Sök:

Sökresultat:

38 Uppsatser om Freud - Sida 1 av 3

Så var fallet löst : En narratologisk analys av Freuds fallstudie "Fröken Elisabeth von R."

The main purpose of this paper has been to use narratological theory for uncovering the narrative structure in Freud?s cases, such as anachronisms and focalizing. My aim was to investigate the narrative and through these viewpoints discover what impact Freud?s writing?s had on the look of hysterical women. I choose one of the earliest cases,"Fräulein Elisabeth von R." which is published inStudien über Hysterie (I?ve used the text translated to Swedish and published in Tidiga skrifter och historik.

Oidipus, Freud och det utsatta barnet

Syftet med denna uppsats är att belysa och jämföra det utsatta barnets öde såsom det speglas i myten och dramat om Oidipus och i Freuds teori om oidipuskomplexet. Myten och senare Sofokles drama handlar om ett barn som av sina föräldrar sätts ut i skogen för att dö med genomborrade hälar, men blir funnet och räddat till livet. Som vuxen kommer Oidipus långt senare att ovetandes döda sin far och gifta sig med sin mor. Freud såg häri ett mönster som han menar går igen i varje pojkes psykosexuella utveckling ? ett sexuellt begär i förhållande till modern och hatiska känslor i förhållande till fadern/rivalen.

På drift med Spinoza och Freud

This essay attempts to examine whether it is possible to find a mutual understanding of the concept of drive between Spinoza?s philosophy and Freud?s psychoanalytical theory. Former texts on this subject have given a variety of conclusions: from a radical separation between the two authors to a complete identification between the two. The drive, or the desire which is the term Spinoza uses, has in Spinoza?s philosophy its foundation in the concept of conatus.

Mäns identitetsskapande på en kvinnodominerad arbetsplats

Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett individperspektiv erhålla djupare förståelse och ökad insikt inom ramen för mäns identitetskapande på en kvinnodominerad arbetsplats. Studien utgick från en kvalitativ metod med en tematisk, semistrukturerad intervjuguide. Urvalet utgjordes av fyra män som jobbar på ett sjukhus i Halmstad. Resultatet visar att männens identitet är flyktig och att den är situationsbunden. Resultatet påvisar även hur en identitet är bunden till olika slags sociala relationer.Resultatet analyseras utifrån George Herbert Mead, Sigmund Freud, Erwig Goffman, William James samt Gregory Stone.

Kusliga grafiska element : Sigmund Freuds "Det kusliga" som utgångspunkt i skapande av dataspelsmiljö

Huruvida kusliga fenomen, som psykoanalytikern Sigmund Freud beskrivit, kan användas för att förmedla kuslighet i realistiskt renderade 3D-modellerade miljöer, skapade till ett fiktivt dataspel, är vad som undersökts i detta arbete. Freuds teorier har redogjorts för och även kortfattat jämförts med relaterade ämnen. Två bildserier, den ena tänkt att vara hemtrevlig och den andra innehållande utvalda kusliga fenomen tänkta att förmedla kuslighet, renderades av ett 3D-modellerat vardagsrum. Dessa bilder användes sedan i en kvantitativ enkätundersökning som besvarades av 100 personer. Resultatet av undersökningen visade att de utvalda fenomenen lyckats förmedla kuslighet till respondenterna.

Melankoli och ironi : Strategier för hållbar utveckling

The purpose of this study is to show what melancholy and irony in my poems express and what techniques that are used to accomplish these effects. Many theorists, among them Sigmund Freud and Julia Kristeva, characterize melancholy as an experience of loss, and therefore one of my questions is what kind of losses appear in my poetry. In search for an answer I analyze the texts from both a psychoanalytic and a sociological point of view. In the latter perspective I discuss the postmodern society using concepts from contemporary thinkers like Zygmunt Bauman, Fredric Jameson and Jean Baudrillard. Finally, I also examine if melancholy has an influence on the form of the poems.

Det Omedvetnas återkomst : En tvärvetenskaplig litteraturstudie i fältet mellan psykoanalys och neurobiologi

There are differences today amongst psychoanalysts regarding if psychoanalysis should limit itself to being exclusively a hermeneutic discipline or if psychoanalysis should find points of contact with neurobiology. The purpose of this essay is to touch upon the larger issue that creates the different points of view: Can psychoanalysis become enriched by finding points of contact with neurobiology, and should psychoanalysis be regarded as belonging to a broader scientific field than being exclusively a human science? The question at issue is: Can modern neurobiology contribute to a development of the psychoanalytic concepts; compulsion to repeat, transference/countertransference and talking cure? The method used is a literature study. The result shows that: Freud?s theories regarding traumatic compulsion to repeat can be linked with LeDoux?s theory of "emotional memory".

Inkarneringar -Teoretiska diskussioner kring abjektion, kroppsligeht, begär och bögar

I ett försök att låta psykoanalysen tala med poststrukturalistiskateoribildningar undersöker uppsatsen hur det går att förstå fenomensom kroppslighet, begär och subjektion. Uppsatsen försöker skapaaffiniteter och synteser mellan de inom svensk genusvetenskap oftaignorerade delarna av Judith Butlers psykoanalys och teoretiker sombland annat Julia Kristeva, Jacques Lacan, Sigmund Freud ochJacques Derrida. Genom att låta den Freudianska och butlerianskatermen melankoli stå i dialog med Kristevas teori om abjektionenoch Derridas différance-begrepp görs en teoretisk ansats attanalysera ätstörningsproblematikens omedvetna struktur i denmanliga homosexuella subjektspositionen. Uppsatsen argumenterarför behovet av psykoanalysen inom genusvetenskaplig teori för attkunna blottlägga de dolda subjektiverande processer som via enheterosexistisk diskurs skrivs in starkare och mer våldsamt i vissapsyken än andra. Uppsatsen försöker visa på hur den ätstördakroppen hos bögen som subjekt framträder som något förfrämligatoch abjektalt med ursprung i melankoliska heterosexistiskaintrojiceringar i jaget och begäret.

Varianter och versioner : Repetition i Marguerite Duras Älskaren och Monika Fagerholms Den amerikanska flickan

This essay examines the role of repetition in the two novels Älskaren (The Lover) by Marguerite Duras and Den amerikanska flickan (The American Girl) by Monika Fagerholm, through a thematic and comparative reading. The study mainly uses Bruce F. Kawin?s analysis of repetition in literature and language as well as it refers to Cathy Jellenik and her analysis of rewriting in the works of Duras. The study also takes into Julia Kristeva?s idea of Duras as a writer lacking of catharsis.

Omvägar kring verkligheten - en studie om arketyper och individuation i Romanen om Olof

Uppsatsen undersöker hur Olofs inre utveckling i Romanen om Olof från 1934-1937 av Eyvind Johnson kan läsas med hjälp av sagorna. I uppsatsens första del ges en beskrivning av syfte och frågeställning, metod och en översikt av tidigare tolkningar av sagorna i Romanen om Olof. Metoden utgår ifrån Jungs arketyp- och individuationsbegrepp. I uppsatsens andra del görs en tolkning utav sagorna med hjälp av Jungs arketyper, vilka sedan sätts i samband med Olofs individuationsprocess. .

Motstånd - inte tröst. En studie om förståelsen av motståndsbegreppet

Based on hermeneutic tradition, the goal of this thesis is to further my understanding of what the concept of resistance means in a psychoanalytical context today, primarily within clinical practice. My methodology has been to seek an understanding of the concept of resistance by reading excerpts from the original texts of Sigmund Freud, as well as conducting interviews with practicing psychoanalysts that focus on how they relate to the notion of resistance. The idea was to then present my understanding of these sources in relation to one another. The results suggest that an understanding of the concept of resistance in a clinical context is highlighted by a dichotomy between theory and practice..

Omedveten religiositet : En jämförelse mellan Carl G. Jung och Viktor E. Frankl

Inom psykiatrin finns det delade meningar gällande religionens roll för psykiskt välmående. Bland dem som tror att religionen har en positiv inverkan på den psykiska hälsan finns C.G. Jung och Viktor E. Frankl, båda har de varit i kontakt med Sigmund Freud som är av motsatt åsikt och ser religionen som en kollektiv tvångsneuros.1 Jung och Frankl pratar båda två om religiositet i det omedvetna och jag skulle vilja undersöka närmare vad de menar med det begreppet, Frankl har kritiserat Jung och anser att de inte har samma uppfattning men jag är inte säker på att skillnaden är så stor dem emellan..

En liten Midsommarnattsdröm : - en föryngrindsdramatisering

What psychologial processes are activated in experiencing mourning after a loss of a belovedperson? How is death described in other authors? novels and short stories compared to mine?This essay aims at analysing my two short stories The follower and The price for love fromdifferent aspects. I discuss the psychological realism and the spirituality using the method ofclose reading, interpreting and applying ideas of texts from other authors in my short stories.Death is a central phenomenon in both of my texts. Therefore I discuss death frompsychological and philosophical aspects in this essay. To get a philosophical frame of death Iturn to Jacques Derrida, Emmanuel Levinas and Martin Heidegger.

Änglar och sorg : Angels and mourning

What psychologial processes are activated in experiencing mourning after a loss of a belovedperson? How is death described in other authors? novels and short stories compared to mine?This essay aims at analysing my two short stories The follower and The price for love fromdifferent aspects. I discuss the psychological realism and the spirituality using the method ofclose reading, interpreting and applying ideas of texts from other authors in my short stories.Death is a central phenomenon in both of my texts. Therefore I discuss death frompsychological and philosophical aspects in this essay. To get a philosophical frame of death Iturn to Jacques Derrida, Emmanuel Levinas and Martin Heidegger.

Vetenskap eller pseudovetenskap? : En utvärdering av giltigheten i Poppers kritik gentemot Freuds psykoanalytiska teori på basis av demarkationskriteriet

In this essay I evaluate the legality of Karl Popper?s criticism against psychoanalysis, regarding this theory of Freud?s being pseudoscientific. Popper?s criticism is based on his theory of demarcation in which he states that an empirical theory must be possible to test by observations in order to be, as most important is, hypothetically possible to falsify based on other empirical statements ? often in the form of new found facts that contradict the original statement/theory. In purpose of assessing Popper?s criticism I perform a modified idea analysis, based on a book by Evert Vedung (1977).

1 Nästa sida ->