Syftet var att kartlägga skolår 7-9 lärares uppfattningar om vilka möjligheter de ansåg sig ha för att kunna ta hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov i undervisningen. Vidare var syftet att studera lärares uppfattningar om vilka begränsningar som de upplevde i fråga om att ta hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov i undervisningen. Vi ville se om det förekom några skillnader beroende på lärarnas bakgrund. För att besvara vårt syfte har vi genomfört en enkätundersökning. Undersökningsgruppen utgjordes av 95 högstadielärare på kommunala skolor i en stad i Mellansverige.

Ny teknik och utglesning av stæder har inneburit att mænniskor inte rør på sig tillræckligt. Den stillasittande livsstilen medfør høga samhælleliga kostnader, samt en rad hælsoproblem såsom hjært- och kærlsjukdomar, diabetes, høgt blodtryck, cancer, stress, samt øvervikt och fetma. En av de høgt prioriterade folkhælsouppgifterna i samhællet ær att bryta ner den stillasittande livsstilen hos befolkningen, och att se till att fysisk aktivitet blir en del av vardagen. Syftet med denna litteraturstudie var att undersøka den byggda miljøns påverkan på fysisk aktivitet i dagligt liv. Studien ær baserad på nio internationellt publicerade vetenskapliga artiklar, som annalyserats med en kvalitativt manifest innehållsanalys.

I dagens samhälle spelar media en stor roll och i många avseenden styr den människors liv och åsikter. Vikten av att kunna kontrollera media och därigenom bilden av sig själv blir allt viktigare i en värld som blir allt mer globaliserad. De länder som studeras i denna uppsats, Ukraina och Vitryssland, är två länder med liknande historia och utveckling efter Sovjetunionens fall. Dock finns en signifikant skillnad i och med den orangea revolutionen som ägde rum i Ukraina och som ledde till att landet gick i en mer demokratisk riktning. Vi har här försökt visa att staters hantering av media har en stor betydelse när det gäller att kategorisera länder som demokratiska eller auktoritära.

What is discussed here are the events taking place in Sweden in 1885, a turbulent year in Swedish art history. It is shown how the conception of Swedish art, in creating a Swedish identity in art, was expanded.  Two exhibitions were analyzed, Akademiens för de fria konsterna Jubileumsutställning and Opponenternas utställning. While the artists exhibiting at the Academy were using traditional strategies and thechniques, several artists at Opponenterna, were using modern techniques they had learned outside the Academy, mostly in France. These techniques were: experimenting with perspective and the use of empty spaces in mediating ambiance. The third strategy was that of individualization by moving closer to the motif.

Bakgrund: Som en följd av organisationernas förändrade behov och krav på mer flexibla lösningar har det blivit allt viktigare för företagen att på ett smidigt sätt hantera förändringar. Mentorskapsprogram är ett förfarande som allt mer har kommit att användas inom företag för att åstadkomma utveckling och engagemang för förändring. Syfte: Syftet är att med hjälp av en retrospektiv studie redogöra för hur ett mentorskapsprogram påverkar individen och i förlängningen även organisationen. Genomförande: För att få reda på vilken påverkansgrad ett mentorskapsprogram har på dess deltagare har vi intervjuat personer som deltog i Saab Aerospace första mentorskapsprogram 1992-1993. Resultat: Våra resultat tyder på att de individer som genomgår ett mentorskapsprogram stegvis förändrar sin syn på den företeelse som mentorskapsprogrammet riktar sig mot, genom att individernas uppfattningar, värderingar och handlingar förändras.

Tidigare forskning om förekomsten av hot, våld och trakasserier inom kriminalvården påvisar att detta är en förekommande faktor inom kriminalvårdens verksamhet. Genom policys om hur man skall arbeta ?personligt men inte privat? skapas ett ?vi och dem? perspektiv som påverkar den dynamiska säkerheten. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur anställda inom kriminalvården upplever sin säkerhet på jobbet och på sin fritid. Studien är baserad på de övergripande frågeställningarna: Hur upplever kriminalvårdarna sin säkerhet på jobbet? Hur upplever kriminalvårdare sin säkerhet på fritiden, är det lätt för före detta intagna att komma i kontakt med dem i ?det fria?? Utifrån en kvalitativ studiedesign utformade vi intervjufrågor som ställts till fem kriminalvårdare, i syfte till att undersöka deras upplevelse av hot, våld och trakasserier på deras arbetsplats.

Intresset för fiske i Sveriges sjöar har blivit stort, men för att fiskevattnets tillstånd inteska försämras så behöver man värna om Sveriges sjöar bättre än i dagsläget. SverigesSportfiske- och Fiskevårdsförbund har tidigare försökt att få in rapporter på fångster avfiskarna via enkäter och via deras hemsida. Detta resulterade dock i få rapporteringar.Problemet ansågs inte ligga i viljan att rapportera då, i en undersökning, hela 90% svaradeatt de ville rapportera sin fångst. Problemet ansågs istället ligga i sättet att registrera enfångst. Detta skall förenklas genom en mobil applikation vilket ger möjlighet till att rapporterafångsten direkt på plats.

Denna studie är genomförd på en bultsvetsstation med fyra bultsvetsrobotar från ABB som används i den dagliga produktionen i karossfabriken på Saab Automobile i Trollhättan. I dagsläget används off-lineprogrammerade robotprogram från IGRIP i flera robotceller på karossfabriken. IGRIP har under flera år används utan att man har någon metod för att utvärdera för hur kapaciteten i robotcellerna utnyttjas. Begränsningarna hos IGRIP är att det inte automatiskt kan beräkna och generera kollisionsfria banor vilket är mycket tidskrävande. Programmeringen av via-punkterna sker via manuell inmatning i programmet vilket medför att de inte utnyttjar maximal kapacitet i robotcellen.

Studiens syfte är att undersöka hur integrering av elevers fritidsintressen i bildundervisningen uppfattas av lärare och elever, hur det påverkar motivationen för ämnet bild samt hur denna integrering kan gå till. Årskurs 9 på en mindre högstadieskola i södra Sverige valdes ut som informanter till denna studie. Studien genomfördes med hjäp av en observation, en intervju med enfokusgrupp samt en intervju med elevernas lärare. Studiens resultat visar att eleverna uppfattarintegrering av deras fritidsintressen som viktigt eftersom de upplever att läraren då bejakar derasintressen och uppmärksammar dem som individer. De upplever inte att de alltid måste arbeta medmetoder eller motiv som ligger innanför deras intresseramar för att uppnå motivation, utan ansertvärtom att ett fritidsintresse kan förlora sin charm om den integreras för mycket i undervisningen.Lärarens åsikter stämmer väl överens med elevernas.

Bakgrund Under de senaste åren har den palliativa sjukvården ökat samt viljan att få bo kvar hemma i livets slut ökat. Detta ställer höga krav, både på yrkeskompetensen hos sjuksköterskorna men även på ett emotionellt plan hos sjuksköterskorna. Patienter behöver ett professionellt bemötande och kontinuitet och ett engagemang i bemötan-det. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor upplever att vårda pati-enter i ett palliativt skede i hemmet. Metoden är en litteraturstudie där 7 vetenskap-liga artiklar används och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys enligt Evans (2002).

Många av dagens företag jobbar aktivt med miljöfrågor. Ett sätt att jobba med miljö och integrera miljöarbetet i företagets verksamhet är att implementera ett miljöledningssystem. Miljöledningssystem (MLS) är ett sätt att strukturera, styra samt organisera miljöarbetet i företag och andra organisationer genom praktiska handlingar. Det är ett verktyg att fördela ansvaret, organisera, prioritera och effektivisera arbetet för att på så sätt verka för en bättre miljö och uppfylla myndigheternas och intressenternas miljörelaterade krav.Denna studie fokuserar på de organisatoriska aspekterna såsom ledningens och anställdas roller och engagemang, förändringsprocesser och kommunikation inom företagets samtliga led. Syftet med denna studie var är att, genom intervjuer av miljöansvariga på tre medelstora företag, få en förståelse för hur medelstora företag upplever implementeringen av miljöledningssystem.Resultaten pekade på att implementeringen i samtliga företag har blivit framgångsrikt och miljöfrågorna har blivit väl integrerade inom organisationerna.

På en konkurrenskraftig marknad är det viktigt för företag att differentiera sig genom ett starkt varumärke. Genom att vara en ?god medborgare? i form av Corporate Social Responsibility, CSR, kan företagstärka relationen mellan kund och företag och på så sett varumärket. CSR innebär att företag på frivillig grund integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenterna, utöver vad lagen kräver. Syftet med uppsatsen är att redogöra för hur företag arbetar med CSR och vidare diskutera vad som stärker ett varumärke, för att sedan klargöra om och hur företagens CSR-arbete kan definieras som varumärkesstärkande.

Vårt problemområde är hur genus och kön konstrueras i leken i åldrarna tre till sex år. Syftet med examensarbetet är att få en större insikt i hur barn på tre till sex års ålder konstruerar genus och kön i leken genom deras val av lekkamrater i det egna och det motsatta könet men också lekarnas innehåll. Frågor vi utgått ifrån är: Hur får, tar och ges barn olika roller i leken? Vilka får huvudroller respektive biroller? Vilken roll spelar identifieringsrollen? Vad händer när pojkar respektive flickor går in i varandras lek? När leker de könsuppdelat och vad kan det bero på? Vem bryter oftast könsmönstret och ifrågasätter traditionella könsroller? Det vi ville ha fram var hur interaktionen i leken med det motsatta könet och med det egna könet påverkar deras identitetssökning och uppfattning kring genus och kön. Detta tog vi reda på genom att göra observationer på två förskolor, en i en mindre sydsvensk stad och en i en större sydsvensk stad. Resultatet på de två förskolorna visade sig skilja ganska mycket åt, i den ena barngruppen såg tjejerna och killarna inte på varandra som två enskilda grupper medan på den andra förskolan visade de sig vara väldigt könsuppdelade..

Elevinflytande och demokrati är två ord som tolkas och förstås olika av olika personer. Det finns flera olika teoretiska åskådningar att välja mellan när man gör sin tolkning. Vi har sett en förskjutning i synen på demokrati de senaste åren, där en allt större tyngdpunkt har lagts på dialogen som demokratins hörnsten. Detta syns även i Skolverkets texter och borde således återspeglas ute på skolorna. Vi har gjort en litteraturgenomgång där vi studerat kunskapsbegreppet ur en socialkonstruktivistisk synvinkel och relaterat detta till tankar om deliberativ demokrati och deliberativa samtal, samt en kvalitativ empirisk studie för att försöka få syn på vilken demokratisyn några lärare och elever har och hur de arbetar för att uppfylla de mål och beskrivningar som ges i Lpo 94, kapitel 2.3, om elevers inflytande. Påverkar strömningar inom den demokratiteoretiska diskussionen det praktiska arbetet på lokal nivå? Av intervjuerna framgår att de intervjuade lärarna tycker att elevinflytande är viktigt, men det framgår i jämförelsen med elevernas svar att detta inte alltid synliggöres i det praktiska arbetet.

Detta arbete behandlar fritidspedagogers syn på friluftsliv, samt hur deras erfarenheter och kunskaper påverkar fritidshemmets innehåll gällande friluftsliv. I arbetet tar vi upp olika faktorer som påverkar fritidshemsverksamheten gällande friluftsliv, till exempel ramfaktorer som tid, ekonomi, barngruppens storlek och personaltäthet, vilka vi sett har stor betydelse för bland annat eventuella utflyktsmål. Även pedagogernas intresse och hur det påverkar viljan och motivationen att arbeta med friluftsliv i verksamheten behandlas. Vi kan tydligt se att pedagogers intresse påverkar verksamhetens innehåll samt att de pedagoger med större intresse och erfarenheter säger sig önska mer tid för friluftsaktiviteter i fritidshemmet. Det är även tydligt att friluftsdagars innehåll ofta har en tydlig idrottslig prägel trots namnet friluftsdag, medan rastlekar allt som oftast ej klassas som friluftsliv av pedagogerna oftare faller in i innebörden av begreppet friluftsliv än friluftsdagarnas innehåll.