Sökresultat:
1667 Uppsatser om Fri rörlighet för kapital - Sida 9 av 112
Socialt Kapital och de Svenska HjÀlpkassorna : En historisk undersökning om föreningar, socialt kapital och ekonomisk utveckling
The purpose of this research is to examine some historical aspects of Robert Putnam?s thesisabout voluntary associations and social capital. According to a micro perspective theory ofsocial capital the trust and reciprocity required and created by associations is important toexplain the disparity between institutional performance and socioeconomic development ofsocieties. The social patterns governing this therefore set a precedent for the future. Using themutual sickness benefit societies in Sweden as variable for voluntary associations around1884, the essay discusses the possible links between social capital, associations and long termeconomic development.
FörÀndra intressenters syn pÄ företaget genom synliggörande av intellektuellt kapital
Dagens företag gÄr allt mer mot att vara tjÀnste- och kompetensorienterade och numera Àr kunskap, erfarenheter, varumÀrken och relationer med omvÀrlden varje företags mest vÀrdefulla tillgÄng. Företagen kan göra mycket för att pÄverka sina intressenters syn pÄ dem och det Àr viktigt att de förstÄr att allt de gör pÄverkar mÀnniskor bild av företaget. Denna uppsats syftar till att identifiera hur kunskapsföretag och tillverkningsföretag försöker pÄverka interna och externa intressenters syn pÄ företaget, genom synliggörandet av det intellektuella kapitalet. Delsyftet med uppsatsen Àr att jÀmföra hur dessa företag synliggör sitt intellektuella kapital. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med tvÄ respondenter frÄn kunskapsföretag och tvÄ respondenter frÄn tillverkningsföretag.
Prioritering av kapitalrationaliseringsprojekt
Med bakgrund av de senaste Ärens turbulens pÄ vÀrldens kapitalmarknader, ökad globalisering med tillhörande konkurrens av kapital, tillsammans med i Sverige allt mer ?slimmade? företagsorganisationer bör det finnas en drivkraft för att frigöra kapital frÄn verksamheten för att kunna anvÀndas till andra ÀndamÄl, sÄsom nya investeringar. Kapital finns bundet i olika tillgÄngar och skulder i ett företag, men hur vÀljer ett företag omrÄde för att uppnÄ mest effekt av kapitalrationaliseringen? Befintlig teori tar upp hur kapitalrationalisering kan uppnÄs i respektive tillgÄng eller skuld med olika metoder och att bedriva kapitalrationaliseringsprojekt krÀver tid och engagemang.Syftet med denna uppsats Àr att skapa en modell som gör det möjligt att jÀmföra olika delar av ett företags kapitalbindning och potentialen i effektivare anvÀndning av densamma och pÄ sÄ sÀtt skapa en prioriteringsordning som kan anvÀndas som beslutsunderlag för företag. Samt att applicera denna modell pÄ ett företag och dÀrmed se vilka frÄgestÀllningar som anvÀndandet av modellen kan stöta pÄ.För att kunna bygga ovanstÄende modell görs en genomgÄng av befintliga teorier kring frÄgestÀllningar om kapital, kapitalbindning samt uppföljning och styrning av kapital.
Det var inte sagor och hittepÄ
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur autenticitet konstrueras i en nÀtgemenskap som bland annat Àgnar sig Ät att Äterskapa historiska klÀder. Gruppen heter Vi som syr medeltidsklÀder och Äterfinns pÄ Facebook. Konversationerna mellan medlemmar i gruppen analyseras med en netnografisk metod. Det teoretiska ramverket för undersökningen bestÄr av en konstruktivistisk syn pÄ autenticitet, subkulturellt och socialt kapital, kategorier, dikotomier och formella och informella hierarkier.
Undersökningen visar, bland annat, att autenticitet konstrueras genom konversationer mellan medlemmar i gruppen som har högt subkulturellt kapital och stÄr högt upp i den informella hierarkin, med stöd av medlemmar högt upp i den formella hierarkin. Resultaten visar ocksÄ att medlemmar med högt subkulturellt kapital ofta har en relation till museum och universitet och att dessa institutioner pÄverkar konstruktionen av det autentiska Àven hÀr.
UtvÀrdering av verktyget Lokalekonomisk analys, LEA : nÀsta steg, att finna och nyttja lokalt kapital?
För att utveckla landsbygden behövs fungerande verktyg att arbeta utifrÄn. Lokalekonomisk analys, LEA, Àr ett sÄdant verktyg som funnits i snart femton Ärs tid. En Lokalekonomisk analys ger statistik över exempelvis in- och utflyttning, befolkning och disponibel inkomst. Verktyget bestÀlls och köps av Statistiska centralbyrÄn. Som med de flesta verksamheter behöver LEA uppdateras för att kunna bemöta de behov som finns och anpassas till den teknik som Àr tillgÀnglig i dagslÀget.
Uppenbarligen har storleken betydelse -En studie av frivilliga upplysningars pÄverkan pÄ kostnad för kapital
Bakgrund och problem: Forskning kring hur informationsutgivning pÄverkar ett bolags kostnadför kapital Àr mycket omfattande och relationen mellan mÀngden lÀmnade upplysningar och desskoppling till kostnad för kapital beskrivs som ett av de ?fundamentala sambanden? inomredovisning och finans (Leuz & Schrand, 2009). Sambandet har bland annat undersökts avBotosan (1997), som fann ett negativt samband mellan kapitalkostnad och upplysningsnivÄ iÄrsredovisningar. Botosan och Harris (2000) beskriver hur investerare pÄ kapitalmarknaden drarnytta av kvartalsrapporter och vi finner det dÀrför intressant att undersöka bÄde Ärsredovisningaroch kvartalsrapporters pÄverkan pÄ företagets kostnad för kapital.Syfte och AvgrÀnsningar: Vi Àmnar besvara vÄr forskningsfrÄga med utgÄngspunkt frÄnBotosans (1997) studie och hennes valda variabler för mÀtning av upplysningsnivÄ. Studienundersöker Ärsredovisningar för 2010 och kvartalsrapporter för Q3 2011.
PÄverkas bankernas eget kapital av övergÄngen till IFRS/IAS? -En empirisk studie av ett fenomen
Sammanfattning Uppsatsens titel: PĂ„verkas bankernas eget kapital av övergĂ„ngen till IFRS/IAS? - En empirisk studie av ett fenomen Seminariedatum: 2006-06-05 Ămne/kurs: FEK 582 Kandidatuppsats, Företagsekonomi, 10 poĂ€ng Författare: Joze Barbir, Jimmy Do, Per Nilsson, Angelika Ăberg Handledare: Gunnar Wahlström Fem nyckelord: IFRS, eget kapital, kapitaltĂ€ckning, övergĂ„ng, marknadsvĂ€rdering Syfte: Syftet Ă€r att fĂ„ en ökad förstĂ„else för vad övergĂ„ngen till IFRS/IAS innebĂ€r för bankerna. Vi Ă€mnar lĂ€gga fokus pĂ„ eget kapital samt utreda konsekvenserna för kapitaltĂ€ckningen. Genom en empirisk studie ska vi hitta intressanta infallsvinklar pĂ„ detta outforskade omrĂ„de. Metod: Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ forskningsmetod.
Kopplingen mellan venture capital, kapitalstruktur och kreativitet i smÄföretag
Syftet med uppsatsen var att undersöka om det förelÄg nÄgot samband mellan ett litet företags leverage och kreativitet och mellan andelen venture kapital av det egna kapitalet och kreativiteten. Teorier inom omrÄdena kreativitet och kapitalstruktur har studerats och denna teoribildning applicerades vid undersökningen. Den metod som valdes för att studera fenomenet kreativitet var dels en kvantitativ studie baserad pÄ företagen vid Ideon dÀr generella samband försökte faststÀllas. Dels har ett Ideonföretag studerats nÀrmare i en intervjustudie för att pÄ djupet försöka beskriva hur en förÀndring i kapitalstrukturen upplevs pÄverka det kreativa arbetet av de anstÀllda och ledningen. Studien visar att det finns ett samband mellan kreativitet och leverage samt att det inte finns nÄgot pÄvisat samband mellan venture kapital och kreativitet.
Den externa redovisningens pÄverkan pÄ kostnaden för lÄnat kapital i svenska privata mindre företag : Har den nÄgon betydelse?
Mindre företag Àr viktiga för den samhÀllsekonomiska utvecklingen och för skapandet av nyaarbetstillfÀllen. LÄn har visat sig vara en viktig finansieringskÀlla för dessa företag, men pÄgrund av informationsasymmetri och högre operationella kostnader har tillgÄngen tillkonkurrenskraftig lÄnefinansiering framhÄllits vara problematisk. Den externa redovisningenkan anvÀndas för att minska informationsasymmetri och reducera detta problem.Redovisningskvalitet, upplevd revisionskvalitet och revisionens utfall utgör delar av denexterna redovisningen, vilka i tidigare studier visat sig pÄverka företags kostnad för lÄnatkapital. Svenska privata mindre företag Àr en grupp av företag som tidigare inte behandlats idetta avseende och syftet med denna studie Àr att undersöka hur dessa företags kostnad förlÄnat kapital pÄverkas av redovisningskvalitet, upplevd revisionskvalitet och revisionensutfall. Med hjÀlp av Ärsredovisningar frÄn ett stickprov om 395 slumpvis utvalda företag ochen regressionsanalys besvaras studiens problemformulering.
Socialt kapital och euro : En statistisk analys av eurosamarbetets effekter pÄ tillit
EMU-samarbetet Àr omdiskuterat, och man pratar om vilka de ekonomiska effekterna av ett eventuellt intrÀde skulle innebÀra för Sverige. Denna uppsats behandlar tillit pÄ olika nivÄer i samhÀllet, och syftar till att undersöka om EMU-samarbetet för med sig positiva effekter pÄ tillit hos de lÀnder som Àr medlemmar i samarbetet. Det Àr statistik som analyseras för att undersöka om det finns ett sÄdant samband. Slutsatsen Àr inte helt entydig pÄ grund av relativt svaga samband, men dock syns det en tendens till att EMU-samarbetet faktiskt för med sig positiva effekter pÄ tillit i de lÀnder som Àr medlemmar i samarbetet..
Utlokalisering och lönsamhet - En studie i svenska tillverkningsföretag
Syfte: Denna studie syftar till att försöka undersöka hur avkastningen pÄ eget kapital förÀndras pÄ kort sikt dÄ man vÀljer att utlokalisera verksamheten till lÄglönelÀnder, med motivet att sÀnka sina produktionskostnader Slutsats: Avkastningen pÄ eget kapital Àr högre för de utlokaliserande företagen vilket dock Àr svÄrt att hÀrröra till sjÀlva flytten. Andra faktorer spelar in, exempelvis produktiviteten i lÄglönelÀnder. En utlokalisering bör ske efter noggrann utredning, dÄ finns det goda möjligheter till att öka aktieÀgarnas förmögenhet..
Att rusta för framtiden - En studie om ett företags samverkan med högstadieklasser
Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera ett företags samverkan med grundskolan. FrÄgor som undersöks Àr hur och varför företaget samverkar med skolan liksom vilken betydelse samverkan har för företaget. Kvalitativa intervjuer med anstÀllda pÄ företaget och lÀrare pÄ skolan har genomförts. Tidigare studier om samverkan mellan företag och skolor visar ofta att företagens interna mÄl har varit starkare Àn det gemensamma syftet med samverkan. Sociologen Göran Ahrnes teorier om interaktionsmönster mellan organisationer liksom sociologen Pierre Bourdieus teorier om fÀlt, kapital och habitus utgör arbetets teoretiska grund.
Skulder vs. Lönsamhet : en studie av företags koncernredovisningar pÄ Nasdaq OMX large cap
Problem: Leder en hög andel rÀntebÀrande skulder i förhÄllande till eget kapital till en hög lönsamhet och finns det över huvud taget nÄgon koppling mellan dessa?Lönsamheten eller rÀntabilitet pÄ eget kapital kan störas av den finansiella risken och rörelserisken. Hur gör företagen för att ta reda pÄ storleken pÄ dessa risker för att kunna skydda sig mot dem?Hur pass stora risker bör ett företag ta?Syfte: Det första syftet med denna uppsats Àr att analysera hur sambandet ser ut mellan andelen rÀntebÀrande skulder i förhÄllande till eget kapital och lönsamhet frÄn Är 1999 till och med 2009 och det andra syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om det Àr den finansiella risken eller rörelserisken som Àr den största risken under samma period.Metod: Denna uppsats Àr en totalundersökning av koncerner med företag pÄ Nasdaq OMX large cap. NödvÀndig data har hÀmtas frÄn AffÀrsdata och dÀrefter lagts in i ett Excel-dokument för att berÀkna nyckeltal och samband..
Företagens presentation av intellektuellt kapital : nu och dÄ
 Redovisningen Àr anpassad efter den gamla ekonomin och fyller dÀrför inte dagens behov av redovisad information. IstÀllet för att endast redovisa företagets materiella tillgÄngar behöver bland annat kunskapsföretag presentera osynliga tillgÄngar vilka utgör en stor del av företagens vÀrde. Detta sÄ kallade intellektuella kapital behöver framhÀvas i företagens finansiella rapporter för att intressenter ska kunna göra en rÀttvis bedömning av företaget. Problem uppstÄr vid vÀrdering och redovisning av intellektuellt kapital eftersom begreppets definition Àr otydlig och dÀrför uppfattas olika av olika personer. Problem uppstÄr Àven eftersom det inte finns nÄgra allmÀnt etablerade principer för hur vÀrderingen och redovisningen ska gÄ till.
"Vi Àr ju inte annorlunda" : En etnologisk studie om manliga bönders identitetsskapande
Denna uppsats har som syfte att belysa manliga bönders identitetsskapande i dialogen mellan yttre bilder och egna erfarenheter. Materialet bestÄr av inspelade intervjuer med bönder som Àr aktiva lantbrukare i en socken norr om VÀsterÄs. I sitt identitetsskapande förhÄller sig bönderna till sina egna erfarenheter samt de samhÀlleliga förestÀllningar som finns om dem och deras yrke. Studien behandlar hur bönderna konstruerar och presenterar sin verklighet i dialog med dessa förestÀllningar. Analysen utgÄr frÄn Pierre Bordieus teori om habitus och kapital i kombination med teorier om narrativt identitetsskapande.