Vi lever i ett samhälle där det förekommer mycket stress. Barn upplever en ökad stress som kan vara relaterad till minskad fysisk aktivitet på grund av att allt mer av deras fritid ägnas åt tevetittande och dataspel. Detta gör att en dålig vana växer även bland de små barnen, som hellre vill sitta stilla än röra på sig. Utgångspunkten är vikten av att redan i förskolan skapa en önskan hos barnen att komma ut i utomhusmiljö och att de ska tycka att det är roligt och spännande att vara ute. Syftet med studien är att lyfta fram förskolepedagogers yrkesroll för sitt pedagogiska arbete på förskolegården.

Ohälsan är ett ökande problem i samhället. Den leder bland annat till ökad sjukfrånvaro vilket leder till ökade kostnader för såväl företagen som samhället. Arbetsplatsen anses vara en viktig arena för att förebygga den ökade ohälsan vilket gör det viktigt att få företagen att satsa på hälsofrämjande åtgärder. Upprättandet av ett strategiskt hälsoarbete innebär mer arbete för företaget och för ett redan arbetsbelastat företag kan detta ses som en påfrestning. För att hälsoarbetet ska kunna implementeras och få genomslagskraft, gäller att kostnaderna och arbetsbelastningen inte är alltför stora för företaget.

Övervikt och fetma beror främst på dåliga kost- och motionsvanor, vanor som grundläggs i tidig ålder. Eftersom cirka 80 procent av svenska barn går i förskolan och spenderar mycket av sin tid där, äter de även många av dagens måltider i förskolan. Detta innebär att förskolan har en betydelsefull roll när det gäller att skapa goda matvanor hos barnen.Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt ett antal förskolor i en kommun i mellersta Sverige ar-betade för just detta. Syftet var även att se hur pedagogerna såg på sin egen roll för att främja goda kostvanor hos barnen. Den metod som användes var kvantitativ genom enkäter som delades ut till trettiofyra pedagoger på fyra olika förskolor i kommunens innerstad.

Syfte med studien är att undersöka vilken betydelse Zonens verksamhet har för de enskilda besökarna i stort. Vidare har vi också valt att titta på relationen mellan socialarbetare och besökare och vilken betydelse denna har för besökaren.Frågeställningarna:? Vilken betydelse har Zonens verksamhet för den enskilde besökaren? ? Vilken betydelse har relationen mellan socialarbetare och besökare på Zonen?? Påverkar Zonens verksamhet besökarnas missbrukssituation och i så fall på vilket sätt? Metoden för undersökningen är kvalitativ med semistrukturerade djupintervjuer av personalgruppen på Zonen och fem besökare i verksamheten. Vi har också samlat in vårt material genom deltagande observationer. Resultatet av undersökningen visar att Zonen på olika sätt är av stor betydelse för besökarna som deltar i verksamheten, inte minst för att uppfylla basala behov så som mat, möjligheter att sköta sin hygien och att bistå med kläder.

Background During the child?s first year of life there is a continuous contact with the Child Health Services (CHS) and the parents feel confident and involved. After the first year, the visits to the CHS is reduced at the same time as the everyday life changes for the family as the child starts going to day-care and the parents often go back to work.Aim To examine what it is like being a parent to children aged one to five and what kind of parenting support parents of children aged one to five are in need of.Method Semi-structured interviews were used to interview 25 parents in 21 telephone interviews and one focus group with 4 parents. The recruiting of parents was done on site at one open day-care and with the help of CHS nurses in Sweden. There were 10 men and 15 women.

Bakgrund: Fysisk aktivitet är en viktig faktor för att upprätthålla och återställa en god hälsa. Flera olika faktorer finns som kan försvåra utövandet av fysisk aktivitet. Arbetsplatsen ses ofta som en bra arena för fysisk aktivitet och träning på arbetstid implementeras ofta av arbetsgivare i syfte att förbättra de anställdas hälsa och minska kostnader relaterade till sjukdom. Dock är forskningsresultaten inom området inkonklusiva.Metod: Kvantitativ enkätstudie, enkäten IPAQ.Syfte: Denna uppsats undersöker vilka faktorer som påverkar utnyttjandet av träning på arbetstid, sjuksköterskors och undersköterskors fysiska aktivitetsnivå och hur den fysiska aktivitetsnivån på arbetet påverkar aktivitetsnivån på fritiden.Resultat: Resultatet visar ej statistiskt signifikanta samband mellan ålder, tjänstgöringsgrad, antalet arbetade år på avdelningen och den fysiska aktivitetsnivån på arbetet och på fritiden mot att utnyttja träning på arbetstid. Deltagarna i denna studie är en högaktiv grupp som främst utmärker sig genom en hög aktivitetsnivå på fritiden.

AbstractPurpose: The purpose of this thesis was to examine to which extant the politically governed organization, Swedish association of local authorities and local regions (SALAR), has been mediatized. Furthermore the purpose was to examine how SALAR being a Meta-organization affected the mediatization process. To accomplish this the thesis studied how SALAR organized themselves internally in order to form opinion through the media in one of their prioritized issues. A further purpose was to equalize SALAR?s mediatization process with the mediatization process for the whole political system. Method: This is a qualitative study which the gathered material has been collected through two types of methods, semi structured interviews and field observations.Material: A total of eight interviews were made distributed over three departments inside SALAR.

Skolan är en arena som har ansvar att undervisa, uppfostra och främja hälsa. Ett redskap i detta arbete är skolmåltiden, som syftar till att ge energi, ge elever möjlighet till social samvaro och återhämtning, men också ha en utbildande och utvecklade funktion. Syftet med studien var att belysa vad elever kan ha för uppfattningar gällande måltidssituationen under skollunchen med fokus på skolmåltiden som social och lärande situation och dess påverkan på hälsa. Avsikten var även att undersöka skolmåltiden i egenskap av att vara skattefinansierad samt granska elevernas uppfattningar ur ett genusperspektiv. Utifrån elevernas berättelser studerades huruvida deras uppfattningar motsvarade skolmåltidens syfte.

The purpose of this study is to examine the Swedish national student organizations attitudes towards school food and the school food debate between 1957-1982. The previous research on the subject maps the historical background and development of the school meal, but lacks a contemporary student perspective from the chosen time period, not least on a deeper and more political level. The theoretical starting points in the study concern organizations and their influence on public authorities as well as student influence. These theoretical frameworks are used to describe the conditions for the currently active national student organizations; Elevf?rbundet and SECO, in the political arena.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka vad som karaktäriserar ungdomars sociala relationer. Mer precist är vi intresserade av att undersöka i) ungdomarnas relationer till familj, vänner och myndigheter ii) vilka emotioner som ungdomarna associerar med sitt drogmissbruk och/eller kriminalitet samt iii) vilken betydelse relationerna har haft för utvecklingen av drogmissbruk och/eller kriminalitet.Vi utförde intervjuer med fyra ungdomar inskrivna på ett behandlingshem för missbruksproblem. Ungdomarna har varit i behandling mellan en och sex månader. Frågorna ställdes utifrån en intervjuguide som bygger på uppsatsens syfte, tidigare forskning och teori.Vår tidigare forskning består av studier om sociala relationers inverkan på ungdomar med allvarlig social problematik såsom drogmissbruk och brottslighet. Teorierna handlar om sociala band, skam, skuld och stolthet samt Hirschis sociala kontrollteori.Resultatet av undersökningen visar att samtliga respondenter hade försvagade sociala band till sina föräldrar under uppväxten och fram tills de slutade missbruka, vilket troligen har påverkat deras utveckling av drogmissbruk och/eller kriminalitet.

Syftet med denna uppsats är att synliggöra och problematisera vad kulturen sägs vara i svensk kulturpolitik, hur kulturpolitiken är utformad och för vem. Genom kvalitativ textanalys av 2009 års kulturproposition Tid för Kultur visar undersökningen att det i propositionen inte finns någon tydlig definition av vad begreppet kultur innebär. Det finns en uttalad medvetenhet om att kulturbegreppet är svårdefinierat men eftersom kulturbegreppet inte definieras i propositionen medför det en inkonsekvent användning.En viktig utgångspunkt för uppsatsen är att kulturen ? liksom kulturpolitiken ? kan utgöra en arena för maktspel. Av den anledningen är sociologen Pierre Bourdieus teorier om kulturella dominansförhållanden viktiga för undersökningen.

Syftet med studien var att undersöka öppen förskola som arena för ett hälsofrämjande arbete. Fokus var på de möjligheter och begränsningar som personalen upplevde i sitt arbete utifrån det hälsoprogram som tillämpades av dem. Studien var ett uppdrag från Salutsatsningen vid Västerbottens läns landsting. Metoden var en kvalitativ ansats och fem intervjuer genomfördes med personal inom öppen förskola i Västerbottens län. Intervjuerna utgick från de kriterier som fungerade som riktlinjer för arbetet.

Syftet med studien var att behandla talutrymme ur ett genusperspektiv med fokus på lärarens uppfattningar kring sin fördelning av ordet. Empirin samlades in genom att en observations- samt intervjustudie genomfördes med åtta lärare i grundskolans tidigare år. Resultatet från observationen syftade till att en jämförelse mellan lärarens utsaga och det faktiska utfallet kunde genomföras. Talutrymme, det vill säga den plats som kommunikation och interaktion tar i klassrummet och som inkluderar samtliga elever och läraren, har i denna studie fått vara en arena där vi har studerat lärarens genusmedvetenhet i sin fördelning av ordet till eleverna.Resultatet analyserades och diskuterades sedan utifrån fyra frågeställningar, med utgångspunkt i tidigare forskning inom området samt som nämnt ur ett genusperspektiv. Resultatet av studien påvisade att pojkar tar/får den största platsen i det gemensamma talutrymmet.

Då skolans styrdokument gör gällande att informations- och kommunikationsteknik (IKT) ska integreras på olika sätt i undervisningen ville jag undersöka dess potential för lärande. Området avgränsades till att omfatta sociala medier som en digital lärresurs och syftet formulerades till att mer generellt beskriva hur sociala medier i undervisningen kan användas som en resurs för lärande. Syftet är också att mer specifikt att beskriva hur detta kan användas som en resurs för lärande i svenskämnet. Följande frågeställningar formulerades:-          Vilka möjligheter till lärande och kunskapsutveckling ger sociala medier om de integreras i undervisningen?-          På vilka sätt kan sociala medier användas i svenskundervisningen för att stimulera lärande?Metoden som använts för att svara på syftet är en allmän litteraturstudie.

Internet har gett människan helt nya möjligheter och former för att kommunicera. I början var nätet mer ett entydigt redskap, idag talar vi om virtuella gemenskaper och nätkulturer, sociala rum som inte finns fysiskt utan bara i själva kontakten människor emellan.Denna studie undersöker om betydelsefulla och hållbara sociala relationer kan uppstå och utvecklas på nätet, utifrån en teori om att detta är möjligt, och om dessa nätrelationer leder till en förskjutning i nätanvändarens sociala umgänge. Studien bygger på en enkät som gjorts på nätet hösten 2005, besvarad av 208 respondenter i ett självselektivt urval. Enkäten är huvudsakligen kvalitativ, då det är de berättande svaren på de öppna frågorna som till största delen utgör empiri i denna studie. Resultatet är inte representativt för nätanvändare i stort utan enbart som exempel på hur nätanvändare kan använda nätet för social relationsreproduktion.