I det hÀr examensarbetet studeras Astrid Lindgrens litteratur utifrÄn ett didaktiskt perspektiv. Syftet Àr att i en idéanalys undersöka vilka idéer och vÀrderingar som förmedlas i ett urval av Astrid Lindgrens verk som kan vara en tillgÄng i undervisningen i grundskolans tidigare Är, i detta fall frÄn förskoleklass till Ärskurs fyra. Fokus ligger pÄ vad litteraturen förmedlar, varför den Àr didaktiskt relevant samt pÄ vilket sÀtt innehÄllet kan vara en tillgÄng i undervisningen. Idéanalysen Àr gjord utifrÄn fyra olika teman, som Àr relationer, kÀnslor, genus och sjÀlvkÀnsla.Analysen framhÄller att böckerna förmedlar olika sorters relationer, som elever kan identifiera sig med. Dessa Àr relevanta att lyfta i undervisningen för att behandla viktiga Àmnen sÄ som identitet, krÀnkande behandling, mobbning, demokrati, alla mÀnniskors lika vÀrde, respekt, moral, etik och vÀrdegrund.

Syntheiströrelsen (The Syntheist Movement) kan förstĂ„s som en konsekvens av individualismens framfart, kommersialism, globalisering och framvĂ€xten av IT-samhĂ€llet. Syntheiströrelsen strĂ€var efter att Ă„terupprĂ€tta en kollektiv gemenskap de upplever gĂ„tt förlorad genom att sjĂ€lva skapa ny religion relevant för samtiden och framtiden. BenĂ€mningen deriveras frĂ„n grekiska ? syntheos, den skapade guden.Med avstamp i Den mediterande dalahĂ€sten: Religion pĂ„ nya arenor i samtidens Sverige (Frisk & ÅkerbĂ€ck 2013) för uppsatsen ett resonemang kring hur Syntheiströrelsen kan förstĂ„s utifrĂ„n teorier om samtida religion och religiositet. Syntheiströrelsen förklaras mot bakgrund av en mindre intervjustudie med tongivande medlemmar i stockholmsförsamlingen samt undersökning av nĂ€raliggande material..

Denna uppsats rör den moral som presenteras för oss i amerikanska Àventyrsfilmer. Tre filmer, King Arthur, Robin Hood och Gladiator, presenteras och analyseras. HjÀltens handlingar Àr i fokus men Àven antagonisten och andra bikaraktÀrers handlingar Àr av vikt. Detta stÀlls mot den traditionella pliktetiken dÄ vi fÄr se om hjÀltens handlingar Àr förenliga eller strider mot den. En diskussion följer ocksÄ kring filmernas upplÀgg och vad lockelsen med denna typ av film egentligen Àr..

Politikerna i Sverige vill sÀnka kostnaderna för smÄ aktiebolag samt följa influensernafrÄn övriga lÀnder i Europa. Sverige Àr tillsammans med Malta de enda lÀnderna i Europasom fortfarande har kvar den allmÀnna revisionsplikten för alla aktiebolag.Revisionspliktens avskaffande kommer med all sannolikhet att pÄverka mÄngaintressenter, dÀribland staten, det vill sÀga skatteverket. Vidare kommer detta Àven attpÄverka revisorers yrkesroll. VÄra huvudfrÄgor lyder:! Vilka konsekvenser medför avskaffandet av revisionsplikten för revisionsbyrÄer,samt revisorers arbetsuppgifter.! Vilka konsekvenser medför avskaffandet av revisionsplikten för skatteverket,samt kommer skatteverkets medarbetare fÄ större arbetsbördor?Syftet med vÄr uppsats Àr att lyfta fram vad revisorerna samt skatteverket anser om detblir en lagÀndring angÄende revisionspliktens vara eller icke vara, för att fÄ en vidareförstÄelse av vad detta innebÀr för revisorsyrket samt vilka konsekvenser detta medför förskatteverket.

SAMMANFATTNINGEfter en rad stora företagsskandaler har det blivit allt viktigare med kraftigt ökade regleringar som pÄverkar revisionen och som mer tydliggör revisorns uppgifter. Revisorns uppgift Àr att granska ett företags Ärsredovisning och bokförning samt företagsledningens förvaltning av företaget. Granskningen skall ske enligt god revisionssed. Ett företags intressenter har det frÀmsta intresset av revision som kreditgivare, leverantörer, kunder, anstÀllda, styrelse och företagsledning, stat och kommun. Ett förvÀntningsgap uppstÄr dÄ ett företags intressenter inte har tillrÀckligt med kunskap om revisorns yrkesroll, begrÀnsningar och uppgifter.Eftersom det Àr sedan lÀnge forskat att det finns ett förvÀntningsgap mellan revisorer och dennes klienter om vad revisorns uppgifter Àr, vill vi vidare studera det utifrÄn allmÀnheten och de övriga anvÀndarnas perspektiv.

Introduktionsprocessen Àr av stor vikt för den nyanstÀllde och dennes kommande arbete i organisationen. Introduktionen lÀgger en grund, nÄgot att bygga vidare pÄ under sin anstÀllning. Den kan Àven vara avgörande för hur den nyanstÀllde trivs, vad den presterar och hur lÀnge personen stannar i organisationen. DÀrför Àr det intressant att studera denna process mer ingÄende.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur arbetsledare och avdelningschefer upplever sin introduktion och vilken betydelse introduktionen har för att de ska kunna bedriva ett bra arbete efter att de genomgÄtt den. Studien ska Àven belysa introduktionens betydelse för att skapa motivation i arbetet samt hur intervjupersonerna upplever att introduktionen bidrar till att skapa en trygghet i deras yrkesroll.

Omfattande förÀndringar har prÀglat Àldreomsorgen i kommunerna under 1900-talet. Det samhÀllsekonomiska lÀget inom Àldreomsorgen i kommunerna har krÀvt nedskÀrningar, prioriteringar samt effektiviseringar. Den modell som fÄtt störst genomslag Àr bestÀllar- och utförar modellen. Myndighetsutövning utövas av bistÄndshandlÀggare dÀr arbetsuppgifterna utgörs av bedömning, utredning, beslut och bestÀllning, medan utföraren, vanligtvis enhetschef, Àr den som stÄr för arbetsledning av personal som utför vÄrd.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur bistÄndshandlÀggarna ser pÄ sitt arbete och sin roll som handlÀggare. De frÄgestÀllningar som Àr utgÄngspunkt för den hÀr studien Àr bland andra: ?Hur ser bistÄndshandlÀggare pÄ sin yrkesroll??, ?Upplever bistÄndshandlÀggare rollkonflikter i sin yrkesroll??, ?Om det förekommer rollkonflikter, hur hanterar de dessa konflikter?? och ?Vad anser bistÄndshandlÀggarna sina huvudsakliga arbetsuppgifter bestÄ av??.

Uppsatsen behandlar fra?gan om musiklekens betydelse fo?r de yngsta barnen (1-3 a?r) i fo?rskolan. I just denna ma?lgrupp a?r gra?nserna fo?r omsorg, lek och la?rande ta?mligen flytande. Den svenska fo?rskolan har en la?ng tradition av att anva?nda sig av musikaliska aktiviteter i verksamheten vilka kan uppfattas som tagna fo?r givna.

SammanfattningSyftet med den hÀr studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom kommunal Àldreomsorg ser pÄ sin profession med tyngdpunkt pÄ eget yrkesval, vad som fÄr dem att stanna kvar, synen pÄ yrkesrollen och vad som förvÀntas befrÀmjaStudien har genomförts som en kvalitativ beskrivande intervjustudie. Materialet analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys. Resultatet visade att yttre omstÀndigheter gjorde att sjuksköterskorna valde att arbeta med Àldreomsorg..

Bakgrund: Studier har visat att sjuksköterskors utbildningsnivÄ har betydelse för patientsÀkerheten pÄ kirurgiska vÄrdavdelningar. I Sverige Àr rollen som specialist-sjuksköterska inom kirurgisk vÄrd ganska okÀnd och antalet specialistsjuksköterskor inom denna specialitet Àr fÄ.Syfte: Syftet var att beskriva vilka förvÀntningar specialistsjuksköterskor inom kirurgisk vÄrd har pÄ sin yrkesroll samt att ta del av och beskriva deras erfarenheter av att arbeta som specialistsjuksköterskor.Metod: Kvalitativ studie med deskriptiv design. Specialistsjuksköterskor inom kirurgisk vÄrd (n=29) frÄn fem olika sjukhus deltog i studien. Urvalet gjordes med bekvÀmlighetsurval. För datainsamling anvÀndes ett studiespecifikt formulÀr med öppna frÄgor.

Syftet var att undersöka handbollsspelares generella efficacy, individuella - och kollektiva efficacy inom handbollssituationer samt nivÄn av utövandet. Studien bestod av tvÄ delar. Den första var kvantitativ med tvÄ frÄgeformulÀr; Schwarzers och Jerusalems Generell Self-Efficacy Scale samt Chase, Feltz och Lirggs Team Efficacy Questionnaire. TvÄ lag frÄn elitnivÄ (n=36) och tvÄ frÄn lÀgre nivÄ (n=37) representerades. Resultatet visade att handbollsspelare pÄ högre nivÄ har en högre grad av self-efficacy och kollektivt efficacy Àn de pÄ lÀgre nivÄn.

What is the relation between literature and philosophy and what can we learn from it? Is there something about the novel and its language, fiction and narrative that separates it from philosophical litterature? In what way is knowledge about this useful to us, and is it possible to use fiction for the understanding of philosophy?This study makes an attempt to shed some light on the by no means obviuos distinction between philosophy and literature. The aim is to understand what, if in fact there is something that separates philosophy from literature, there is about the distinction that makes it possible for us to separate the ideas in literature from philosophical ideas, and in what way we can use the novel, or fiction in its widest meaning, to understand philosophy. When teaching philosophy youÂŽre often required to make the abstract tangible. But if thereÂŽs a misconception about the distinction in what makes philosophical literature philosophical, then maybe there is something to learn from literature, or, at least, something about the fiction and its aesthetics, that makes it easier for us to relate to and understand, for example, the theories that are debated in moral philosophy.There are some philosophers who have used the form of fiction to make their thoughts on philosophical questions understandable.

Denna studie grundar sig i den splittring som PR-konsulten befinner sig i, gÀllande de mÄnga etiska stÀllningstaganden som denne stÀlls inför. Detta i kombination med, att public relations som yrke Ànnu inte betraktas som en erkÀnd profession, gör att PR-branschen blir utsatt för intrÄng pÄ dess omrÄde frÄn övriga kommunikationsbranschen. Intresset för studien vÀcktes i samband med den intensiva mediebevakningen runt PR-konsulternas anvÀndande av bluff-PR och det sken som bluff-PR kastar över PR-branschen.Studien grundar sig i den fragmentering som idag prÀglar PR-branschen, gÀllande vikten av förtroende och etiska vÀrderingar, samt den inverkan som bluff-PR har pÄ yrkesverksamma PR-konsulter. I det hÀr sammanhanget ses bluff-PR, som en PR-kampanj för att skapa nyfikenhet kring nÄgot utan att vara tydlig med avsÀndaren, för att vid ett senare skede avslöja vad det egentligen handlar om.Studiens syfte och frÄgestÀllningar Àr besvarade med hjÀlp av en kvalitativ metod; samtalsintervjuer. Yrkesverksamma PR-konsulter i Sverige, samtliga medlemmar i PRECIS, bjöds inledningsvis in att delta i vÄr studie.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) ?r ett v?xande folkh?lsoproblem d?r egenv?rd har en central betydelse f?r att f?rebygga komplikationer och bevara livskvalitet. Syfte: Studien syftar till att belysa vuxna personers upplevelser av egenv?rd vid DMT2. Metod: Arbetet genomf?rdes som en litteratur?versikt av nio kvalitativa originalstudier identifierade via Cinahl och PubMed.

Syftet med följande arbete Àr att kunna förstÄ och klargöra hur den specialpedagogiska verksamheten i den undersökta kommunen Àr organiserad - hitta den röda trÄden - för att fÄ svar pÄ vad man (politiker, förvaltningstjÀnstemÀn och rektorer) vill fÄ ut konkret i verksamheten av specialpedagogiska insatser, vilket Àven rimligen bör avspeglas vice versa. Arbetet Àr en fallstudie med en fenomenografisk forskningsansats som omfattar en legitimeringsstege avseende specialpedagogisk verksamhet pÄ en kommunal arena. Undersökningen utfördes i tvÄ faser dÀr först specialpedagogiska arbetsuppgifter kategoriserades till en matris i vilken studiens ingÄende specialpedagoger fick uppskatta och fylla i fördelningen av sina arbetsuppgifter och vidare intervjuades sedan politiker, förvaltningstjÀnstemÀn och rektorer utifrÄn problemstÀllningen: Vad vill man fÄ ut konkret i verksamheten av specialpedagogiska insatser? Studien har sin teoretiska grund i ramfaktorteorin som visar vad som inte Àr möjligt och i KASAM-teorin som visar vad som Àr nödvÀndigt betraktade utifrÄn Foucaults maktperspektiv som utgÄr frÄn den av makten drabbade, och i litteraturgenomgÄngen behandlas stöd- och/eller spetspedagogik, lÄng- och/eller kortsiktiga perspektiv, implementeringsdjup samt specialpedagogens yrkesroll. Sammanfattningsvis pekade studiens resultat pÄ att rektor var den som avgjorde hur den specialpedagogiska verksamheten organiserades lokalt sett och vidare pÄ att det fanns potential att i högre grad utnyttja specialpedagogisk kompetens, i synnerhet pÄ organisationsnivÄ.