Introduktion: Modellanalys har traditionellt gjorts på fysiska gipsmodeller. Idag finns ny teknik som möjliggör framställning av digitala modeller utan behov av konventionella avtryck. Syftet med den här studien är att undersöka tillförlitligheten hos digitala modeller framställda med en intraoral scanner, patientupplevelsen och olika tidsaspekter förenade med tekniken. Metod: På ett urval av 20 vuxna personer gjordes både konventionell avtryckstagning och en intraoral scanning (TRIOS, 3Shape) av bettet för framställning av gipsmodeller och digitala modeller. Den kliniska tidsåtgången mättes och personerna besvarade ett frågeformulär gällande sin upplevelse av metoderna. Fyra observatörer diagnostiserade bettrelationer och utförde ortodontiska mätningar på gipsmodeller med ett skjutmått och digitala modeller med OrthoAnalyzer Orthodontics (3Shape, Danmark).

Det har funnits problem med utmattningssprickor hos bränsletankarna på stridsfordon 90 och de beräkningar som gjorts har inte kunnat förutspå skadorna som uppkommit. Därför hade ett intresse uppkommit för att se hur vätskan påverkar strukturen vid vibrationer. Detta examensarbete har genom experiment försökt skapa en idé om hur strukturen hos en behållare påverkas vid vibrationer när vätska fylls på inuti behållaren. För att få klarhet i detta designades först ett testobjekt i I-deas för att få fram ett antal önskade modformer. Efter tillverkning utfördes prov i provavdelningens vibrationsbänk med olika vätskenivåer.

Denna studie har i huvudsak haft två syften. Det första har varit att belysa orsakssammanhang och göra en syntes av de diskussioner som förts i Sverige och internationellt kring ökande problem i samband med översvämningar. Det andra syftet har varit göra en fördjupad belysning av dessa problemställningar med tillämpning på Vänern och Mälaren, två stora sjöar i relativt tätbefolkade trakter. Studien har begränsats till översvämningsproblem längs sjöar och vattendrag vilket innebär att urbana översvämningsproblem som t.ex. orsakas av brister i avlopps och dagvattensystem inte behandlats.

Volvo Penta i Vara tillverkar diselmotorer för marint bruk. Nya materialfilosofier har ändrat förutsättningarna för materialflödet ute i produktionen. Även ökade krav på miljö och säkerhet gör att Volvo Penta i Vara vill se över sin layout för att kunna effektivisera de interna transporterna och därmed göra fabriken säkrare.Detta arbete avser monteringen på Volvo Penta och har skett parallellt med Marcus Nordberg som tittat på bearbetningen och målning/pack.Syftet med arbetet är att ta fram ett förslag på en ny layout som kan gynna fabriken med hänsyn till de nya förutsättningarna som gäller för materialflödena och bidra till en renare och säkrare miljö. Genom att kartlägga materialflödet i fabriken kan en nulägesbeskrivning sammanställas och med denna kan en ny layout tas fram. En jämförelse med nuläget ger faktaunderlag för att visa vad en ny layout kan medföra.En Frekvensanalys gjordes på de artiklar som i dag körs av gaffeltruckar för att skapa en uppfattning om materialflödet.

Detta är ett examensarbete vid Karlstad Universitet vårterminen 2013. Arbetet omfattar 22,5 hp, fakulteten för hälsa teknik- och naturvetenskap, högskoleingenjör inom maskinteknik. Arbetet har utförts på Volvo Penta AB Varafabriken i Västergötland. Volvo har ett behov att se över sin layout över fabriken och de interna materialflödena. Deras layout är gjord efter förutsättningar som rådde för 10 år sedan. En hel del förändringar har skett sedan dess och med ett nytt materialtänk som bygger på Lean-filosofin med bland annat minskade materialfasader, supermarkets och omplock.Fokus i arbetet ligger på att minska den tunga gaffeltruckskörningen i fabriken.

Målet för detta examensarbete är att ta fram ett förslag till interiörlayout för vägambulanser.Landstinget Västernorrland (LVN) ville ha ett layoutförslag som skulle användas för att kommunicera sinakrav på inredningen till ambulansen producenterna under sin inköpsprocess.Utforma ambulansinteriörer är en komplex process eftersom det så många faktorer att ta hänsyn till. Dethandlar inte bara om att ta den utrustning som finns och placera det där det finns utrymme kvar i kabinen.Man måste börja med användaren i fokus och de uppgifter som skall utföras i ambulansmiljön.Sedan handlar om hur dessa uppgifter utförs.Olika individer har olika arbetssätt och därmed kommer de att använda samma utrustning på olika sätt!Med andra ord är det svårt att hitta designlösningar som passar 100% av arbetssätten samtidigt som manskall använda samma utrustning. Ett första steg är att börja med de medicinska arbetsprocesserna ochbestämma hur de ska utföras. Det kommer att möjliggöra standardisering även andra delar av ambulansinteriören.Detta är ett arbete som fortfarande pågår. Just nu finns det till exempel inga bestämmelser inom ambulanssjukvårdeni Västernorrland för var och hur utrustning skall positioneras.En annan stor utmaning i detta projekt har varit fordonet.