Syftet med studien var att undersöka de professionellas perspektiv på hedersrelaterat våld.Fokus i studien var: att undersöka hur yrkesutövare i socialt arbete bedömer att ett ärendehandlar om hedersvåld, och vilka eventuella svårigheter som finns vid omhändertagande avoffren för våldet Studien hade en kvalitativ ansats och baserades på fem intervjuer medverksamma professionella inom socialtjänsten och kvinnojourer som arbetar medvåldsutsatta kvinnor. I studien används de teoretiska begreppen intersektionalitet ochdramatriangeln för att tolka och analysera datamaterial och studiens resultat. Av resultatetframgår det att hedersrelaterat våld anses vara en kollektiv handling som kan utövas av fleraförövare. För att gå tillväga för att bedöma att ett ärende var hedersrelaterat använde deprofessionella verktyg som ingående intervjuer, nätverkskartor och livslinje. Våldet ansesvara förknippat till kvinnans sexualitet och används som ett sätt att utöva makt och kontrollöver hennes fria livsval.

Rapporten handlar om komprimerat trä. Det är en teknik där materialet trycks ihop och fibrerna ?krossas?, vilket gör att man kan böja det i kallt tillstånd, en längre period efter komprimeringen.Materialet används inte i så stor omfattning idag. Dels finns det andra tekniker för att tillverka komplicerade former i trä, men också för att komprimerat trä är kostsamt. Det finns även olika tillverknings- och tillämpningsproblem vid användandet av materialet.Syftet med arbetet är att ge en inblick i vad komprimerat trä är och metodens olika för- och nackdelar.

Syftet med studien är att undersöka vad barn i åldern 1-4 år kan uppleva som roligt och glädjefullt under den fria leken på förskolan. Intressant för studien är också på vilka sätt barn ger uttryck för glädje.Frågeställning:- Vad upplever barnen som roligt?Studien tar sin utgångspunkt i ett livsvärldsperspektiv och i Mealeau-Pontys teori om den levda kroppen där kropp och själ hänger samman. Genom att studera barns kroppsliga uttryck får vi möjlighet att tolka deras inre tankar och upplevelser. Barns sociala umgänge vilar på en kroppslig grund och deras handlingar ses som meningsfulla.

I Sverige uppfyller medierna demokratiska uppgifter i syfte att värna om den lagstadgade fria åsiktsbildningen. Medierna ska granska inflytelserika aktörer och deras innehåll ska presentera olika åsikter mellan vilka allmänheten självständigt ska kunna ta ställning. I uppsatsens undersöks hur Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan hanterade kravet på opartiskhet i förhållande till respektive dagstidnings nyhetsförmedling inför riksdagsvalen 2006 och 2010. Tidigare forskning visar på att Alliansen gynnades i valrapporteringen inför såväl riksdagsvalet 2006 som 2010.För att göra kravet på opartiskhet mätbart tar jag hjälp av Jörgen Westerståhls tankegods som formulerar två krav vilka ska uppfyllas för att medierna ska anses förmedla opartiska nyheter. För det första ska en nyhet vara balanserat återgiven och för det andra måste rapporteringen förhålla sig neutral.Resultatet visade att journalistiken i större utsträckning uppfyllde kravet på neutral representation än balanskravet.

Den här uppsatsen tar upp hur nyblivna journalister i Ryssland ser på yttrandefrihet och hur deras utbildning tog upp frågan. Jag har ställt frågan på tre områden: yttrandefrihet, ägarinflytande och farorna med att arbete med journalistik i Ryssland. Jag har utgått från ansvariga skolledares beskrivningar av journalistutbildningar och även Svetlana Pastis (2010)undersökning av nyblivna journalister på 00-talet. Mina resultat bekräftar och kompletterar Pastis resultat. Undersökningen består av kvalitativa undersökningsintervjuer med nyblivna journalister från Moskva som ändå hunnit med att arbeta i minst ett år.

Den ökande brottsligheten i dagens Sverige växer likt en lavin och polisen och åklagarmyndigheten känner ofta till grov och organiserad brottslighet men saknar verktyg för att komma åt aktörerna i dessa fall. Samtidigt som allmänheten och media kritiserar polisen för att vara ineffektiva. Frågan som vi ställer oss är om polisen verkligen har rätt medel för att på ett effektivt och tillfredställande sätt uppnå målet med att minska dagens kriminalitet. Debatten som pågår idag angående om polisen skall få använda sig av brottsprovokation känns viktig för oss med tanke på vårat kommande yrke där det är viktigt att ha kännedom om vilka typer av alternativa lösningar som är lagliga/olagliga när det gäller att bekämpa den allt grova och organiserade brottsligheten. Syftet med denna rapport har varit att klarlägga samt att se på vad som är skillnaden mellan begreppen brotts- och bevisprovokation.

Studiens syfte a?r att underso?ka la?rares syn pa? begreppet kreativitet och vad det har fo?r plats i skolan. Fo?r att na? fram till det syftet valde vi intervju som metod, da?r vi har intervjuat fyra olika ho?gstadiela?rare varav tva? av dem har musik som inriktning medan de andra tva? undervisar i bild.I syftet inga?r ocksa? att ja?mfo?ra bild- och musikla?rarnas uppfattningar av begreppet, fo?r att se om det finns skillnader mellan a?mnena. Fo?r att genomfo?ra en ja?mfo?relse valdes att utforma intervjuns fra?gesta?llningar pa? sa? sa?tt att la?rarna hade mo?jlighet att ge fria svar.

Denna studie har undersökt möjligheten att använda begreppsprovokation pedagogiskt i en museimiljö ? en skulpturpark. Idén är att medelst skulpturer av surrealistisk karaktär låta barnen röra sig i gränslandet mellan fiktion och verklighet; för att utmana tanken och vidga begreppsrymden. Metoder som främjar barns fria tänkande och kreativitet motiveras bland annat i FN:s barnkonvention och i svensk skollag.I studien deltog 10 barn i åldern 9-10 år. Barnen uttryckte sina tankar vid 12 av parkens skulpturer, varav 7 med förväntad begreppsprovocerande verkan och 5 utan sådan förväntad effekt.

Syftet med studien är att genom analys av förskollärares berättelser beskriva hur barns sociala samspel och lek kan påverkas och utvecklas. Den empiriska studien baserar sig på åtta intervjuer med förskollärare som delat med sig av sina erfarenheter i sitt arbete med barns lek och sociala samspel.Den tidigare forskningen behandlar begreppen socialt samspel och lek. Vidare redovisas också olika faktorer som kan påverka barns samspelsutveckling i lek. Vi valde att göra en kvalitativ studie med tematisk analys för att besvara våra frågeställningar. Utifrån ett specialpedagogiskt synsätt har vi valt att utgå från tre teoretiska perspektiv, det kategoriska-, det relationella- och dilemmaperspektivet.Den tematiska analysen ledde fram till tre olika huvudteman.

Bakgrund: Att vara en god skribent är en förutsättning för att verka i dagens samhälle. Det ligger på skolans ansvar att ge alla elever möjligheten att utveckla en säkerhet i skriftspråket. Synen på skrivutveckling har varierat över tid och just nu ligger fokus på att elever i de tidiga skolåren ska skriva med flöde, där skrivandet ska vara lustfyllt. Faktorer som påverkar elevers skrivlärande är den språksyn lärare har med sig och det bemötande elever får av lärare. Det har visat sig i tidigare forskning att introduktion av grammatik, tidigt i skolåren, är gynnsam för elevers skrivkunskaper.

Syftet med studien var att ta reda på vilken typ av våldslekar som förekommer i den fria leken, hur leksaker används i samband med våldslekar samt hur pedagogerna ställer sig till detta. Ämnet i sig kan tyckas ha en negativ klang men vi anser att våldsamma lekar bör lyftas fram och inte enbart kopplas till aggressivitet och något dåligt, utan att det finns en plats även för dessa lekar i förskolan. Studien är kvalitativ och empirin har samlats in genom observationer och intervjuer. Resultatet visade att många olika slags våldsamma lekar förekom på förskolan, dessa har vi valt att kalla för bråklekar, krigslekar, rollekar med våldsamma inslag, makt- och kamplekar och övriga lekar med våldsamma inslag. Pedagogerna hade olika syn på dessa lekar, en var helt emot och de andra två tyckte att de kan få förekomma men under kontrollerade former.

Bakgrunden till denna studie är att det finns inte finns någon direkt forskning kring unga flickors (7-9 år) socialisering in i den manliga normen inom idrotten. Syftet med studien är att beskriva och förstå fotbollens betydelse för unga flickors socialisering in i en idrott styrd av manliga normer. Utifrån teorierna könssocialisation, Bourdieus symboliskt våld och Habitus samt Connells maskulinitetsteori, genomfördes studien på två stycken flickfotbollslag och deras ledare. Det genomfördes sammanlagt fem observationer och sex stycken gruppintervjuer. Resultatet har bearbetats utifrån Hermeneutiken.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur coachning kan ses som stöd för elevernas lärande på en gymnasieskola i Mellansverige. Studien belyser coachning utifrån perspektiv på lärande ur ett fenomenologiskt inspirerat angreppssätt. Insamling av data har gjorts med hjälp av kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades åtta personer varav dessa var 4 lärare och 4 elever i årskurs 3.Undersökningen visar att coachning kan ses som stöd för elevernas lärande dels genom att det medvetandegör elevens egen potential till att utveckla sig och dels att lärarna blir medvetna om vilka fungerande strategier eleven använder sig utav för att optimera bästa möjliga lärandesituation. Arbetssättet innebär att elever får stor frihet att välja kunskapsinnehåll utifrån kursplan.

I dagens samhälle spelar media en stor roll och i många avseenden styr den människors liv och åsikter. Vikten av att kunna kontrollera media och därigenom bilden av sig själv blir allt viktigare i en värld som blir allt mer globaliserad. De länder som studeras i denna uppsats, Ukraina och Vitryssland, är två länder med liknande historia och utveckling efter Sovjetunionens fall. Dock finns en signifikant skillnad i och med den orangea revolutionen som ägde rum i Ukraina och som ledde till att landet gick i en mer demokratisk riktning. Vi har här försökt visa att staters hantering av media har en stor betydelse när det gäller att kategorisera länder som demokratiska eller auktoritära.

What is discussed here are the events taking place in Sweden in 1885, a turbulent year in Swedish art history. It is shown how the conception of Swedish art, in creating a Swedish identity in art, was expanded.  Two exhibitions were analyzed, Akademiens för de fria konsterna Jubileumsutställning and Opponenternas utställning. While the artists exhibiting at the Academy were using traditional strategies and thechniques, several artists at Opponenterna, were using modern techniques they had learned outside the Academy, mostly in France. These techniques were: experimenting with perspective and the use of empty spaces in mediating ambiance. The third strategy was that of individualization by moving closer to the motif.