Sökresultat:
236 Uppsatser om Franska äppelsorter - Sida 7 av 16
Arkiv pÄ undantag. DispensarkivvÀsendet inom Uppsala landsarkivdistrikt 1905 - 1919
Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.
Hur har jÀrnbruksarkiv förtecknats? En studie i att jÀmföra olika bruksarkivs innehÄllsförteckningar och arkivförteckningar
Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.
Processorienterad dokumenthantering i teori och praktik. En fallstudie av Uppsalahems bevarande- och gallringsplan
Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.
TvÄngsmakt i sönderfallna stater : Somalia 1992-1993
AnvÀndandet av tvÄngsmakt vid interventioner i sönderfallna stater Àr en svÄr uppgift. En av desvÄraste delarna vid en sÄdan intervention Àr en rationell kommunikation med de olikamotparterna. Den stora utmaningen blir att lyckas förmedla bÄde det övergripande syftet medinterventionen till lokalbefolkningen och samtidigt övertyga de stridande parterna om att ett reelltoch trovÀrdigt hot föreligger. I den hÀr uppsatsen har jag undersökt om tvÄngsmakt Àr möjlig vidavvÀpningen i en sönderfallen stat, och hur tvÄngsmakten anvÀndes av UNITAF vid avvÀpningenav de somaliska krigsherrarna.I uppsatsen jÀmförde jag de avvÀpningsoperationer som genomfördes av de amerikanska,australiensiska och franska styrkorna vintern 1993. Den teori som jag anvÀnde som verktyg varPeter Viggo Jakobsens modell för tvÄngsdiplomati- idealpolitik.
Ledarskap i frÀmmande kulturer : en kvalitativ studie av franska chefer verksamma i Sverige
I dagens globaliserade samhÀlle suddas grÀnserna ut allt mer och vi har kommit att leva mycket nÀrmare andra kulturer. Detta mÀrks inom EU dÄ detta har lett till att det blir lÀttare att resa och inte minst jobba i andra europeiska lÀnder. Företagen etablerar kontor i lÀnder vÀrlden över vilket leder till att olika nationaliteter och kulturer möts pÄ arbetsplatsen. De kulturella skillnaderna handlar till stor del om mÀnniskors olika normer och vÀrderingar som innefattar samtliga personer i företaget oavsett position. Den interna kommunikationen kan försÀmras i ett multinationellt företag om chefer och anstÀllda inte Àr pÄ samma vÄglÀngd.
Gymnasieelevers upplevelse av sprÄkÀngslan under fransklektioner
Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka gymnasieelevers grad av sprÄkÀngslan i franskundervisningen och kopplingen mellan den och elevernas sjÀlvupplevda förmÄga i franska som frÀmmande sprÄk. DÀrtill Àmnar detta arbete belysa i vilka situationer de Àngsliga eleverna upplever sin talÀngslan vara som vÀrst, och slutligen hur deltagarna i undersökningen önskar arbeta med muntliga aktiviteter i sprÄkundervisningen. En kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder tillÀmpas. En enkÀt delades ut i franskgrupper pÄ tvÄ svenska gymnasieskolor. Det kvantitativa materialet analyserades statistiskt och pÄ det kvalitativa materialet genomfördes en innehÄllsanalys. Det visar sig att sprÄkÀngslan Àr relativt utbredd bland deltagarna och att det finns ett mÄttligt statistiskt signifikant samband mellan sjÀlvvÀrderad sprÄklig förmÄga och grad av sprÄkÀngslan.
Best?m det eller inte! En korpusanalytisk unders?kning av nominalfrasen i svenska hos inl?rare med franska som L1
Denna studie anv?nder sig av korpusbaserade metoder f?r att analysera inl?rartexter
skrivna av inl?rare i svenska med franska som modersm?l. Huvudsyftet ?r att ta reda
p? i vilken grad dessa inl?rare anv?nder best?mdhet i svenska nominalfraser enligt
m?lspr?ksnormen. Med kvantitativa metoder inringas de tendenser bland avvikelserna
som finns i korpusen.
FramgÄngsrika Fredrik och KÀnslomÀssiga Kerstin : En jÀmförande analys av genuskonstruktion i tvÄ lÀroböcker som anvÀnds i engelska och franska i grundskolans senare Är
I detta examensarbete har jag granskat tvÄ lÀromedel ur ett genusperspektiv. BÄda böckerna, A Piece of Cake 2 och Allez hop 8, riktar sig till elever som lÀser engelska och franska i grundskolans senare Är. FrÄgan jag stÀllt mig Àr hur dessa bÄda böcker, i sin utformning, lyckas leva upp till de krav som styrdokumenten stÀller pÄ jÀmstÀlldhet mellan mÀn och kvinnor samt vilken som bÀst lever upp till dessa krav.Resultaten av min undersökning visar att bÄda lÀroböckerna till vÀldigt stor del Àr fast i en traditionell utformning dÀr genusvariationer i yrke, fritid, hur man beskrivs samt familjemönster begrÀnsas till förmÄn för en manlig norm. Böckerna reproducerar uppfattningen om att mÀn och kvinnor lever i olika sfÀrer vilket förmedlar en bild av att mÀn och kvinnor tillskrivs olika vÀrde i en samhÀllshierarki dÀr kvinnan inte har samma möjligheter som mannen.Jag har Àven kommit fram till Allez hop Àr den bok dÀr texter och bilder Àr mest nyanserade, som pÄ ett bÀttre sÀtt luckrar upp de traditionella könsmönster som rÄder idag och som, med vissa delar av sitt innehÄll, har stora möjligheter att skapa diskussion i sprÄkklassen. Detta konstaterande vÀger dock inte upp mot det faktum att ovan nÀmnda lÀroböcker pÄ intet sÀtt lever upp till kraven styrdokumenten stÀller pÄ jÀmstÀllda lÀroböcker..
Narrativ förmÄga pÄ franska och svenska : En komparativ studie om ensprÄkiga och simultant flersprÄkiga barn
Idag vÀxer var femte barn i Sverige upp med fler Àn ett sprÄk i sin vardag. FlersprÄkiga barn följer samma steg i sin sprÄkutveckling som barn som vÀxer upp med endast ett sprÄk. Deras sprÄkutveckling har dock nÄgra sÀrskilda egenskaper, som kan te sig som avvikelser nÀr man bedömer barnets sprÄk med de aktuella tester i grammatik, ordförrÄd, fonologi, som oftast Àr normerade för ensprÄkiga barn. Det Àr mycket svÄrt att urskilja en typisk flersprÄkig utveckling frÄn en sprÄkstörning med dagens kunskap och material. Denna studie har för syfte att undersöka barnets narrativa förmÄga, med fokus pÄ makrostrukturen i berÀttelsen, och undersöka om det föreligger en skillnad mellan ensprÄkiga och flersprÄkiga barn, samt hur de flersprÄkiga barnen presterar pÄ sitt starkaste respektive svagaste sprÄk.
Motsvarigheter i svenskan till franskans futur simple. Uttryck för framtid i ett ekvivalensperspektiv utifrÄn ett antal originalromaner och deras översÀttningar
I denna uppsats undersöks vilka uttryck för framtid i svenskan som svarar mot fransktfuturum i form av futur simple. Undersökningen utgÄr frÄn Ätta originalromaner med franska respektive svenska som kÀllsprÄk samt deras översÀttningar, hÀmtade ur enparallellkorpus.Alla förekomster av futur simple i materialet har identifierats och kategoriserats iförhÄllande till deras svenska motsvarigheter. De viktigaste motsvarigheterna Àr svensktfuturum i form av konstruktionerna kommer att + infinitiv respektive ska/skall +infinitiv, presens samt konstruktioner med modala hjÀlpverb. Exempel pÄ de olikamotsvarigheterna analyseras utifrÄn ett ekvivalensperspektiv dÀr de vanligastebetydelserna för varje motsvarighet diskuteras i förhÄllande till de olika möjligabetydelser som futur simple kan omfatta. Betydelserna ses utifrÄn begreppen tempusoch modalitet.De svenska motsvarigheterna kan var för sig rent generellt sÀgas endast motsvaradelar av det betydelsefÀlt som futur simple svarar mot, och en frÄgestÀllning gÀllerhuruvida översÀttaren kan sÀgas ha kompenserat för detta.
SprÄkvalet i grundskolan
Eleven kan vÀlja franska, spanska eller tyska inom ramen för moderna sprÄk inför Äk 6. Det Àr en möjlighet som finns sedan Lpo 94. Innan dess pÄbörjades det andra sprÄket i Äk 7. SprÄkvalet Àr dock ett (mjukt obligatorium) vilket i princip innebÀr att de kan vÀlja bort Àmnet moderna sprÄk och istÀllet lÀsa mer svenska eller engelska (Skolinspektionen, 2010). SprÄkvalet stÀller pÄ grund av den hÀr valmöjligheten höga krav pÄ grundskolan.
En bakteriologisk undersökning av franska dessertostar tillverkade av opastöriserad mjölk
Mjölken för tillverkning av dessertostar genomgÄr ibland inte pastörisering, det gör att det finns risk för patogena bakterier i ostarna. DÄ vattenaktiviteten i dessertostar inte minskar tillrÀckligt pÄ grund av kort lagringstid ger det goda förhÄllanden för bakterier att överleva. Författarna har dÀrför valt att genomföra en bakteriologisk undersökning av franska dessertostar tillverkade pÄ opastöriserad mjölk. Vi har Àven beaktat EU:s och Statens Livsmedelsverks (SLV) riktlinjer för att faststÀlla ostarnas bakteriologiska kvalité. Författarna har anvÀnt sig av en laborativ metod genom att utföra en bakteriologisk undersökning.
Laïcité : En persons frihet stannar dÀr de andras frihet börjar
Sammanfattning/AbstractI ett demokratiskt samhÀlle Àr yttrandefrihet samt rÀtten att utöva den religion som man tillhör tvÄ viktiga förutsÀttningar. I Frankrike har det uppstÄtt flera debatter gÀllande yttrandefriheten och religionens förhÄllande till varandra. I denna uppsats har jag valt att undersöka hur franska journalister ser pÄ detta förhÄllande.I studien deltog sex yrkessamma journalister; tvÄ kvinnor och fyra mÀn. TvÄ av mÀnnen arbetar som karikatyrtecknare pÄ den kontroversiella satirtidningen Charlie Hebdo. Resterande intervjupersoner arbetar, eller har arbetat, pÄ vÀlkÀnda franska nyhetstidningar; Le Monde, LŽExpress och Le Parisien.
Lille prinsen möter Juliane House. ĂversĂ€ttningskritisk analys av Antoine de Saint-ExupĂ©rys Le Petit Prince och dess svenska översĂ€ttning i jĂ€mförelse med tvĂ„ engelska översĂ€ttningar
Föreliggande studie Ă€r en komparativ fallstudie dĂ€r Antoine de Saint-ExupĂ©rys LePetit Prince och dess svenska översĂ€ttning analyseras enligt Juliane Houses analysmodellför översĂ€ttningskritik. Som jĂ€mförelsematerial till den svenska mĂ„ltextenhar de tvĂ„ engelska översĂ€ttningarna av verket anvĂ€nts. Syftet med undersökningenĂ€r att analysera effekterna av eventuella skillnader mellan den aktuella kĂ€lltextenoch dess svenska mĂ„ltext samt att genomföra och redovisa en fallstudie som eventuelltskulle kunna ingĂ„ i en mer omfattande studie av exempelvis barnboksöversĂ€ttningarfrĂ„n franska till svenska. Originaltexten Ă€r avsedd för bĂ„de barn ochvuxna och kan, om lĂ€saren vill, pĂ„ olika sĂ€tt tolkas symboliskt eller allegoriskt.Texten visar sig ocksĂ„ ha en synnerligen vĂ€lplanerad och koherent komposition,vilken till största delen har bevarats i den svenska mĂ„ltexten, men nĂ„gra avvikelsersom pĂ„verkar kompositionen har dock pĂ„trĂ€ffats. Ăven avvikelser som kan pĂ„verkamĂ„lsprĂ„kslĂ€sarnas förutsĂ€ttningar att tolka en del av de symbolladdade orden harnoterats, liksom avvikelser som pĂ„verkar uppfattningen av relationen mellanförfattaren och lĂ€sarna samt mellan de fiktiva personerna i texten.
SjÀlvbestÀmmande, suverÀnitet och förutsÀttningarna för nationalstaten
En viktig del av frihetens idé Àr att varje mÀnniska ska ha ett skyddat omrÄde av sitt liv dÀr hon Àr suverÀn, i det hon enbart lyder de morallagar som hon finner inom sig sjÀlv, och dÀr ingen annan har rÀtt att utsÀtta henne för tvÄng. Idén om sÄdana ?sfÀrer av sjÀlvbestÀmmande? kan spÄras tillbaka till upplysningsfilosoferna Rousseau och Kant som förstod friheten som viljans autonomi. SjÀlvbestÀmmande krÀver att var och en följer sina böjelser och strÀvanden: friheten att utforma sin livsplan i överensstÀmmelse med sin personlighet. Rousseau och Kant ansÄg att inte bara individer utan ocksÄ grupper av individer skulle kunna omges av sfÀrer av sjÀlvbestÀmmande.