Detta arbete syftar till att se om lärare använder sig av de estiska ämnena och skönlitteratur då det gäller att påverka elevers läs- och skrivlust. De estetiska ämnena har avgränsats till att gälla drama, bild och musik. Undersökningen bygger på intervjuer med nio lärare i årskurs tre till sex. Resultatet visar att lärarna arbetar med främst skönlitteratur för att stimulera elevernas lust till läsning och skrivning. De använder även drama och bild i samma syfte.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i förskoleklasser uppfattar sitt uppdrag med att arbeta förebyggande för att begränsa barns framtida läs- och skrivsvårigheter och främja språklig medvetenhet. Studiens frågeställningar behandlar bland annat vad lärare anser vara förebyggande arbete vad gäller läsning och skrivning i förskoleklass samt uppfattningar kring tidig identifiering av barn i riskzon för eventuella läs- och skrivsvårigheter. I studien har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer eftersom fokus ligger på lärares uppfattningar kring det förebyggande arbetet vid eventuella läs- och skrivsvårigheter. Utifrån ett didaktiskt perspektiv har det av resultatet framgått att lärare i förskoleklass arbetar på olika vis för att förebygga läs- och skrivsvårigheter, eftersom de använder olika metoder. Utifrån resultaten går det även att urskilja att samtliga lärare arbetar aktivt för att begränsa framtida läs- och skrivsvårigheter..

Den här uppsatsen är en diskursanalys av två didaktikböcker för svenskundervisning som förekommer på lärarutbildningen: Reflekterande läsning och skrivning av Gunilla Molloy och Stärk språket stärk lärandet av Pauline Gibbons. Utgångspunkten för analysen är det som bland andra Ann Runfors och Kristina Gustafsson kallar normen om det oförhindrade jaget, det vill säga tanken om att den svenska grundskolan premierar de elever som på ett oberoende och självständigt sätt frigör sig från sin sociala och kulturella bakgrund och lär sig att analysera och ifrågasätta tillvaron för att fullt ut kunna välja sina egna liv. Mina slutsatser är att både Molloy och Gibbons verkar skriva under på det oförhindrade jagets herravälde i det svenska samhället, och att eleverna behöver lära sig ett språk som ger dem möjlighet att agera som oförhindrade jag. Dock skiljer de sig åt på så sätt att Gibbons tycks vilja lära eleverna att verka som oförhindrade jag, medan Molloy vill lära dem att vara det..

Med tanke på att alla människor helst sysslar med något de tycker är roligt och således blir bra på det, ville vi undersöka om vi kunde påverka eleverna i våra praktikklasser till ökad motivation då det gäller att skriva. Att kunna uttrycka sig skriftligt, underlättar i andra ämnen men är även en stor tillgång i framtida studier och yrkesliv. Vi tror att alla kan skriva, det krävs endast övning samt självförtroende. Genom att ta reda på hur eleverna såg på sitt skrivande i början och slutet av perioden fick vi ett mätbart resultat av vår undersökning. I de skrivövningar vi gjorde var syftet endast att göra det roligt att skriva.

AbstractUppsatsen beskriver en studie av de yngre elevernas lärande på en svensk skola i södra Spanien. Studien bygger på observationer, intervjuer och diagnostiseringar. Studien har följande problemprecisering: Hur bedriver svenskläraren läs- och skrivundervisningen och hur ser de yngre elevernas lärande ut relaterat till lärarens undervisning? Min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) genomfördes på en svensk skola i södra Spanien under fem veckor. För att få information om elevernas läs- och skrivförmåga genomfördes observationer och intervjuer med en svensklärare och sex elever.

Den här studien utforskar genom fenomenografins arbetssätt, vad det innebär för rektorer att undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt hur rektorerna arbetar för detta på sin skola. Skollagen från 2010 har i första paragrafen inskrivet att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.  Genom intervjuer har rektorer i gymnasieskolan svarat på vad skollagens nya skrivning innebär för dem. Rektorerna har svarat på vad det innebär för dem att undervisningen på deras skola ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur de arbetar för att detta ska komma till stånd. En differentierad bild ges av gymnasieskolornas olika förutsättningar att anta denna utmaning. Rektorerna visar på svårigheter med att ge alla elever samma förutsättningar, då bland annat ämne och programtillhörighet ger olika möjligheter.

Under vår utbildning på Malmö högskola har vi läst om olika möjligheter att arbeta ämnesövergripande med skönlitteratur som utgångspunkt för bland annat språkutveckling. Syftet med arbetet har varit att ta reda på hur åtta lärare på olika mångkulturella skolor i årskurs 1-3 berättar om hur de använde skönlitteratur i undervisningen och på vilket sätt de anser att skönlitteratur bidrar till språkutveckling. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Resultatet i vår studie visar att lärarna anser att arbete kring skönlitteratur är en utmärkt metod för elever att både utveckla språk och kunskap. Lärarna berättar om hur skönlitteratur bidrar till att barn kan göra perspektivbyten och vidga sin syn på sig själv och omvärlden.

I en longitudinell studie har elever i årskurs 1 och 2 på två olika skolor i Vallentuna kommun undersökts under tre på varandra följande projektår. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka huruvida träning i fonologisk medvetenhet enligt den s.k. Bornholmsmodellen under elevernas tid i sexårsklass påverkar deras läs- och skrivinlärning. Tre typer av test användes, under årskurs 1 administrerades UMESOL för kartläggning av fonologisk medvetenhet och ITPA, för kartläggning av psykolingvistiska färdigheter. Under årskurs 2 kartlades elevernas läs- och skrivutveckling med UMESOL, ?läsning och skrivning?.

Vårt examensarbete gick ut på att undersöka om barn kan utveckla sitt kreativa skrivande genom att skriva dikter. Undersökningen genomfördes under vår slutpraktik som vi gjorde i år 4 på en skola i Kiruna. Klassen bestod av 16 pojkar och 6 flickor. Eleverna fick lyssna på, läsa och skriva dikter på varierande sätt. Diktskrivandet följde ett processorienterat arbetssätt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i förskoleklasser uppfattar sitt uppdrag med att arbeta förebyggande för att begränsa barns framtida läs- och skrivsvårigheter och främja språklig medvetenhet. Studiens frågeställningar behandlar bland annat vad lärare anser vara förebyggande arbete vad gäller läsning och skrivning i förskoleklass samt uppfattningar kring tidig identifiering av barn i riskzon för eventuella läs- och skrivsvårigheter. I studien har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer eftersom fokus ligger på lärares uppfattningar kring det förebyggande arbetet vid eventuella läs- och skrivsvårigheter. Utifrån ett didaktiskt perspektiv har det av resultatet framgått att lärare i förskoleklass arbetar på olika vis för att förebygga läs- och skrivsvårigheter, eftersom de använder olika metoder. Utifrån resultaten går det även att urskilja att samtliga lärare arbetar aktivt för att begränsa framtida läs- och skrivsvårigheter..

Föreliggande examensarbete studerar och diskuterar läs- och skrivutveckling i förskolan. Syftet med examensarbetet är att få kunskap om de olika arbetssätt som förskolor använder sig av när de arbetar med läs- och skrivutveckling. De frågeställningar som vi har utgått från är Vad har pedagogerna för uppfattningar om barns tidiga läs- och skrivutveckling?, Hur arbetar de fyra olika förskolorna med att stimulera barns läs- och skrivutveckling? och Varför har man på förskolan valt just detta arbetssätt? Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer med fyra olika förskollärare. Detta för att vi ville få en djupare förståelse för hur de olika förskolorna arbetar med läs och skrivutveckling.

Syftet med uppsatsen är att identifiera eventuella skillnader mellan flickors och pojkars skriftspråk när det gäller antal verb och variationsgraden i verbens användning i skrift. Syftet är vidare att utröna huruvida flickors och pojkars val av uppsatsämne vid Fri skrivning på nationella prov i svenska skiljer sig åt. Slutligen är syftet att undersöka huruvida man ur resultaten av undersökningen kan dra några pedagogiska slutsatser. Efter det att 106 gymnasisters uppsatser undersökts visade resultaten att det inte fanns några större skillnader mellan könen i användningen av verb. Vad gäller val av uppsatsämne fanns det dock vissa skillnader mellan könen.

En rapport med internationella mätningar från Skolverket (2012) visar att elevers läsförmåga har minskat. Vi tycker oss ha sett ett samband med Skolverkets rapport och vad vi sett under den verksamhetsförlagda utbildning där vi har noterat att det finns många elever med läs- och skrivsvårigheter. Syftet med denna studie är att kartlägga två skolors arbetssätt med läs- och skrivinlärning samt deras hantering av misstänkta läs- och skrivsvårigheter för att se om det skiljer sig åt.I den teoretiska bakgrunden redogörs för tidigare forskning omkring läs- och skrivinlärningens grunder och metoder samt definition, utredning och åtgärder av läs- och skrivsvårigheter.Materialet för undersökningen består av enkäter till lärarna i de båda skolorna, observationer samt en intervju. Materialet har granskats med avseende på skillnader mellan skolorna för att se om arbetssättet vid läs- och skrivinlärning och tillvägagångssättet vid hantering av misstänkta läs- och skrivsvårigheter skiljer sig åt.Resultatet visade att vi kunde se både likheter och skillnader mellan skolorna avseende läs- och skrivundervisningen samt att utredningen av läs- och skrivsvårigheter är densamma på de båda skolorna..

Syftet var att ta reda på hur sju unga vuxna personer med diagnosticerad dyslexi/specifika läs- och skrivsvårigheter upplevde de tekniska hjälpmedel som de använde under sin skoltid. En kvalitativ undersökning med samtalsintervjuer gjordes utifrån ett sociokulturellt och relationellt perspektiv. Personerna som blev intervjuade fick beskriva vilka program de använt och berätta hur de upplevde datorstöd och tekniska hjälpmedel. Därefter fick de beskriva vad de anser hade hjälpt dem bäst i deras läsning och skrivning. Resultatet visade att informanternas socioekonomiska bakgrund speglade tidpunkten för deras diagnosticering.

För att kunna läsa och skriva behöver barn både kunna diskriminera mellan olika fonem och sätta ihop dessa till en helhet i enlighet med målspråkets regler. Då olika språk har olika språktypologier var det ena syftet att jämföra hur fonologisk produktion och skrivning av svenska språket kunde skilja sig hos barn i årskurs två med arabiska och somaliska som modersmål med en svensk kontrollgrupp som hade svenska som modersmål. Det andra syftet var att undersöka samband kunde finnas mellan fonologi och rättskrivning. Ett expressivt fonologiskt test samt ett rättskrivningstest bestående av nonsensord användes. Resultatet visade att de flerspråkiga grupperna skilde sig från den svenska gruppen beträffande rättskrivning.