Det senaste århundradet har konsumtionen växt och det handlas mer än vad människan behöver för sina grundläggande behov. Då det finns fler företag som erbjuder samma sorts varor och tjänster leder detta till att det är många som konkurrerar om samma kunder. Det är då viktigt att som butik kunna erbjuda något utöver det vanliga för att bli mer konkurrenskraftig. Ett sätt kan vara att erbjuda kunden en god personlig service som enligt många marknadsförare kommer att bli ett mer betydelsefullt konkurrensmedel i framtiden. Grunden till bra personlig service är att säljaren sätter kunden i fokus och utgår ifrån dennes önskemål och behov. Syftet med uppsatsen var att finna svar på vår problemformulering som är hur stor påverkan den personliga servicen har på kunden, vidare om det leder till en långvarig kundrelation.  Med denna uppsats vill vi att butikspersonal ska få en ökad förståelse för vad kunden efterfrågar gällande personlig service, vilket även kan stärka butikens ställning gentemot konkurrenter.

Inom modebranschen växer konkurrensen sig allt större bland företag och det blir allt svårare att slå sig in, eller överleva på marknaden. Dagens konsumenter har även tillgång till mer information kring produkter vilket gör att kundbeteendet förändrats. För att göra sig slagkraftig i kampen om konsumenten behöver butikskedjor erbjuda kunden unika produkter och tjänster. Företagen behöver utmärkas och synas för att slå sig igenom det enorma bruset på marknaden. Utöver det finns ett stort samhällsansvar som alla företag bör ta hänsyn till, då massproduktion av varor och tjänster ständigt utvecklas och blir alltmer tillgängliga.

Varulager är en post som tar upp en mycket stor del av ett företags tillgångar. Värderingsproblematiken är väldigt stor och många företag lägger ner betungande arbete för en korrekt värdering av sitt varulager. Vi har därför valt att studera hur tillverkande företag inom olika branscher skiljer sig från varandra vid värdering av varulager.Tillverkande företag är företag som har olika slags tillverkning. I den här typen av företag förädlas produkter från obearbetade råvaror till färdiga produkter. På så sätt uppstår tre olika lager, lager av råvaror, produkter i arbete och lager av färdiga varor.Vid värdering av dessa lager finns olika flödesmodeller och värderingsprinciper att tillgå.

Sja?lvreglering inom olika marknader a?r inte na?gon ny ide?, utan har funnits under la?ng tid i Sverige och internationellt. Sja?lvreglering ga?r i korthet ut pa? att pa? frivillig grund skapa normer som pa? olika sa?tt sa?krar kvaliteten fo?r producerade varor och tja?nster. Det kan till exempel handla om etiska regelverk och rekommendationer fra?n branschorganisationer.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur gymnasieskolors webbtexter kan förstås i förhållande till diskurs. För att undersöka detta utgår jag från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och den systemisk-funktionella grammatiken (SFG). Jag undersöker fyra webbtexter som beskriver fyra olika gymnasieskolor ? två privata och två kommunala skolor.Uppsatsens ansats är språkvetenskaplig. Stor vikt läggs därför vid den systemisk-funktionella grammatiken.

Varför och i vilken utsträckning livsmedelstillsatser bör användas, råder det delade meningar om. Tillsatserna fyller ett kvalitetssäkringssyfte för våra livsmedel och vissa forskare menar att det är riskabelt ur mikrobiologiskt perspektiv att ta bort alla tillsatser. Dock finns inte tillräcklig forskning om enskilda tillsatser liksom kombinationen av hur dessa tillsatser påverkar människa och natur. Många anser därför att användningen av tillsatser bör ses över och ifrågasätter om dagens produktionsmetoder kan rättfärdigas. Till följd av uppmärksamhet och debatt kring livsmedelstillsatser har livsmedelsproducenter börjat minska ner på användningen av tillsatser i sina produkter då konsumenters efterfrågan styr marknaden.

Hur olika människor lär sig nya kunskaper är högst individuellt, vissa kanske vill lyssna på musik medan vissa behöver absolut tystnad. Det som dock är gemensamt för alla är att det som behövs för att främja lärande är en stressfri miljö där eleven känner sig säker. En lagermiljö är ofta väldigt stressig och påfrestande och är inte en optimal plats för utbildning. En anställd på ICAs lager i Hacksta Västerås skall på en väldigt begränsad tid lära sig att köra truck, packa varor samt hantera ett komplicerat system. Upplärning i denna stressade miljö leder till osäkerhet och större risk för att göra fel.

Sverige är ett av de främsta länderna inom e-handel. Över 70 procent av Sveriges befolkning handlar varor från internet. Trots det har e-handeln av livsmedel inte haft samma tillväxt som andra varukategorier. Det är först runt 2008 som företag helt börjat inrikta livsmedelsförsäljning från internet till privatpersoner. En övergång till e-handel med livsmedel kan få positiva miljöeffekter om det leder till minskat bilåkande.

2010 lämnade EU-domstolen ett förhandsavgörande i mål C-88/09 Graphic Procédé gällande huruvida vissa tryckeriprodukter ska anses utgöra varor eller tjänster enligt EU:s mervärdesskattedirektiv. Domen innebar för svensk lagstiftning att mervärdesskattesatsen för vissa tryckeriprodukter sänktes från 25 procent till 6 procent. Konsekvensen blev att skatteverket fick återbetala miljonbelopp till svenska tryckerier på grund av att de redovisat för hög mervärdesskatt. Skatteverket godtog återbetalning till tryckerierna utan att kreditering till tryckerikunder krävdes. Skatteverket bestämde sig för att efterbeskatta tryckerikunderna genom följdändring med motsvarande belopp som tryckeriet erhållit i återbetalning.

I denna uppsats undersöks om de certifieringssystem som berör svenska skogsbruk (FSC och PEFC) leder till att andelen produktiv skogsmark som frivilligt avsätts för naturvårdsändamål ökar genom att testa det bakomliggande antagandet att skogsägare och skogsbolag är vinstmaximerande, förenligt med nationalekonomisk teori. Dessutom testas om certifierade skogsbruk har en högre andel frivilliga avsättningar än icke-certifierade skogsbruk. Syftet är att undersöka om konsumenter som köper certifierade produkter får den naturvård de betalar för, gällande just andelen frivilliga avsättningar, och om naturvården håller en högre standard än den beträffande produkter vars ursprung är icke-certifierade skogsbruk. Undersökningen visar att svenska skogsägare och skogsbolag inte är fullt vinstmaximerande utan har andra drivkrafter än ekonomiska för att frivilligt avsätta produktiv skogsmark för naturvård. Ett exempel skulle kunna vara ett genuint intresse för miljö- och naturvård i allmänhet.

Bakgrund:I dagens hårdnande globala konkurrens där många arbetstillfällen inom den traditionellaproduktionsindustrin flyttar till låglöneländer, ser många bedömare tjänstesektorn som vårnya stora tillväxtmotor. Turistintensiva branscher som hotell och restaurang, bedöms av SCBatt få en kraftig tillväxt av jobb. Utländska turister som besöker Sverige är betydelsefulla, dåde enligt SCB har en generellt högre konsumtion av varor och tjänster med högtarbetsinnehåll som övernattningar och restaurangbesök. Detta skapar momsintäkter till statenförutom att de genererar jobb inom den mest sysselsättningsintensiva delen av turistindustrin.Syfte:Syftet med studien är att kartlägga hur Göteborg går tillväga och har gått tillväga för att skapaen framgångsrik och attraktiv turiststad.Problem:Hur och varför satsar Göteborg på turistnäringen?Vad lockar turisterna till Göteborg?Har infrastrukturen och stadsplaneringen anpassats till turistnäringen?Vilken betydelse har kommunikationerna till och från Göteborg för utvecklingen avturistnäringen?Vad genererar turismen i intäkter och sysselsättning för Göteborg?Avgränsningar:Då turistnäringen är ett relativt brett begrepp har författarna avgränsat sig till att undersöka demest besökta och attraktiva turistattraktionerna i Göteborg stad och vad dessa genererar ituristekonomiskt inflöde.Metod:Uppsatsen är en beskrivande fallstudie av Göteborg som turiststad, som baseras på bådeprimärdata och sekundärdata.Resultat och slutsatser:Göteborg satsar på turistnäringen genom samarbete mellan näringsliv och kommun.Närhetskonceptet är en betydande konkurrensfaktor.

.Sammanfattning Titel: Livsmedelssäkerhet ur ett försörjningskedjeperspektiv Författare: Cecilia Eken Jonas Karlsson Handledare: Carl-Henric Nilsson, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet Fredrik Nilsson, Avdelningen för Förpackningslogistik, Lunds Tekniska HögskolaChristina Skjöldebrand, Avdelningen för Förpackningslogistik, Lunds tekniska HögskolaTorgny Nyholm, General Manager Food, Schenker AB Problemställning: Vilka, för produktsäkerheten och spårbarheten, kritiska punkter finns det inom den studerade livsmedelsförsörjningskedjan?Hur bör de kritiska punkterna bäst hanteras/åtgärdas/förbättras? Syfte: Syftet med examensarbetet är att utvidga begreppet kritiska punkter, från att enbart fokusera på produktsäkerhet, till att även innefatta för spårbarheten kritiska punkter i informationsflödet samt relationerna företagen emellan. Vidare syftar examensarbetet till att ta fram en modell för att hantera försörjningskedjans utvidgade kritiska punkter. Metod: Examensarbetet är en studie av en hel försörjningskedja, bestående av ett antal fristående och icke-linjärt interagerande enheter, i ett livsmedelssammanhang. Studien av denna är utförd inom systemparadigmet och det angreppssätt som använts en fallstudie.

Detta      examensarbete      fokuserar      på      prestationsmätning      inom      logistik,      och      ett prestationsmätningssystem  (PM-system)  har  utvecklats  för  byggmaterialföretaget  Nacka  Trä  & Byggvaror  Sven  Gustafsson  AB.  Studien  tog  avstamp  i  att  företagets  ledning  efterlyste  att distributionsverksamheten analyserades utifrån ett tids- och kostnadsperspektiv, för att utvärdera hur de fraktkostnader som är kopplade till distributionen av byggmaterial kan sänkas. Företaget har till följd av sin breda kundbas? privatkonsumenter, mindre byggfirmor och stora entreprenadbolag ? utvecklat komplicerade materialflöden och har låg effektivitet i varuhanteringen på anläggningen och utleverans av varor.Syftet med PM-systemet är dels att åtgärda de problem som i dagsläget existerar på en operationell nivå av distributionsverksamheten som sker på företagets anläggning Nacka Trä, genom framtagning av processpecifika mått som anställda kan använda för utvärdering och kontinuerlig förbättring av arbetsprocesser. Under arbetet har en kartläggning gjorts genom att intervjua företagets anställda om problem i dagliga processer och vilka aktiviteter de anser att verksamheten ska syssla med för att uppfylla sina erbjudanden till kunder. Detta har sedan använts som utformningsfaktorer till vilka processer och mått som PM-systemet bör omfatta.

Då globaliseringen av världens länder är mer utbredd än någonsin och fri rörlighet av kapital, varor och arbetskraft existerar mellan många europeiska länder finns det stora möjligheter för internationella företag. Allt fler företag väljer att etablera sig utanför sin inhemska marknad, och för dessa finns inte bara möjligheter utan även ytterligare risker som måste hanteras. Valutarisk är en av de risker som företagen måste beakta då de etablerar verksamheter utanför hemlandet.Syftet med denna studie var att undersöka vilka risker som stora svenska företagen med verksamhet på flera marknader är utsatta för, och hur företagen väljer att arbeta för att hantera dessa. Vi vill sedan jämföra hur det ser ut i verkligheten med vad teorin säger om området. En del av vårt syfte har varit att utreda om den pågående ekonomiska krisen har påverkat graden av riskexponering, och om företagen tar till ytterligare åtgärder eller alternativa metoder för att hantera detta.Vi har i vår studie valt att använda oss av en kvalitativ metod och genomfört den i form av djupgående telefonintervjuer med de studerade företagen Lindab och Sandvik.

I dagens samhälle är information av alla slag viktig, framförallt är den ekonomiska informationen i årsredovisningen mycket viktig för dess målgrupp; företagets intressenter. Revisorn är den som kvalitetssäkrar informationen och garanterar att den ger en rättvisande bild av företagets resultat och ställning. Varulagret är en mycket svårvärderad tillgång och är som regel en väsentlig balanspost i företagets redovisning. Värderas den fel innebär det ett stort utslag på företagets resultat. I de företag som har ett egentillverkat varulager är denna värdering extra besvärlig, speciellt de indirekta kostnaderna.