The aim of this project was to develop a numerical model simulating the global transport of air pollution. The model currently used by SMHI, the Swedish Meteorological and Hydrological Institute, was intended to perform such simulations at regional scales. However, the usage of a grid based on longitudes and latitudes makes this model work poorly in global simulations. The problem with this grid is that the nodes are concentrated near the North and South Poles. Due to this characteristic, the Courant, Friedrich and Lewy-condition for numerical stability puts a sharp bound on the timestep length.

This thesis deals with the cultural efforts of the Swedish labour movement during the periodof 1917-1939. It aims to examine the similarities and differences between social democratsand communists in their approach towards culture.My theoretical guidelines are the dialectic and materialistic view on history as set forth byKarl Marx and Friedrich Engels.I have examined some important individuals in the cultural debate within the Swedish labourmovement, such as Ture Nerman and Arthur Engberg, and I also briefly outline the debate inthe Soviet Union from the classics of Lenin and Stalin.I have found that the social democrats were mainly concerned with a democratic distributionof the existing bourgeois culture rather than working for the creation of a new proletarianculture; the communists on the other hand made considerable efforts to benefit the workers'own culture based on class struggle, but failed to threaten the social democratic ideologicalhegemony among the Swedish working class..

Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers olika uppfattningar om delaktighet i barns lek på förskolan. Vi vill även få en djupare inblick i pedagogers uppfattning om lekens betydelse. Vår undersökning baseras på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där sex verksamma pedagoger i förskola deltar. I forskningsbakgrunden beskrivs Friedrich Fröbels syn på barn och lek  samt barnstugeutredningen. Vidare behandlas Lev S Vygotskijs och Jean Piagets teoretiska synsätt på lek. Vi belyser även forskares och författares uppfattningar om lekens betydelse för barns utveckling och lärande samt vikten av pedagogers delaktighet. Resultatet visar att samtliga pedagoger i undersökningen framhåller och är medvetna om lekens betydelse i förskolans vardag.

This study, a narrative analysis of it, deals with the term, home, its importance and the use of it by Child welfare investigators in the city of Malmö between the years 1930-1936. Commonly used and acknowledged, home stood for security and order while the term, street, had just the opposite meaning. Living in the countryside symbolized health and sensibility, while city life was considered to be cramped, dirty and immoral. The responsibility of achieving the liberals and conservatives ideal of a sunny, clean and orderly home was given to the woman of the house, as was the task of keeping the home morally correct, and providing the necessary atmosphere for proper upbringing of the children. Consequently, the basis of theory, using Karl Marx and Friedrich Engels in regards to the conflicts between the upper and lower classes, and even theories of Jane Lewis of woman´s connection to home and family, have been the grounds for the study.

Det här arbetet behandlar en del av Carl Friedrich Gauss livsverk. En historisk bakgrund om vetenskap ges från Euklides Elementa och om vetenskap från 1500?1800-talet. En inblick i Gauss barndom och ungdom samt hans liv och skolning,och vidare hans universitetstid beskrivs där fokus läggs på en 17-sidors regelbunden månghörning Gauss konstruerade utifrån Euklides teorier i Elementa. Gauss doktorsavhandling om Algebrans fundamentalsats från 1799 och dess bevis gås igenom.

Min analys av verket Listening har fått mig uppmärksam på det jag kallar "vita fältet" i Peter Fries konstverksamhet. Detta är för mig ett abstrakt fält som förekommer allt mer uteslutande i alla Fries verk från 1990-talet fram till idag. Betydelsen av det "vita fältets" allt mer dominerande plats i verket har i min mening förändrat betydelsen av Fries verk som en helhet, dock på olika sätt för olika betraktare under de olika tider de har förekommit. Fries verk har ofta analyserats genom referenser till landskapsmåleri från olika tidsepoker under konsthistorien.Jag vill med min undersökning av detta abstrakta fält visa hur det har tagits upp av konstkritiker och skribenter, men även förmedla en syn på Fries konst vilken inte har landskapsmåleriet som utgångspunkt..

I uppsatsen gör jag en studie av den polsk-judiske författaren Bruno Schulz (1892-1942) essä ?Mityzacja rzeczywisto?ci? (Mytologiseringen av verkligheten) från 1936. Genom att dels göra en grundlig genomgång av essäns innehåll, och dels placera essän mot olika texter och uppfattningar, framkallar jag läsarter som både lyfter fram centrala föreställningar och sätter dem i nytt ljus. Bland annat visar jag på vilket sätt Friedrich Schlegels programskrift ?Rede über die Mythologie? (Tal om mytologin) kan användas för att läsa och bättre förstå Schulz föreställningar om och kopplingar mellan språk, verklighet, ursprung och myt.

Hur gör jag när jag ska interpretera barockmusik? För att undersöka hur jag kan komma fram till en stilistiskt korrekt men personlig tolkning har jag valt att arbeta med en för mig okänd kantat av Georg Friedrich Händel, ?Nice, che fa? che pensa?? (HWV 138). För att kunna göra en stilistisk interpretation har jag läst litteratur om barockinterpretation. Jag har även tagit hjälp av tre olika lärare: sångpedagogen och barocksångerskan Emma Rönnlund, cembalisten Lars Sjöstedt och regissören Kjell-Peder Johanson. Syftet med arbetet är att lära mig hur jag ska tolka en barockkantat och överföra den till en klingande interpretation med personlig undertext.

Syftet med mitt arbete är att arrangera om två operaarior till metal och spela in både originalversioner och metalversioner för att sedan kunna jämföra dem med varandra. Frågeställningarna jag utgick ifrån var: " Hur ska jag kunna skriva om två operaarior till trovärdiga metallåtar, utan att bruka allt för mycket våld på originalen?", "vilka skillnader gör jag i min sångteknik och interpretation, om jag ens gör några, i de klassiska versionerna jämfört med metalversionerna?", "vad är det för skillnader och likheter mellan de klassiska förlagorna och metalversionerna?" och "vilka val gör jag i arrangeringen och varför?".Ariorna som jag har valt att arrangera om är Dido's Lament ur operan Dido and Aeneas av Henry Purcell och Svegliatevi nel core ur operan Giulio Cesare in Egitto av Georg Friedrich Händel. Den konstnärliga delen av mitt arbete har bestått av fyra delar; en inspelning av de klassiska versionerna av ariorna, själva omarrangeringsprocessen från klassiskt till metal, inspelningen av metalversionerna och jämförelsen mellan de klassiska versionerna och metalversionerna. Projektet visade att det sällan blir som man har tänkt sig och jag reflekterar även kring hur det kom sig att de förväntade skillnaderna i min sångteknik från klassiskt till metal aldrig riktigt uppstod, men att interpretationen var annorlunda i de olika versionerna.

Jag har i denna uppsats intresserat mig för historiebruk inom History Marketing. Uppsatsen har handlat om ICA och materialet har bestått av den historiska webbplatsen ICA-historien (www.ica-historien.se), skapad 2008 av Centrum för Näringslivshistoria på uppdrag av ICA. Frågeställningarna har handlat om hur människor inom ICA framställs, samt vilken typ av historiebruk man kan hitta i ett företag som ICA och hur detta skapas. Undersökningen har gjorts genom textanalys av det material som finns publicerat på webbplatsen. Teorin har kretsat kring att History Marketing fungerar dels genom att stärka självbilden av företaget, dels att det fungerar som en reklamstrategi.

Bakgrund:Samlingen härstammar från Friedrich Fröbel och dess pedagogik, vilket är en förekommande aktivitet i förskolan. Förr stod samlingen för en social samhörighet och en gemenskap för barnen. Samlingen anses vara en stark tradition inom förskolan, men dess vikt har pendlat mellan att ses som viktig och oviktig för barnen genom åren. Samlingarna ansågs vara ritualiserade där den vanligtvis hölls på samma tid och plats, samt då en del av innehållet var återkommande såsom till exempel en närvarokontroll av barnen (Rubinstein Reich, 1996).Syfte:Vårt syfte med studien är att synliggöra om pedagoger tillåter barns inflytande under samlingen. Vi kommer att analysera syftet utifrån två frågeställningar vilka är hur pedagoger ser på barns inflytande under samlingen och hur pedagoger möjliggör för barns inflytande under samlingen.

Karin Boyes Crisis (Kris) was published in 1934 as a contribution to the contemporary ideas of moral issues, challenging the dominating traditionalism within the literature critisism.With different kinds of stylistic procedures is Crises expressing a self which seeks to relieve itself from the repressing experience of Language. The text shows an attempt to create meaning beyond the conventional system of linguistic signs, beyond the tradition of literature.The focus in the essay is the self; the self is the basic structure and the theme of the text. Crisis shows it?s self-assuredness and points out a dialogue with the nietzschean philosophy. Nietzsche claims that the truth is a rhetorical creation, something which the language produces in the will of power.

Det sublima är en överväldigande estetisk upplevelse av det ofattbart stora, som hotar att krossa jaget och får det att framstå som försvinnande litet. Det beskrivs som en känsla mellan lust och skräck.Exempel på fenomen som ofta fått symbolisera det sublima är hotfulla berg och tornande åskmoln.Begreppet har genom historien främst blivit aktuellt i tider av stor förändring, samhällelig och religiös omstörtning; tider då människor söker trygghet i en upplevelse av något större än jaget, utanför den institutionella religionen.Begreppet härstammar från antika teorier om retorik och hade sin moderna storhetstid under 17- och 1800-talet, då det kom att bli en viktig kategori inom klassisk estetik. Det tydligaste exemplet påkonstnärer som förknippas med begreppet är Caspar David Friedrich, mer samtida exempel inkluderar Barnett Newman.Jag kom först i kontakt med begreppet hösten 2009, under en föreläsning med Tom Sandqvist. Begreppet beskrevs som ett estetiskt begrepp för att beskriva skräck och upplevelser av detstorslagna och allomfattande i konst. Jag hade aldrig hört om något liknande och blev helt tagen: de här upplevelserna var ju precis det konsten handlade om! För mig handlade insikten om två saker: dels ett begrepp för att beskriva något annat än fulhet och skönhet i konst.

What is the relation between literature and philosophy and what can we learn from it? Is there something about the novel and its language, fiction and narrative that separates it from philosophical litterature? In what way is knowledge about this useful to us, and is it possible to use fiction for the understanding of philosophy?This study makes an attempt to shed some light on the by no means obviuos distinction between philosophy and literature. The aim is to understand what, if in fact there is something that separates philosophy from literature, there is about the distinction that makes it possible for us to separate the ideas in literature from philosophical ideas, and in what way we can use the novel, or fiction in its widest meaning, to understand philosophy. When teaching philosophy you´re often required to make the abstract tangible. But if there´s a misconception about the distinction in what makes philosophical literature philosophical, then maybe there is something to learn from literature, or, at least, something about the fiction and its aesthetics, that makes it easier for us to relate to and understand, for example, the theories that are debated in moral philosophy.There are some philosophers who have used the form of fiction to make their thoughts on philosophical questions understandable.

BAKGRUND: Förskolans historia har präglats av individer som har haft ett brinnande engagemang för förskolan och dess utformning. Friedrich Fröbel, Alva Myrdal, Maria Montessori samt filosofin Reggio Emilias grundare Loris Malaguzzi är några utav dem som vi tagit upp mer ingående om i bakgrundskapitlet.I det material som vi använt oss utav talar alla om miljöns betydelse för barns utveckling. Reggio Emilias anhängare talar om miljön som den tredje pedagogen. Inom Montessori pedagogiken anses att miljön ska vara utformad så att barnen aktivt är delaktiga i sin vardag. Miljön ska vara ett hjälpmedel för den pedagogiska verksamheten anses inom Montessori.SYFTE: Syftet med denna studie är att undersöka hur innemiljön på förskolan används.