Inom vården eftersträvas hela tiden kortare vårdtider, detta gäller även inom anestesi. Det blir mer och mer operationer som utförs elektivt. Inom dagkirurgin förväntas patienten gå hem några timmar efter anestesin. En förutsättning för detta är att patienten inte upplever för stort obehag, dels från själva ingreppet men även från luftvägarna. Det finns olika sätt att skapa en fri luftväg, ett av dem är laryngsmask, vilket i undersökningar har visat sig vara ett skonsammare alternativ till trakealtuben.

Bakgrund: Vid de flesta kirurgiska ingrepp används diatermi. Diatermi används dels för att skära i vävnad, dels för att koagulera blodkärl, och en adekvat blodstillning är avgörande för en säkeroperation. Vid användning av diatermi utvecklas en skadlig rök, diatermirök. Trots att evidens finns för att diatermiröken innehåller skadliga ämnen som kan orsaka kroppsliga symptom, förekommer variation i användandet av rökevakueringssystem. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning rökevakueringssystem, för diatermirök, används. Vi ämnade även undersöka om det förelåg några skillnader mellan avdelningarna samt mellan de två yrkeskategorierna; operatör och operationssjuksköterska. Metod: Operationssjuksköterskor och operatörer från nio operationsavdelningar, vid fyra sjukhus i Stockholmsregionen undersöktes i en deskriptiv tvärsnittsundersökning, med kvantitativ ansats, med ett intervjustött frågeformulär.

Tidigare ansåg man att barn inte kunde uppleva och känna smärta för att deras nervsysteminte var fullt utvecklat. I början av 1980-talet utfördes vissa operationer av prematura ochnyfödda barn med enbart muskelrelaxantia och lustgas. De senaste 20 åren har forskning påområdet bedrivits och många studier har visat att barn i stor utsträckning underbehandlats ochderas smärta har undervärderats. Eftersom smärta är en subjektiv upplevelse kan det varaväldigt svårt att göra en adekvat smärtbedömning. För att kunna skatta någon annanmänniskas smärta måste man förstå det språk som personen uttrycker sig med.

Bakgrund: Interventionell radiologi (IR) är en snabbt växande specialitet inom röntgen där utvecklingen av ingreppen har gått från att i huvudsak vara diagnostiska till att delvis ersättas av olika typer av behandlingar. De radiologiska interventionerna kan många gånger ersätta kirurgiska operationer, vilket för patienten innebär mindre risk, mindre smärta och kortare konvalescenstid. Men även om ingreppen har relativt små ingångssnitt jämfört med kirurgiska ingrepp ska de utföras under aseptiska former för att reducera risken att patienten drabbas av en vårdrelaterad infektion. Förutsättningarna för att kunna bevara de aseptiska förhållandena på en interventionell radiologisk avdelning ser dock annorlunda ut jämfört med operationsavdelningar. Både den fysiska miljön och arbetssättet skiljer sig åt.

Postoperativt illamående och kräkningar, PONV, drabbar 30-35 % av alla vuxna patienter som genomgåren operation under generell anestesi. Konsekvenser som PONV kan leda till är bland annatelektrolytrubbningar, förlängd vårdtid, allmän fördröjning av rehabilitering efter operation samtsårrupturer. Läkemedel mot PONV har studerats grundligt, dock uppnår endast 30 % av patienternatillfredsställande effekt samtidigt som flertalet biverkningar besvärar patienterna. Sjuksköterskan har enviktig uppgift i att motverka komplikationer som uppkommer vid vård och behandling och en kritisk frågavar om den komplementära metoden akupressur är en lämplig metod att använda i detta avseende dåläkemedelsbehandling inte räcker till. Syftet med uppsatsen var således att beskriva och värderabevisvärdet av effekterna vid akupressur mot PONV för att kunna bidra med evidensbaserad omvårdnad.Metoden som användes var, att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvantitativforskning, och 12 kvantitativa studier som ansågs bidra med evidens analyserades i resultatet.

Projektets syfte har varit att utveckla ett dataprogram för design och konstruktion av så kallade funktionscontainrar. En funktionscontainer är en stor container som inrymmer utrustning såsom arbetsbänkar, svetsar och dokumentskåp och som ska kunna användas under militära operationer. Datorstödd design är vanligt förekommande och företaget som har efterfrågat det utvecklade dataprogrammet ville gå över från papper och penna till datorstödd design. För att styra projektet framåt har den så kallade ccd-metoden använts. Dataprogrammet heter Fojejjo och det har skrivits i C# .NET.

SyfteSyftet med denna studie var att klarlägga om det finns något samband mellan anterior knälaxitet, mätt med KT-1000, och "funktion i sport och fritid" respektive "knärelaterad livskvalitet", enligt Knee injury and Osteoarthrits Outcome Score (KOOS), 6-8 månader efter en främre korsbandsrekonstruktion. Ett annat syfte var att studera om det föreligger någon könsskillnad avseende dessa parametrar.MetodDenna undersökning är baserad på ett prospektivt insamlat registermaterial från Svenska korsbandsregistret samt från Capio Artro Clinic´s IT-register avseende patienter som genomgått främre korsbandsrekonstruktion med hamstringsgraft.Urvalet av patienterna (18-35 år) gjordes konsekutivt under åren 2010-2011 bland de ortopedkirurger som gjort flest antal operationer under denna period, vilket kom att omfatta 427 patienter. Baserat på inklusions- och exklusionskriterier kvarstod 100 patienter. En powerberäkning visade på behov av 58 patienter, 29 män och 29 kvinnor. En jämn fördelning, mellan män och kvinnor gjordes genom lottning.

Inom vården eftersträvas hela tiden kortare vårdtider, detta gäller även inom anestesi. Det blir mer och mer operationer som utförs elektivt. Inom dagkirurgin förväntas patienten gå hem några timmar efter anestesin. En förutsättning för detta är att patienten inte upplever för stort obehag, dels från själva ingreppet men även från luftvägarna. Det finns olika sätt att skapa en fri luftväg, ett av dem är laryngsmask, vilket i undersökningar har visat sig vara ett skonsammare alternativ till trakealtuben.

Sammanfattning Syftet med denna intervjustudie var att undersöka huvudhandledares och kliniskt utbildningsansvarigas uppfattning om undervisnings- och handledningssituationen på en anestesiklinik. Totalt intervjuades 6 huvudhandledare och 5 kliniskt utbildningsansvariga. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en fenomenografisk ansats enligt Starrin & Svenssons (2007) analysmetod. Huvudhandledaruppdraget uppfattades som att befinna sig i en oförutsägbar situation och en svårbedömd undervisningsmiljö, vilket ställde krav på noggrann planering och tydlig kommunikation, samt lösningar genom kompromisser. Huvudhandledarna uppfattade även att de hade en övergripande stödjande funktion gentemot överbelastade handledare, utsatta studenter och nyanställd personal.

Den amerikanske luftmaktsteoretikern John A Warden III har skrivit ett flertal artiklar och böcker om vad han anser är det bästa sättet att använda luftmakt. Warden förordar luftmaktens offensiva natur och eftersträvar ett snabbt, för egen del, fördelaktigt slut på en konflikt. Warden har bl.a. liknat fienden vid ett system, där han menar att strävan skall ligga i att slå ut fiendens ledarskikt vilket får tillföljd att dess vilja till strid upphör.I detta arbete ges en sammanfattning av, enligt författaren, centrala delar av Wardens teorier. Sammanfattningen mynnar ut i tre stycken parametrar som kommer att utgöra Wardens teorier i detta arbete.

Sammanfattning Syftet med denna intervjustudie var att undersöka huvudhandledares och kliniskt utbildningsansvarigas uppfattning om undervisnings- och handledningssituationen på en anestesiklinik. Totalt intervjuades 6 huvudhandledare och 5 kliniskt utbildningsansvariga. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en fenomenografisk ansats enligt Starrin & Svenssons (2007) analysmetod. Huvudhandledaruppdraget uppfattades som att befinna sig i en oförutsägbar situation och en svårbedömd undervisningsmiljö, vilket ställde krav på noggrann planering och tydlig kommunikation, samt lösningar genom kompromisser. Huvudhandledarna uppfattade även att de hade en övergripande stödjande funktion gentemot överbelastade handledare, utsatta studenter och nyanställd personal.

Arbetet har utförts som ett produktutvecklingsprojekt åt AB Gense i Eskilstuna som tillverkar bland annat bestick. Mellan olika operationer i tillverkningen behöver ämnena som ska bli bestick rengöras med alkalisk ultraljudstvätt. Eftersom ämnena ligger mot varandra i bestickstället blir vissa ämnen inte helt rena vid tvätten. Det medför problem vid efterkommande operation och därför måste de rengöras manuellt. Syftet med projektet var att konstruera ett nytt bestickställ som skulle ge större andel rena ämnen efter tvätten och kunna tillverkas i ett trettiotal exemplar. Huvudfrågeställningen för projektet var hur ett bestickställ bör konstrueras för användning i en ultraljudstvätt.

Strid i urban miljö är mycket komplex och utmärks av en föränderlig miljö och med en motståndare som kan uppträda i alla dimensioner. Antalet operationer i denna miljö bedöms öka i framtiden. Motståndaren har utvecklat sin taktik som ett svar på den teknik och stridsteknik som vi använder. För att utbilda och öva används reglementen som beskriver en fiktiv motståndare och det förutsätts att denne är relevant och uppför sig på ett adekvat sätt. Uppsatsens syfte är att pröva om den beskrivning av motståndarens taktiska uppträdande i urban miljö som finns i våra reglementen och anvisningar är rimlig.

Sverige befinner precis som många andra länder i en omstrukturering av sin försvarsmakt, där syftet är att reducerastorleken samt anpassa Försvarsmakten mot de nya uppgifter som den förändrade omvärlden kräver. En av deuppgifter som har fått ett större fokus är det ökade deltagandet i internationell verksamhet. Men hur ser relationen utmellan officerskåren och de villkor som FM ställer med anledning av den ökade internationaliseringen?Denna uppsats kommer genom dokumentstudier och enkät undersökning att ge svar på följande frågor.Min övergripande frågeställning är: Skiljer sig officerskårens syn på den egna professionen markant frånFörsvarsmaktens syn?Resultaten i arbetet visar att officerskårens syn i de flesta fall väl stämmer överens med den syn som Försvarsmaktenhar.Den första delfrågan som jag ställer i uppsatsen för att svara på den övergripande frågeställningen är:Finns det skillnader mellan de som har skrivit kontrakt som förbinder dem till utlandstjänstgöring, dvs. de undersöktaMHS eleverna, och officerarna från FHS ChP som ursprungligen utbildades mot invasionsförsvaret, och därmed intehar skrivit kontrakt som förbinder dem till utlandstjänstgöring?Svaret är att det föreligger flera olika signifikanta skillnader mellan de undersökta MHS eleverna och officerarna frånFHS ChP.Nästa delfråga som jag ställer lyder enligt följande:Påverkar det land som missionen genomförs i samt tiden för tjänstgöring viljan att tjänstgöra i internationell tjänst?Svaret på frågan är att det land som missionen genomförs i påverkar viljan till tjänstgöring, däremot är intetjänstgöringstidens längd något som påverkar viljan att tjänstgöra.Den sista del fråga som jag ställer lyder:Finns det skillnader i de undersökta populationerna som inte går att härleda till MHS respektive FHS tillhörighet?Inom de undersökta populationerna föreligger det flera olika signifikanta skillnader som inte går att härleda till MHSrespektive FHS populationen..

Strid i bebyggelse är en del av nutidens krigsföring. Uppsatsen handlar om vilka fysiska egenskaper som krävs i strid i bebyggelse, vilka fysiska krav som ställs på en stadsskyttesoldat samt hur man som plutonchef kan lägga upp träningen för sina soldater så att de når dessa krav, hur man kan hantera skador samt skapa motivation.Syftet med denna uppsats är, att identifiera de fysiska egenskaper som krävs i strid i bebyggelse, eventuella brister i de nuvarande särskilda kraven kopplat till tjänstens stridsmiljö och uppgifter, föreslå en utveckling av dessa krav samt föreslå ett periodiserat träningsprogram som kan möjliggöra att nå dessa krav för att på ett enkelt sätt fungera som ett stöd till en officer som är ansvarig för den fysiska utvecklingen i en stadsskyttepluton.Uppsatsen avsåg att undersöka hur ett periodiserat träningsprogram kan se ut genom att identifiera och beskriva de fysiska egenskaper som krävs i strid i bebyggelse. Därigenom erhölls slutsatser som kunde nyttjas för att föreslå ett periodiserat träningsprogram.Uppsatsens resultat kan sammanfattas på följande sätt: Stadsskyttestriden är intensiv och omväxlande i en föränderlig och ofta oländig miljö och terräng.Striden kräver en soldat med god kondition och förmåga att tempoväxla. Genom att höja de krav som idag ställs på stadsskyttesoldater och inrikta dem närmare tjänstens verklighet, medför en målinriktad träning, bättre motivation samt ett bättre slutresultat. På detta sätt kan vi få fram fler soldater som orkar göra rätt under striden.