Syftet med studien är att beskriva studiecirkeldeltagandets betydelse för individens lärande och hälsa. För att kunna beskriva detta har studien inspirerats av etnografisk metod. Data insamlades under utvärderingen av studiecirkelnDet goda livet, från två studiecirkelgrupper. Det empiriska materialet från den ena studiecirkelgruppen består av elva enskilda intervjuer som genomfördes före och tio efter cirkeldeltagandet samt av fyra observerade studiecirkelträffar. Från den andra studiecirkelgruppen har data insam-lats under en studiecirkelträff samt genom att deltagarna, gemensamt vid detta tillfälle, fick besvara några frågor.Resultatet visar att studiecirkeldeltagarnas och ledarnas förväntningar och cirkelerfaren-heter samt cirkelmiljö och gruppform för studiecirkelgruppen har betydelse för studie-cirkelns genomförande.

Freedom of religion or belief is indisputable in Human rights discourse, more discussed is exactly what it is that is included in the concept of freedom of religion or belief (in Swedish: religionsfrihet). This thesis focuses on the freedom of religion or belief in a European context, in particular on the European court of human rights and article 9 in the European convention for human rights. Some criticism has been directed against the Court to the effect that its practice and verdicts don't answer to the pronounced desire to develop a pluralistic and inclusive form of freedom of religion or belief.My aim is to examine, analyse and test three different theories, which all try to develop alternatives to the expression freedom of religion or belief, in relation to six verdicts from article 9 in Europe convention. My basic purpose is to try to find new ways of talking about freedom of religion or belief that might lead to a more inclusive, pluralistic and equal interpretation of that concept.The three theories wich I use are elaborated by Richard Amesbury (associate professor at Claremont school of Theology); Hugo Strandberg (TD at Åbo Akademi) and Eberhard Herrmann (professor in philosophy of religion at Uppsala University); and Martha Nussbaum (professor of law and ethics at the University of Chicago). The six cases from the European court are: X v.

Vår studie handlar om hur EU:s arbetstidsdirektiv har implementerats inom den svenska äldreomsorgen, sett ur enhetschefens perspektiv. Syftet med studien är att förstå vilken betydelse implementeringen haft och hur enhetschefen hanterat implementeringen i förhållande till information, delaktighet och förändringsvilja. Dessutom vill vi veta om enhetscheferna har uppmärksammat några konsekvenser för personal och omsorgstagare. Vi har valt en kvalitativ intervjumetod och våra informanter är verksamma som enhetschefer inom äldreomsorgen, med inriktning särskilt boende. De resultat vi fått fram har analyserats utifrån modeller som tidigare använts inom implementeringsforskning.

En ökad konvergering av världens ekonomiska marknader har skapat ett behov av internationellt standardiserade redovisningsregler. Sedan 1973 har ett organiserat arbete med att ta fram och implementera ett sådant regelsystem utförts av International Reporting Standards Committe (IASC) och sedan 2001 av International Reporting Standards Committee (IASB). Detta arbete har intensifierats i takt med en ökad globaliseringsprocess.Den första januari 2005 infördes detta regelsystem i EU, och därmed även i Sverige. För företag i Sverige förändrades i och med detta bland annat de regler vilka behandlar värdering och redovisning av goodwill.Standardens hanteringen av goodwill har kritiserats från flera håll. Dessutom har IASBs arbete med att utveckla och implementera dessa standarder rörande goodwill kritiserats.

Företagssköterskans arbete utgår ifrån hälsofrämjande insatser där det centrala ligger i att förebygga risker och sjukdom med inriktning på människan och arbetslivet. Samtalet blir därmed ett viktigt verktyg i arbetet. Företagssköterskan samtalar av olika anledningar och därav har samtalat olika uppgifter, funktion och betydels vid olika situationer.Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att belysa företagssköterskors upplevelse av samtal som ett verktyg i sitt arbete. Inklusionskriterierna för studien var företagssköterskor oberoende av vidareutbildning, anställda och verksamma inom en företagshälsovård. Ur analysen framkom fem huvudkategorier och sjutton underkategorier som svarade mot studiens syfte.I resultatet framkom det att samtalet är företagssköterskans viktigaste verktyg samt ett återkommande inslag i företagssköterskans dagliga arbete dock användes samtalet på olika sätt beroende på situation.Företagssköterskorna beskrev även vad de kallade de vanligaste förkommande samtalen samt hur dessa användes, dess betydelse samt de vinster dessa samtal förde med sig.

Syftet med vårt arbete var att utveckla en egen mobbningsmodell som vänder sig till alla i grundskolan samt gymnasieskolan. Först i arbetet kommer bakgrunden som tar upp människans grundläggande behov samt styrdokument och lagar som styrker vårt arbete. Efter detta kommer en litteraturgranskning i ämnet mobbning. Fokusen ligger på förebyggande, åtgärdande och uppföljande arbete. I litteraturgranskningen har vi studerat olika forskares, psykologers och intresseorganisationers syn på mobbning och hur den ska förebyggas och stoppas.

Syftet med denna studie är att undersöka prevalensen av obstruktiva problem från de övre luftvägarna hos svenska travhästar vid maximal ansträngning. Undersökningen genomförs med hjälp av en ny typ av utrustning där man kan endoskopera hästar under maximalt arbete på en travbana.Tidigare har undersökning med endoskopi på rullmatta varit enda sättet att undersöka hästar under ansträngning, men tack vare ny teknik är det nu möjligt att göra det vid maximalt arbete, under för hästen normala tävlingsförhållanden. I studien ingår 110 varmblodiga travhästar som sökt för missljud från de övre luftvägarna, nedsatt prestation eller båda delarna. Hästarna undersöktes med endoskopi, både i vila och under maximalt arbete. Resultaten i vila och vid arbete har sedan jämförts.Diagnostiska bilder har erhållits från samtliga hästar och därmed kan prevalensen beräknas i den undersökta populationen.

Syftet med denna studie är att beskriva legitimerade arbetsterapeuters erfarenheter av att driva eget företag inom ramen för arbetsterapi och visa vilka möjligheter det finns med att vara arbetsterapeut och egenföretagare.För studien valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Sex arbetsterapeuter verksamma med eget företag intervjuades. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys varpå det framkom fem kategorier.Resultatet visar att den breda kompetensen som arbetsterapeuter besitter ger möjligheter att driva företag och erbjuda tjänster inom flera olika områden. Deltagarna lyfter nyttan av tidigare erfarenheter, friheten med att vara egenföretagare, samt egenskaper och kunskap som är till nytta i företagandet. Vidare beskriver deltagarna hur de marknadsför sig själva och sina företag, samt vikten av att ha ett nätverk, dels för att få råd och stöd, men även för att generera kunder.

Studien utgår från att interna förändringsprojekt inte alltid lyckas men de behövs för att anpassa och modernisera organisationen. Det är ett sätt att hantera den snabba förändringstakten i samhället och konkurrensen med andra. Antalet projekt ökar liksom kraven på resultat och på vad projektledaren ska kunna. Ett ökat fokus på människorna och på förändringsmotstånd är framgångsfaktorer i uppgiften att ändra på medarbetarnas beteende. Grunden för att leda projekt, skriver Jansson och Ljung (2009) är att hårda och mjuka perspektiv måste mötas.Studien handlar om hur projektbeställaren ser på att ge projektledare med pedagogiska kompetenser implementeringsansvar eller projektledaruppdrag i interna förändringsprojekt eftersom det finns behov av lärande vid förändringar.Teorin är kopplad till vår undersökning om huruvida organisationer kan utnyttja en dold resurs ? pedagogiska projektledare ? för att skapa bättre interna förändringsprojekt, att utföra de uppgifter som sammantaget kräver pedagogisk kompetens.Studien har utgått från en kvalitativ metod i form av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser för att ge ett tillräckligt djup i svaren.

Det har skett en utveckling av flera nya biologiska läkemedel sedan slutet av 1990-talet för patienter med en reumatisk sjukdom. Några av dessa läkemedel administreras som intravenösa infusioner, vilket innebär att patienterna är tvungna att komma till en poliklinik för att erhålla sitt läkemedel. Detta kan påverka det dagliga livet samt patienternas oberoende och att undersöka hur patienterna uppfattar denna situation är av betydelse. Inom reumatologin är det ingen studie gjord som undersökt detta. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med reumatiska sjukdomar uppfattar beroendet vid intravenös anti TNF-alfa behandling administrerad av en sjuksköterska.Studien genomfördes med en deskriptiv kvalitativ design och fenomenografisk ansats.

SammanfattningTitel: ?Eget hus är en dröm, lägenhet är som ett fängelse? En marknadsundersökningom den framtida bostadsmarknaden i Umeå.Problem: Hur vill umeåbor att hus skall se ut i framtiden och vad påverkar preferensernaoch planerna inför dessa köp?Syfte: Övergripande avser vi att diskutera hur hushållens preferenser av bostäder ser utoch vilka faktorer som påverkar dessa. Genom att undersöka vad som påverkarpreferenserna kan vi lämna rekommendationer till framtida producenter av husom hur de skall locka nya kunder. Från detta vill vi också utvecklarekommendationer om hur producenterna bör utforma hus till Umeå områdetoch var dessa bostäder skall ligga.Teori: Teorierna i denna kandidatuppsats behandlar konsumentbeteende ochmikroekonomiska faktorer och hur dessa påverkar konsumenter i derasköpebeslut.Metod: Vi har genomfört en kvantitativ undersökning med hjälp av en enkätstudie av100 stycken i Umeå Kommuns tomtkö. I uppsatsen har vi tillämpat ettpositivistiskt synsätt.Resultat: Det som vi som författare har fått lära oss i denna undersökning är att trots attmänniskor står i Umeås tomtkö så är deras bild av att skaffa hus fortfarandeväldigt romantiserad och de vill gärna ha allt även om det inte alltid är sårealistisk.

Denna studie är ett bidrag i förståelsen av situationsanpassat arbete. Studien illustrerar hur lärare i olika situationer måste hantera tid, rum och teknik som formativa krafter, krafter som bidrar till att forma lärarnas arbete. Resultatet baseras på en bearbetning av de data som samlades in vid sju observationerna varvid nio tidsmässigt avgränsade situationer, kallade settings, analyserats med stor noggrannhet. Resultatet visar hur tid, rum och teknik utgör möjligheter såväl som hinder, vilka lärarna måste hantera i sitt dagliga arbete. Ökad medvetenhet kring lärarvardagens arbetsvillkor och hur villkoren formar lärares arbetsvardag kommer förhoppningsvis att öka deras möjligheter att hantera det situationsanpassade arbetet..

Att utveckla hållbart innefattar att behoven hos den nuvarande generationen möts utan att äventyra framtida generationers möjligheter. En integrerad syn på hållbarhet är viktig eftersom de tre dimensionerna (ekologisk, ekonomisk och social) är förbundna med varandra. Samhället ställer krav på arbete kring hållbarhetsfrågor och att företag tar ansvar för sina organisationer. Offentliga upphandlingar innehåller krav på att företag kommunicera sitt arbete kring hållbar utveckling. Studien visar på att IT- företag känner denna press och de arbetar ständigt med att förbättra sättet de kommunicerar och presenterar arbetet kring hållbarhet.

Jag har i den här uppsatsen undersökt på vilket sätt skapande kan användas som motivation till lärande i religionsämnet på gymnasiet. Detta har skett genom observation av en lektionsserie i etik och moral som hölls i två klasser i tredje året på gymnasiet. En stor del av lektionsserien fick eleverna i grupper arbeta med att skapa ett bords- eller kortspel som skulle ha förankring i det de fått lära sig i genomgångar. I slutet av lektionsserien kompletterades observationen med en enkätundersökning. Den insamlade informationen analyserades sedan från ett hermeneutiskt perspektiv.

I och med reformen och den nya läroplanen 2011 så har det skett förändringar på hur elever och kunskaper ska bedömas och även vilka kunskaper som ska bedömas. Läroplanen från 2011 innehåller betydligt många fler punkter än den tidigare från 1994. Det framgår tydligare vad det är som ska behandlas i de olika ämnena och vad syftet med dessa ska vara. Kunskapskriterierna är som tidigare målstyrda, det har även här blivit tydligare vad det är som ska bedömas och hur progressionen i bedömningen ska se ut. I och med att det är många saker som har förändras så har detta väckt många frågor hos både lärare, elever och vårdnadshavare.