Försvarsmakten har sedan sekelskiftet gått ifrån att vara ett invasionsförsvar till att bli ett insatsförsvar. Under denna omvandling har Försvarsmakten blivit allt mindre och fått en mer internationell inriktning. Förband har lagts ned, personal sagts upp och materiel skrotats. Författaren är intresserad av att se hur detta har påverkat Försvarsmakten som en samhällsresurs.Problemet som ställs i uppsatsen är huruvida regeringen har anpassat Försvarsmaktens uppgift att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i Fred, mot bakgrund av den omvandling som skett. Syftet med denna uppsats är sålunda att undersöka och jämföra om uppgiften att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i Fred har förändrats, utvecklats eller anpassats till det nya insatsförsvaret som Sverige har idag.Som metod används en komparativ och kvalitativ textanalys av utvalda propositioner, departementsserier och regleringsbrev.

Vi har gjort en utvärdering av FN:s insatser i Kongo 1960-1964. Vi har analyseratutifrån en konflikthanteringsmodell som vi har hämtat ur Contemporary ConflictResolution av bland annat Oliver Ramsbotham. I denna modell är peacekeepingoch peace enforcement centrala inslag. Med dessa begrepp åsyftas Fredsbevaranderespektive Fredsframtvingande åtgärder för att nå Fred eller förhindra krig.Resultatet av vår analys är att delar av insatsen var framgångsrik, däriblandpeace enforcement. Långsiktliga åtgärder för Fred saknades dock, vilket ledde tillatt våldsamheterna åter tilläts blossa upp när FN lämnade landet.Resultatet av vårt arbete kan användas för att visa på att peace enforcementhar använts och kan vara en framgångsrik metod för FN i framtida situationer..

Denna undersökning presenterar och analyserar Ugandas regerings metoder för att hejda den interna terrorism som plågat landet i drygt 20 år. Studien är en teorikonsumerande fallstudie och den utgår från landets terrorismlagstiftning från 2002. Syftet är att undersöka på vilket sätt terrorlagstiftningen påverkar de mänskliga rättigheterna och om detta kan få konsekvenser för möjligheten att bygga en stabil Fred. Analysen visar att Ugandas lagstiftning inte följer de för undersökningen uppställda normer för hur stater bör arbeta mot terrorism. I studien kritiseras bland annat de vaga definitionerna av vad som ska klassas som terrordåd samt regeringens kränkningar mot grundläggande fri- och rättigheter.

Trots att världens sammanlagda välstånd ökar, bor mer än fem av jordens dryga sex miljarder invånare i utvecklingsländer där en vanlig inkomst är under två dollar om dagen. Samtidigt ökar också de nya typerna av konflikter, som tar uttryck i inomstatliga sammandrabbningar och terroristaktioner. Många bottnar i ett djupt missnöje och kan spåras tillbaka till fattigdom och resursknapphet. Det är ur ett säkerhetsperspektiv av allra största vikt att kartlägga och komma tillrätta med dessa bakomliggande faktorer. Fattigdomsbekämpning är en central term i detta arbete.

Denna uppsats har varit inriktad på att studera Försvarsmakten och centrala myndigheters samverkanvid svåra påfrestningar i Fred. Problembakgrunden återfinns i sårbarhets - och säkerhetsutredningen.Utredningen gör bl a gällande att samverkanspotentialen ej är fullt utnyttjad mellan militära och civilamyndigheter. Tyngdpunkten i uppsatsens problemformulering omfattas av hur dennasamverkanspotential i positiv riktning kan förändras.Studien har strukturerats med hjälp av fem funktioner för ledningsförmåga; personal, organisation,doktrin, styrmedel samt teknik. Utifrån dessa funktioner har samverkanspotentialen analyserats.Analysen visar att det finns ett antal faktorer som är avgörande för en god samverkanspotential. Dessafaktorer kan summeras med; öka förståelsen för varandras verksamheter, tydliggöraansvarsfördelningen, skapa positiv vilja och attityd till samverkan, fördjupa personell ochorganisatorisk kunskap i gällande lagrum, förstärka möjligheterna till samverkan genom gemensamtledningssystem..

Liberia har på senare tid präglats av instabilitet och misslyckat Fredsbyggande. Vår ambition är att ge en välgrundad förståelse för inbördeskriget 1989-1996, och att på ett resonerande sätt besvara frågan varför man inte lyckades etablera varaktig Fred efter krigsslutet. Uppsatsen är en teorikonsumerande fallstudie av Liberia med ett tvådelat syfte. Vårt fall analyseras utifrån teorier om krigsorsaker och Fredsbyggande och empirin utgörs av tidigare forskning på området. De slutsatser vi nått är att kriget kan förstås som ett resultat av statens urholkade makt och de missförhållanden detta skapade.

Syftet med studien har varit att dekonstruera FN:s förståelse av hot över tid för att diskutera organisationens möjligheter att bekämpa dessa hot i relation till de förväntningar som FN har och har haft på framtiden. Det analysen har visat är att hoten mot internationell Fred och säkerhet inte längre konstrueras som dispyter eller konflikter mellan nationer. Istället är det ekonomiska hot, hot mot global goods, internationell terrorism, spridningen av massförstörelsevapen och individer i nöd som Ban Ki-moon konstruerar som hotbilder mot internationell Fred och säkerhet, det vill säga det FN syftar till att motverka.Lösningen har alltid varit att hot emot internationell Fred och säkerhet ska lösas inom ramen för FN, men själva lösningen har skiftat i karaktär. Från att FN kan ses som en arena där nationer får möjlighet till samtal, till att FN ska verka som en neutral eller oberoende aktör, och slutligen att FN ska ta ledarskapet genom att hantera hoten genom organisationens komparativa fördelar och ingå partnerskap med både statliga och icke-statliga aktörer för att bekämpa hoten. Vilket analysen visar då de aktörer som är involverade för att åstadkomma internationell Fred och säkerhet har förändrats över tid.

Den 8 augusti 1995 tog USA:s president Bill Clinton ett beslut att försöka skapa Fred i Bosnien. Beslutet skulle komma att ha betydelse för USA:s fortsatta roll i europeisk politik efter kalla kriget. Vi argumenterar för hur beslutet kan ses som ett strategiskt val men också för hur självständiga organisationers möjligheter och begränsningar samt viljestarka individer gjorde beslutet möjligt.Vi använder oss av Graham Allisons tre modeller: rational actor, organizational behavior och governmental politics för att analysera Clintons beslut. Tillsammans med tillgänglig kritik av dessa modeller hittar vi både för- och nackdelar med Allisons ansatser i fallet Bosnien och kommer fram till att modellernas interrelation både underlättar och försvårar vårt fall. Vi hittar också svårigheter med att använda modell 1 i en unipolär värld.Slutsatsen är att alla tre modellerna krävs för att fullständigt förstå varför USA agerade som de gjorde i slutfasen av Bosnienkriget..

The world is yet to experience world peace, a peace that is hindered by ongoing conflicts that escalate into wars around the globe. Therefore, peace can only be possible if conflicts are restricted and resolved to prohibit war, creating and maintaining peace. This study will be constructed around this assumption, but will include a moral variable and answer: is there a moral conflict-solving road to peace?The study will be directed around appeasement, economic sanctions and war as conflict resolving agents for peace. I will construct a typology with common features by using empirical material; a topology that will then be analyzed using two opposing ethical theories, consequentialism and common morality.The analysis will be constructed around the above mentioned question.

I oktober år 2000 antog FNs säkerhetsråd den första resolutionen där kvinnor ses som aktörer för Fred och inte bara som offer för konflikt. Eftersom 1325 är en resolution antagen i säkerhetsrådet, är den juridiskt bindande för alla FNs medlemsstater. Mitt övergripande syfte med denna uppsats är att belysa vikten av att samhällets olika nivåer, från absoluta toppnivå till gräsrotsnivå, samarbetar för att resolutioner från FNs säkerhetsråd, framförallt när det gäller så kallade mjuka frågor, skall uppmärksammas och bli framgångsrika. Mer specifikt är mitt syfte att studera effekterna av resolution 1325. För att göra detta har jag intervjuat åtta representanter för olika kvinnoorganisationer, som representerar gräsrotsnivån, sex i Stockholm och två i New York. Dessutom har jag hämtat information från dokument från FNs generalsekreterare, säkerhetsrådet och Sveriges regering, som representerar toppnivåer i samhället. För att belysa att avsaknaden av en ny resolution om kvinnor, Fred och säkerhet beror på säkerhetsrådets genusblindhet, använder jag mig av ett feministiskt teoretiskt perspektiv.

The Security Council?s resolution 1325 addressed the major negative impact that armed conflict has on women and children. This in turn complicates the Council?s work on maintaining international peace and security. The resolution therefore highlights women?s rights as participants in peace- and conflict processes.

I denna studie undersöker jag hur det interreligiösa Fredssamarbetet kan se ut mellan muslimer och kristna. Fokus ligger på en kvalitativ studie där tre muslimska och tre kristna interreligiöst aktiva Fredsförespråkare i Stockholm förklarar sin syn på Fredsskapande. Men det görs även nedslag i engelskspråklig litteratur där exempel från runt om i världen ges. Här nämner författarna sinsemellan vilka svårigheter som kan uppstå. Dessa svårigheter kan bland annat bero på vem som anses ha kunskaperna för att bedriva Fredsarbete.

Denna kvalitativa idéanalytiska uppsats har behandlat och analyserat Olof Palmes internationella engagemang och ideologi. Den har beaktat hans främsta politiska idéer och principer: demokrati och mänskliga rättigheter, folkrätten, Fred och säkerhet samt jämlikhet ur ett internationellt sammanhang. Dessa universellt erkända politiska idéer och principer som Olof Palme var en anhängare av har var och en belysts i anslutning till hans engagemang i två internationella frågor och företeelser. Demokrati och mänskliga rättigheter har analyserats utifrån diktaturregimerna i Europa och apartheidsregimen i Sydafrika; folkrätten utifrån avkoloniseringen och Vietnamkriget; Fred och säkerhet utifrån kalla kriget och konflikten i Mellanöstern; samt jämlikhet utifrån solidaritet med utvecklingsländer och jämlikhet i industriländerna.Syftet med uppsatsen var att identifiera Olof Palmes internationella ideologi, i anslutning till det besvarades följande frågeställningar:· Vilken analys gjorde Olof Palme av de internationella frågor och företeelser han engagerade sig i?· Vilka var de ideologiska motiven till att Olof Palme engagerade sig i just de internationella frågor och företeelser han de facto gjorde?· Vilken slags världsordningen förespråkade Olof Palme?Som analysram för att klargöra och kategorisera Olof Palmes internationella ideologi nyttjades de tre mest etablerade teorierna i analysen av internationella relationer och världspolitik: realismen, liberalismen och marxismen.

Protracted social conflicts, as those in Cyprus and Northern Ireland, are based on deep rooted perceptions of identity and definitions of "the other". According to the theory of discursive conflict transformation, war is primarily a social phenomenon, which is legitimated by a discourse of identity defined in terms of exclusionist boundaries and structural ideas of the social relations in society. In order to develop positive peace, the discourse of violence has to be challenged and the discursive structures that enable war have to transform into a counterdiscourse of inclusion and individuality. For the purpose of making a critical peace analysis, I have, with the assistance of established conflict theories, analysed the basic ideas behind the the Annan Plan and the Belfast Agreement and thus been able to interpret to what extent they may foster positive peace. I argue, that in order to provide basic needs on a group basis, power sharing arrangement, based on ethnicity or religion, exacerbates division rather than ameliorating it.

Uppsatsen är en komparativ studie av konfliktlösningen i Indonesiens provinser Aceh och West Papua. Att förstå och förklara de likartade fallens olika utslag i konfliktlösning har varit huvudsyftet med studien, då Aceh idag uppnått Fred medan Papua är mycket oroligt trots likartade försök från regeringens sida till konfliktlösning i provinserna. Ytterligare syften har varit att applicera lärdomar från Aceh attraktiva för Papua, liksom att generellt kunna identifiera svagheter och styrkor i konfliktlösning. Human needs -teorin har utgjort det teoretiska ramverket med fokus på mänskliga behov som säkerhet, identitet, erkännande och politiskt deltagande, vilka bör vara föremål för konfliktlösningen, samt vikten av en medlande tredje part. Special Autonomy Law applicerades på provinserna 2001 utan större framgång delvis, p.g.a.