Vårt syfte med denna studie är att beskriva hur förskollärare planerar och stimulerar barns lärande ute på förskolegården, samt vilken roll förskollärare har i de planerade respektive de fria aktiviteterna på förskolegården. För att få svar på våra frågeställningar har vi intervjuat sex förskollärare på fyra olika förskolor utan någon uttalad utomhusprofilering. Resultatet av studien visar att det måste finnas ett syfte med utevistelsen på förskolegården. Det behövs en jämn fördelning av förskollärarens arbetsuppgifter vad gäller tid för observation, planering och genomförande av pedagogiska aktiviteter. Förskollärarna i studien menar att de även behöver tid för andhämtning, vilket det främst ges utrymme till i förskolans utemiljö.

Introduktion: En god tandhälsa innebär att tänderna och munhålan är fria från smärtaeller obehag, samt att det finns en god tuggfunktion. Tandhälsa är en del av denallmänna hälsan och bidrar till välbefinnande hos människor.Syftet med studien var att undersöka kunskaper om tandhälsa och munhygienvanorhos 16-19- åringar med invandrarbakgrund. Ett ytterligare syfte var att undersökaderas uppfattningar om munhälsa.Material och metod: Studien är empirisk och kvantitativ och utfördes medanvändning av en enkät. Datainsamlingen gjordes vid tre gymnasieskolor i södraSverige. Två klasser från varje gymnasieskola valdes ut som hade högt antal elevermed invandrarbakgrund.

Syftet med uppsatsen är att undersöka bakomliggande faktorer som sätter käppar i hjulen för demokratiseringsprocessen i Azerbaijan. Med hjälp av rapporter från olika internationella organisationer, såsom Freedom House ser jag landets demokratiska utveckling och fungerande. Jag använt mig av den teoribekräftande fallstudien där jag applicerar demokratiseringsteorin på fallet i Azerbaijan. Freedom House rapport ? Nations in Transit? i Azerbaijan 2011 kan man förknipa med Robert Dahls polyarki begrepp. Polyarkibegreppet bygger på två grundelement: medverkan och tävlan eller konkurrens.

Abstract Härstedt, J & Nilsson, L (2011) Barns lek i inomhus- och utomhusmiljö (How children play in indoor and outdoor environment) Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet är att undersöka om leken varierar inomhus och utomhus på en förskola och i så fall hur samt vad rummet och dess miljö har för betydelse för barnens lek. De metoder vi valde var videoobservationer av barnen och intervjuer med förskollärare på en förskola. Undersökningsgruppen bestod av fyra förskollärare samt fem pojkar och fem flickor i åldern fem år. Vi har studerat tidigare forskning om lek. Vi har tittat närmre på Knutsdotter Olofssons och Pramling Samuelssons teorier om leken för att få en fördjupad kunskap om begrepp som inomhuslek och utomhuslek samt miljöernas påverkan på leken. Resultatet visade att skillnaden blev annorlunda mellan inomhus- och utomhuslek.

Med vårt examensarbete ville vi undersöka om studie- och yrkesvägledare arbetar utifrån ett genusperspektiv, om de vet vad ett genusperspektiv innebär och vilka verktyg och metoder de använder sig av för att inte vägleda utifrån ett traditionellt synsätt på könsroller. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning och har utgått från intervjuer med studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskola. De rådande genusstrukturer som finns idag påverkar arbete och utbildning och vi vill bidra till att vägledare får en ökad medvetenhet, så att de kan få de sökande att göra det fria valet utan att vara styrda av sitt kön. Vi har använt oss av teorier och forskning som förklarar genus och hur genus påverkar oss inom alla nivåer i dagens samhälle och då även val av utbildning och arbete. Vi har i vår undersökning kommit fram till att det behövs ett vidare genusperspektiv hos studie- och yrkesvägledare för att elever ska kunna göra sina val utan att vara begränsade av sin könstillhörighet.

Bakgrunden till denna studie var en vilja att lyfta fram sexarbetande kvinnors sätt att definiera sig själva; en ambition som bottnar i ett konstaterande av att den aktuella gruppen är vida omtalad, men till stor del saknar en offentlig röst. Undersökningen består av en diskursanalys av sexarbetande kvinnors representationer på internet lokaliserade huvudsakligen i blogginlägg. Texterna har studerats som ett forum för motmakt, där kvinnorna har möjlighet att bestrida negativa attityder och föreställningar om kvinnor som arbetar med sex, vilket i rapporten illustreras som narrativt motstånd. Utifrån frågeställningen hur sexarbetande kvinnor konstruerar sin identitet på internet har tre framträdande tolkningsrepertoarer identifierats: Sexbranschen som tjänstesektor, Sexualdriftens karaktär och Den fria människan ? samt tre övergripande subjektspositioner: Den aktivt deltagande samhällsmedlemmen, Sexperten, och Offret.

Uppsatsens syfte är att visa hur Jean Rhys i sin roman Sargassohavet ifrågasätter de narrativa strategier och diskurser som avgör vilka romanpersoner och perspektiv som får komma till uttryck. Rhys gör detta bland annat genom att placera en icke-västerländsk kvinna, som dessutom påstås vara galen, i protagonistens position. På så vis legitimeras romanpersonens perspektiv och detta är ett sätt att låta den Andras röst få komma till uttryck, från det fria subjektets position.Rhys lyfter också fram att det alltid finns fler än en sida av en berättelse. Den mångstämmighet som kännetecknar romanen visar att en berättelse kan framföras från flera olika perspektiv; genom att utrymme ges åt flera röster försvåras en reducerande läsart av romanpersonerna. Romanens polyfoni är också ett sätt att belysa de olika positionerna i de konflikter som strukturerar romanen, exempelvis konflikten mellan det västerländska och det icke-västerländska, mellan kvinnor och män och mellan rationalitet och fantasi..

Matematiken har i den reviderade läroplanen för förskolan lyfts fram och fått en mer betydande roll och matematik finns överallt i förskolans värld. För barn går lek och lärande hand i hand och något som ingår i en helhet och som inte ska ses som två enskilda aktiviteter. I den fria leken tar barn med sig sina tidigare erfarenheter och gör dem möjliga att förstå. Här har förskollärarna i uppdrag att synliggöra och utmana barnen i deras matematiska lärande.Syftet med denna undersökning var att bland annat ta reda vad matematik i förskolan innebär för förskollärarna men framförallt deras syn på matematiken i sandlådan samt hur de förhåller sig till barns matematiska lärande i sandlådan. För att kunna ta reda på detta intervjuade vi fem förskollärare och använde oss av kvalitativa intervjuer som hjälpte oss att få fram respondenternas tankar kring detta ämne.Barn möter matematik överallt i förskolans verksamhet och det handlar om så mycket mer än plus och minus.

Denna studie syftade till att synliggöra de könskonstruktioner som etablerades, överträddes eller upprätthölls på en förskola i Uppsala. Barn mellan 3 och 5 år samt förskolans pedagoger observerades för att vi skulle kunna besvara vår frågeställning: Vilka genuskonstruktioner skapas i interaktionen mellan barn-pedagog och barn-barn i den fria leken? Kan interaktionen sägas återskapa eller dekonstruera traditionella könsroller? Vi observerade vid ett flertal lektillfällen hur både barn och pedagoger genom sin interaktion med varandra upprätthöll traditionella könsroller eller genusmönster. Vi fann att leksaker förde med sig olika begränsningar och att dessa kan sägas representera stereotypt feminina eller maskulina egenskaper. Barns lek konstruerades vid vissa tillfällen kring genus som särskiljande egenskap, till exempel de tillfällen då barnen lekte i olika lag.

Arbetsterapeutens uppgift är att främja delaktighet i aktiviteter i dagliga livet [ADL]. Forskning visar att personer över 65 år och som bor i ordinärt boende, kommer att öka i framtiden. Arbetsterapeuten behöver därför följa med i den utveckling som sker för att tillgodose behovet av innovativ välfärdsteknologi, för att främja aktiviteter för äldre personer i ordinärt boende. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva och ge en översikt över innovativ välfärdsteknologi som kan användas som intervention för att främja delaktighet i aktivitet för äldre personer i ordinärt boende. Datainsamling genomfördes genom sökningar i databaser tillgängliga via Luleå tekniska universitetsbibliotek.

Att mäta olika variabler är ett av de mest säkra sätten att erhålla kunskap om naturen. Inga mätningar kan dock vara helt fria från osäkerheter, som kan kopplas till de erhållna mätvärdena. Att mätningar inte ger helt tillförlitliga värden utgör i många fall inga problem, men i vissa sammanhang kan mätosäkerhet vara av största betydelse. Utsläppskontroll vid miljöfarlig verksamhet är ett område där mätningar är av avgörande betydelse. Den här uppsatsen syftar till en djupare förståelse om vilka problem som mätosäkerhet medför när villkorsöverskridande utsläpp ska konstateras.

De mänskliga rättigheterna avser och innefattar alla individer. De mänskliga rättigheterna är allomfattande och menar på att alla individer är födda fria, har samma värde och rättigheter. De berör alla människor över hela världen, bortsett från nationalitet, kultur eller andra kontexter. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett allvarsamt samhällsproblem som uppmärksammats i Sverige och ställer högre krav på statens myndigheter att förfara och tag till insatser. Trots FN:s mänskliga rättigheter, Europa konventionen och de svenska grundlagarna förekommer det diskriminering, förtryck, våld och mord på kvinnor runt om i landet.

BAKGRUND: Skapande verksamhet är vanligt förekommande i förskolan, vilket Läroplanen för förskolan, LpFö-98, förespråkar för att främja lärandet. Bild och andra former av skapande är viktigt i barns liv och utveckling. Det är dock i processen och det fria skapandet, där barnen samspelar med andra, det främsta lärandet sker. Skapandeformerna ligger väldigt nära barnens lek, vilket är den centrala utgångspunkten för utveckling för barn i förskoleåldern.SYFTE: Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan använder sig av bildskapande. Vi har även som avsikt att undersöka hur fritt skapande tillåts i verksamheten och om barn får utforska material utifrån egna förmågor och erfarenheter.METOD: Vi har valt att använda oss av intervju som metodiskt redskap för att öka vår förståelse för pedagogers tankar kring bildskapande.

Denna studie handlar om ny IT-teknik i förskolan. Syftet med studien var att ta reda på hur surfplattan kan användas i den dagliga verksamheten på en förskola. Samtidigt ville vi ta reda på hur den nya tekniken uppfattats av pedagogerna och barnen. Vi genomförde en studie med observationer och intervjuer på en tre till fem års avdelning där de integrerat surfplattor i den dagliga verksamheten. Urvalet av förskolor som arbetat in surfplattor i den dagliga verksamheten var mycket begränsade men vi kunde söka oss till en förskola i Sverige.

Syftet med studien var att på en förskoleavdelning belysa den kommunikation och interaktion som sker mellan pedagoger och barn. Studien hade sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där dom centrala delarna i studien var att observera den miljö och kommunikation som finns på avdelningen. Detta ledde till följande frågeställningar för studien: Hur arbetar pedagoger i förskolan med lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv, Hur ser kommunikationen och interaktionen ut mellan pedagogerna och barnen, Hur används den pedagogiska miljön i förskola ur ett sociokulturellt perspektiv? Med videoobservationer som genomförts på en förskoleavdelning med totalt 18 barn och 4 vuxna så har jag kunnat observera kommunikationen och interaktionen i den pedagogiska miljön på en djupare nivå. Det visade sig att tidigare forskning om barns kommunikation och samspel med vuxna var till stor hjälp för att belysa de resultat som innefattas i studien.