Sök:

Sökresultat:

1667 Uppsatser om Fri rörlighet för kapital - Sida 32 av 112

Investeraravdraget : En ÀndamÄlsenlig lösning pÄ den skattemÀssigt asymmetriska behandlingen av bolag finansierade genom eget kapital respektive lÄnat kapital?

Companies financed through borrowed capital are allowed a tax deduction for the costs re-lated to their borrowed capital. A similar tax relief for companies financed through share-holder?s equity does not exist, why these companies are taxed higher than companies fi-nanced by borrowed capital. The result is that there is an asymmetric tax treatment of companies depending on how they are financed.The autumn of 2012, the Swedish government presents a proposal for an investor deduc-tion which seeks to equalize the above mentioned asymmetry. The proposed investor de-duction is a tax relief for investments in shares in a startup- or small company equal to 50 percent of the acquisition cost of that investment.The venture capital deduction, which in this thesis is treated as an alternative to the inves-tor deduction, is an interest-free tax credit which significate that two-thirds of the acquisi-tion cost is deductible from taxation at the time of the acquisition.

Framtidstro och framtidsdrömmar om studier och yrken : En fallstudie om gymnasieungdomars kulturella kapital

Uppsatsen Àr en fallstudie om vad 18 ungdomar, som lÀser det sista Äret pÄ det samhÀllsvetenskapliga programmet, har för framtidstro och framtidsdrömmar vad gÀller studier och yrken de kommande tio Ären. Studien avser att undersöka om det kulturella kapitalet pÄverkar ungdomarnas syn pÄ framtiden vad gÀller studier och yrken samt om det kulturella kapitalet pÄverkar vilka yrken som innesluts i ungdomarnas kognitiva karta. Eleverna har fÄtt besvara enkÀtfrÄgor samt skriva tvÄ mindre uppsatsuppgifter. Undersökningen analyserar ungdomarnas skildringar kring deras framtidstro och framtidsdrömmar med hjÀlp av Pierre Bourdieus kulturella kapitalbegrepp samt Linda S Gottfredsons kognitiva karta över yrken. Resultatet visar en tendens att ungdomar med akademikerförÀldrar har en kognitiv karta med mer prestigefyllda yrken inneslutna Àn vad de andra eleverna har.

Det Àr tufft att rida- kostens betydelse för ryttare pÄ olika nivÄer

Syftet med denna studie var att försöka ta reda pĂ„ vad ryttare som befinner sig pĂ„ olika nivĂ„er har för kostvanor och hur vĂ€sentligt de anser det vara med kostmedvetenhet i samband med ridning. Forskning kring sjĂ€lva hĂ€sten och dess foderbehov finns i mĂ€ngder medan forskning kring ryttaren Ă€r nĂ€stintill obefintlig. FrĂ„gestĂ€llningen som ledde studien framĂ„t var; Vilken Ă€r betydelsen av kost och kostvanor hos ryttare som befinner sig pĂ„ olika nivĂ„er i sin utövning? För att söka svar pĂ„ frĂ„gestĂ€llningen anvĂ€ndes en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Åtta ryttare frĂ„n fyra olika kategorier beroende pĂ„ vilken nivĂ„ de befann sig i sin utövning intervjuades.

Arbetslinjens praktik

LÄngtidsarbetslösa och funktionshindrade tillhör de mest utsatta grupperna pÄ arbetsmarknaden. För att förbÀttra deras situation anordnar Arbetsförmedlingen ÄtgÀrdsprogram dÀr de subventionerar programdeltagarnas löner Ät arbetsgivaren. MÄlet Àr att skapa incitament för arbetsgivarna att anstÀlla samt minska utanförskapet hos de utsatta grupperna. Tidigare forskning visar dock att deltagande i ÄtgÀrdsprogram snarare försvÄrar möjligheterna för de utsatta grupperna pÄ arbetsmarknaden. Syftet Àr dÀrför att: undersöka hur utbildning samverkar med upplevelser kring inlÄsningsmekanismer och utanförskap i arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrdsprogram. Detta görs genom intervjuer med ÄtgÀrdsdeltagare samt med hjÀlp av teorier kring stigmatisering, identitet, avvikande och kapital.

Finansiell risk och lönsamhet i Svenska fastighetsbolag under 2008

Syfte: Studiens syfte Ă€r att analysera och undersöka om det finns nĂ„got samband mellan den finansiella risken och lönsamheten. Det övergripande syftet Ă€r att se om valet av finansiell risk fungerar som finansieringsstrategi i verkligheten.Metod: Studien bygger pĂ„ den deduktiva ansatsen dĂ€r teorier kommer att testas och analyseras mot empiriska data tagna frĂ„n Ă„rsredovisningar. Den kvantitativa metoden anvĂ€nds dĂ„ data frĂ„n 305 stycken Ă„rsredovisningar ska anvĂ€ndas för att finna om det finns samband och variation mellan finansiell risk och lönsamhet definierad som vinstmarginal, Rt och Re. Årsredovisningarna utgörs av sekundĂ€rdata som samlats in frĂ„n databasen Retriever. De statistiska metoder som anvĂ€nds Ă€r bland annat medelvĂ€rde, standardavvikelse, regressions- och korrelationsanalys, hypotesprövning och t-test.Resultat och slutsats: SĂ„vĂ€l korrelation- och regressionsanalys som hypotesprövning och t-test visar att det finns samband mellan finansiell risk och lönsamhet definierad som Re.

?Det gaur ente?, eller? ? att starta processer för entreprenörskap i Blekinge

Uppsatsen har som syfte att öka förstÄelsen kring initieringen av processer för att stimulera entreprenörskapande i Blekinge. Undersökning har gjorts genom intervjuer med nyckelpersoner pÄ tre initiativ för att stimulera till entreprenörskap i Blekinge. Uppsatsens slutsats Àr att det som tycks ha störst betydelse för resultatet av en process för att stimulera entreprenörskap Àr att den operativa gruppen lyckas skapa en lÀrande organisation..

BolÄnetaket : Dess effekter pÄ prisutvecklingen pÄ bostadsrÀtter

För att minska risken för de konsumenter som belÄnade stora delar av sin bostads vÀrde införde Finansinspektionen i oktober 2010 ett bolÄnetak som begrÀnsar möjligheten att belÄna bostaden till 85 % av dess marknadsvÀrde. Vi har i denna uppsats valt att inrikta oss pÄ de priseffekter detta bolÄnetak har haft pÄ bostadsrÀttsmarknaden i Stockholm. För att avgöra vilka effekter denna reglering haft har vi försökt klarlÀgga vilka potentiella köpare som frÀmst pÄverkas av regleringen och hur de reagerar som följd av den. Vi har valt att genomföra ett antal intervjuer med sakkunniga pÄ omrÄdet, fastighetsmÀklare, banktjÀnstemÀn och andra med stor insikt i bostadsmarknaden . Vi har med stöd av dessa intervjuer fört resonemang kring effekterna bolÄnetaket haft och slutligen försökt besvara de frÄgestÀllningar vi haft.

En studie om affÀrsÀnglar i BorÄs

De flesta företag som startas Ă€r i behov att kapital. RĂ€cker inte det egna kapitalet till mĂ„ste entreprenören söka efter externa finansiĂ€rer. Banken Ă€r inte alltid villig att lĂ„na ut pengar till entreprenören pĂ„ grund av den höga risken att inte fĂ„ tillbaka sina utlĂ„nade pengar. Även statliga myndigheter erbjuder lĂ„n pĂ„ en mindre summa vilket inte alltid Ă€r tillrĂ€ckligt mycket för att entreprenören ska kunna utveckla sin verksamhet. En tredje finansieringsmöjlighet kan vara att vĂ€nda sig till en affĂ€rsĂ€ngel.

Trasiga sjÀlar : En studie om varför barn utvecklar psykisk ohÀlsa

Avsikten med denna uppsats Àr att fÄ en förstÄlelse för varför barn utvecklar för psykisk ohÀlsa. Fokus kommer att ligga pÄ familjens situation, socialt och ekonomiskt. En annan frÄga som kommer att diskuteras Àr huruvida barns sociala relationer utanför hemmet pÄverkar den psykiska hÀlsan. Genom relevanta sociologiska och psyklogiska teorier har jag försökt att analysera, problematisera och förstÄ vad det Àr som bidrar till att psykisk ohÀlsa drabbar barn. För att fÄ en tillförlitlig undersökning anvÀnder jag mig av kvantitativa metoder, dÀr jag tagit del av en levnadsnivÄundersökning Barn 2000, dÀr 692 barn har fÄtt besvara frÄgeformulÀr som visar hur deras psykiska hÀlsa ser ut.

Resan som distinktion : En kritisk diskursanalys av realityserien Den stora resan

Att resa a?r idag en va?sentlig del av va?r kultur. I en globaliserad va?rld definierar vi alltmer oss sja?lva utifra?n var vi har varit och vad vi har sett. Resande a?r med andra ord starkt statusba?rande.

Folkfinansiering för smÄföretag : En kvalitativ studie om folkfinansiering och traditionell företagsfinansiering i en svensk kontext

Folkfinansiering via Internet har pÄ senare tid vÀxt fram som en finansieringskanal förnya projekt och företagsidéer som har svÄrt att bli finansierade genom de traditionellafinansieringskanalerna. Det har emellertid varit okÀnt hur smÄföretagare ser pÄ dennafinansieringskanal och vad de upplever som dess för- och nackdelar. Syftet med dennauppsats Àr att skapa förstÄelse för smÄföretagares uppfattning och instÀllning till deolika finansieringskanalerna banklÄn, riskkapital, kapital frÄn affÀrsÀnglar ochfolkfinansiering. Studien har ett sÀrskilt fokus pÄ hur folkfinansiering stÄr sig ursmÄföretagarens perspektiv.För att skapa oss en förstÄelse för smÄföretagares finansieringssituation har vi samlatteorier som berör finansiering av just smÄföretag. Den teoretiska referensramenbehandlar dÀrför traditionella finansieringsalternativ som banklÄn, riskkapital ochaffÀrsÀnglar men innehÄller Àven vad som Àr kÀnt om finansieringsformenfolkfinansiering.

OÄterkalleliga fullmakter : SÀrskilt vid begagnande av röstrÀttsfullmakt pÄ aktiebolagsstÀmma samt förhÄllandet till 7 kap. 3 § aktiebolagslagen

För att förhindra att delÀgare i fÄmansföretag utnyttjar det faktum att de har den reella bestÀmmanderÀtten har 3:12-reglerna utformats. Reglernas syfte Àr att neutralisera be-skattningen mellan delÀgare i fÄmansföretag och delÀgare i andra bolag. Om en delÀgare eller nÀrstÄende Àr aktiv i betydande omfattning i ett fÄmansföretag eller annat företag som bedriver samma eller likartad verksamhet innehar delÀgaren kvalificerade andelar. Beskattning av kvalificerade andelar sker i inkomstslaget kapital upp till grÀnsbeloppet och sedan ska resterande del beskattas i inkomstslaget tjÀnst. Vad som omfattas av be-greppet samma eller likartad verksamhet Àr inte nÀrmare definierat i varken lagtext eller förarbeten varför Högsta Förvaltningsdomstolens praxis ger ledning till hur begreppet ska tolkas.I praxis fastslÄs att begreppet samma eller likartad verksamhet omfattar situationer dÀr hela eller delar av verksamheten har överförts till ett nytt bolag vars verksamhet ligger inom ramen för den tidigare bedrivna verksamheten.

FörÀldrar och skola - en utmanande relation : Problembeskrivningar utifrÄn ett förÀldraperspektiv

Mitt första syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur nÄgra förÀldrar beskriver problem som kan uppstÄ i mötet med skolan. Ett andra syfte Àr att nÄ en djupare förstÄelse av deras problembeskrivningar i ljuset av begreppen kulturellt kapital och habitus.Som grund för uppsatsen har jag anvÀnt tidigare forskning och litteratur som skildrar relationen mellan förÀldrar och skola. Jag har sedan utgÄtt ifrÄn en kvalitativ ansats och genomfört en intervjustudie med sex förÀldrar. Dessa har erfarenheter frÄn totalt tretton skolor och studien omfattar hela grundskolan.FörÀldrarnas problembeskrivningar visar att det finns kommunikationsproblem i relationen till skolan och dÄ frÀmst nÀr det gÀller viktiga beslut i samband med barnens skolgÄng. FörÀldrarna vill bli lyssnade till och tagna pÄ allvar eftersom de kÀnner sina barn och vet vad de kan prestera.

Hur resonerar smÄföretag med hög tillvÀxt kring sin kapitalanskaffning?: en fallstudie med fyra smÄföretag i LuleÄregionen

I Sverige har det under en lÀngre tid varit ett varierat kapitalutbud för smÄföretag. Dessa företag har olika förutsÀttningar nÀr de ska vÀlja finansieringsform. SmÄföretagare vill ofta i största mÄn behÄlla kontrollen över sitt företag och dÀrför Àr det viktigt för dessa företag att vÀlja den typ av finansiering som gör att företaget bibehÄller sjÀlvstÀndigheten. SmÄföretag i Sverige har ofta en allt för svag kapitalbas för att kunna vÀxa och göra nya investeringar. Företagens egna vinstmedel rÀcker sÀllan till investeringar och det kan krÀvas extern finansiering, dock har smÄföretag ofta svÄrt att bli beviljade banklÄn eftersom att de har för lite att lÀmna som sÀkerhet.

"Jag vill göra allt!" - En kvalitativ studie om en grupp högskolestudenters val att utbilda sig.

AbstraktArbetslösheten runt omkring i Sverige har vÀxt, samtidigt som landets högskolor och universitet lockar fler sökanden. I BorÄs dÀr vi har genomfört vÄr undersökning har antalet högskolestudenter ökat med 11 % frÄn 2008 till 2009 och detta Àr den största ökningen de senaste fem Ären. Trots denna ökning Àr studenter till lÄgutbildade förÀldrar fortfarande underrepresenterade. Barnen pÄverkas av förÀldrarnas sociala klasstillhörighet i sin möjlighet till framgÄng i utbildning. Med kapitalt, habitus och motivationsstrategier som teoretiska utgÄngspunkter Àr syftet med vÄr studie att fÄ en bild av varför en grupp studenter har valt att vidareutbilda sig pÄ högre nivÄ.

<- FöregÄende sida 32 NÀsta sida ->