet om att bli uppsatt på väntelista präglades av både positiva och negativa känslor; glädje, lättnad, oro samt tveksamhet.

Denna c-uppsats handlar om äldres erfarenheter och upplevelser av att ta emot hemtjänst. Syftet är att undersöka hur hemtjänsten inverkar på äldres självbestämmande, inflytande och oberoende i vardagen. Jag har intervjuat fem äldre med olika nivåer på hjälpbehov. De äldre upplever att de inte kan påverka sin hemhjälp. Studien visar också att hjälptagarna är i stark beroendeställning i förhållande till hemtjänsten.