Syftet med denna uppsats är att belysa pedagogers uppfattning om lekens betydelse för barns utveckling och lärande i grundskolan och träningsskolan samt på vilket sätt pedagoger tillämpar lek i sin undervisning.Synen på lek har varierat under tidens gång. Leken har tillmätts stor betydelse för barn och dess utveckling. I vårt litteraturavsnitt har vi valt att skriva en allmän historisk bakgrund kring lek och olika teorier om lek.Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger i de båda verksamheterna har vi fått en bild av vad lek är för dem och i vilken utsträckning de använder sig av leken i sin undervisning.Resultatet av vår undersökning visar att pedagogerna i de båda verksamheterna anser att leken har betydelse för barnets utveckling och lärande. Leken används i båda verksamheterna på olika sätt och i varierande utsträckning..

Varje år befinner sig cirka 95 000 barn på sjukhus i Sverige. För att kunna möta dessa barn på en adekvat nivå samt att kunna vara korrekt i sin profession krävs det att sjuksköterskor besitter stor kunskap och respekt inom sitt område. Barn kan uppleva att de har en minskad kontroll över sin verklighet när de har blivit sjuka och hamnar i en ny miljö. Avsaknaden av kontroll och osäkerhet kan leda till ovisshet samt oförutsägbarhet. Osäkerheten bidrar till en känsla av att mista greppet om situationen barnen befinner sig i.

Små barns sätt att kommunicera i leken.Small children?s ways off communication when they play.Syftet med denna undersökning är att beskriva hur små barn kommunicerar i leken. Jag har undersökt vilka olika uttryckssätt barnen använder sig av när de kommunicerar i olika leksituationer. Undersökningen är gjord på en småbarnsavdelning, och metoden jag har använt mig av är videoobservationer. Resultatet visar att de små barnen oftast använder sig av kroppsspråk, blickar, mimik, handgripligheter, imitation och olika ljud för att göra sig förstådda när de kommunicerar.

Syftet med mitt utvecklingsarbete var att studera vilket förhållningssätt förskollärare har till leken och dess betydelse för lärandet i förskolan. Jag har intervjuat fyra förskollärare i en kommun om detta. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer för denna undersökning eftersom min intervju baserade sig på frågeställningar som innehöll frågeord. Patel och Davidsson (2003) menar att en kvalitativ intervju görs för att upptäcka intervjupersonens uppfattningar om ett ämne. Genom mitt utveckllingsarbete har jag kommit fram till att förskollärarna hade ett genmensamt förhållningssätt till leken och dess betydelse för lärandet.

Syftet med studien var att fa? kunskap om vilka verktyg och uttrycksformer barn anva?nder na?r matematik synliggo?rs i den Fria leken i fo?rskolans olika inomhusmiljo?er. Utga?ngspunkt har varit uttrycksformerna som finns beskrivna i fo?rskolans la?roplan (Lpfo? 98, rev. 10) samt Bishops (1991) sex fundamentala matematiska aktiviteter.

Syftet med vår studie var att undersöka hur barn på förskolan upplever maktpositioner och roller i den Fria leken med fokus på genus. Vi ville se om de rådande föreställningar som finns kring hur pojkar respektive flickor förväntas vara stämmer, då pojkar framställs som att ta mycket plats medan flickor kliver åt sidan. Genom både intervjuer och observationer har vi jämfört barnens uppfattningar med det vi såg i olika leksituationer. Studien utfördes på två förskolor under sammanlagt fem tillfällen. Resultaten visar att pojkarna oftast tog på sig roller som stora och starka medan flickorna intog mer lugnare roller.

Studiens syfte är att undersöka hur medialiserad populärkultur påverkar barn i deras utelekar och om det finns någon skillnad på pojk-lekar och flick-lekar. Frågeställningar som vi utgick ifrån var: Inspirerar medialiserad populärkultur barns fria utelek? Vilka sorts lekar är det det handlar om? Är det skillnad på vilken typ av populärkultur som inspirerar flickor respektive pojkar? Undersökningen genomfördes i barnens närmiljöer utomhus, urvalsgruppen bestod av 28 barn i åldern ett- till sex år. Den valda metoden var observationer, med papper och penna. I teorianknytning valdes delar av Vygotskijs sociokulturella teori ut.

Syftet med denna uppsats är att studera fritidspedagogers förhållningssätt till leken på fritidshemmet. Studien är en kvalitativ undersökning där observationer av fritidspedagogers förhållningssätt till barnens lek studeras. Genom intervjuer studeras också tre fritidspedagogers åsikter om leken på fritidshemmet. Resultatet visar att fritidspedagogerna ser på leken som en viktig och självklar del av fritidshemmet. Vår undersökning visar även på att denna lek inte ska störas av vuxna och att fritidspedagogens roll är att iaktta och observera barnens lek..

?Syftet med denna studie var att försöka synliggöra barns sociala lärande genom en dramalek och metoden som använts har varit videoobservationer. Av studiens resultat går det att avläsa att barn lär genom att iaktta och studera varandra. De yngre barnen visade en utveckling på att börja förstå och samspela i leken. Slutsatserna av undersökningen går inte att säkerställa men det finns faktorer i resultatet som pekar på att dramaleken kan ha betydelse för barns sociala utveckling när det handlar om att förstå lekens ramar och regler och hur man samspelar i lek.

Denna studie handlar om vilka uppfattningar barn i åk 1 har om lek och om eventuella kopplingar till lärande. Tidigare forskning visar att leken är viktig för barns utveckling och lärande samtidigt som lekpedagogiken har kommit i skymundan av skolans uppnåendemål. Studien baseras på en gruppintervju, observationer, samtal och teckningar. Resultatet visar bland annat att barnen anser leken vara rolig och en motsats till skolundervisningen som ses som arbete. Samtidigt som observationer visar att leken kan vara rolig på undervisningstid. Barnen visar och uttrycker att rörelse är viktigt och i observationerna har den även visat sig vara betydelsefull för barnen, och för deras möjligheter att bibehålla koncentrationen under lektionstid.

Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse leken har för barns språkutveckling och hur pedagoger använder sig av leken för att stimulera barns språkutveckling. Studien utgår ifrån teorier av Vigotskij och Piaget som forskat om barns utveckling och lärande. I undersökningen använder jag kvalitativa intervjuer för att ta reda på pedagogernas tankar om lek och dess betydelse för barnens språkutveckling. Resultaten visar att samtliga pedagoger har synpunkter som stödjer att leken har stort betydelse för barns språkutveckling. De använder en mängd olika metoder för att stimulera språket genom lek..

Vårt arbete handlar om huruvida leken finns och används som redskap kopplat till lärandet med klasser med barn med behov av särskilt stöd. Vi har genomfört observationer i tre olika klasser och samtalat med respektive pedagoger, vi har även läst relevant litteratur bl.a. om Stern, Piaget och Vygotskij. Vår tes är att pedagogerna i klasser med barn med behov av särskilt stöd tar hjälp av leken som pedagogiskt verktyg för att stimulera och lära eleverna. Syftet är att belysa leken och koppla det till lärande, genom att besöka tre klasser med barn med behov av särskilt stöd.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lek gestaltas i undervisningen för elever med autism. Syfte är också att undersöka om leken kan utvecklas med hjälp av lärarna för att därefter kunna användas som en arbetsmetod i undervisningen. Frågeställningar: - Hur gestaltar sig leken för barn med autism? - Kan pedagoger utveckla deras lek? - Hur kan leken användas i undervisningen? Teori: De teoretiska utgångspunkterna i föreliggande studie är känsla av sammanhang (KASAM) som bygger på att arbeta med det som ger hälsa och sociokulturella teorin att personer lär i samspel med andra. Metod och urval: Metoderna som används för att besvara frågeställningarna och syftet är deltagandeobservationer vid fyra tillfällen av vardera fyra särskoleelever dvs.

Arbetet handlar om barns tidiga möte med skriftspråket i förskolan, ur ett sociokulturellt perspektiv. Den aspekt som belyses är funktionell användning av skrift i förskolebarns rollek inomhus. För detta har det skriftspråkliga innehållet i barns lek, lekmiljöer och material för skriftspråksanvändning samt pedagogers roll i leken behandlats. Syftet är att undersöka om aspekten av att erfara läs- och skrivsituationer är ett lärandeområde som ges pedagogiskt utrymme i förskolans rollek. För detta syfte har en kvalitativ undersökningsmetod valts där sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med pedagoger på sex olika förskolor.

Syftet med denna studie är att se hur pedagogerna förhåller sig till lek och hur de agerar i den. Studien tar upp olika lekteorier där bland annat Piaget, Erikson, Vygotskij och Bateson nämns. Den tar även upp pedagogens roll i leken där den vuxne är barnets första lekkamrat, pedagogen som bekräftar och skyddar leken, som tar en roll och som avbryter leken. Metoden för datainsamlingen var observationer och ostrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av sex pedagoger på en förskola i södra Sverige.