A tragic event in 2012 sparked a debate about the need for a law of civil courage when it became clearthat passivity in situations where people ?s lives are put in danger is not punishable. In this essay based on qualitative interviews with jurists and students of law the issue of civil courage is analyzed with the help of sociological theory. My objective has been to try and find out if a law of civil courage can be motivated with the argument that it would strengthen the public moral. My conclusion is that a law of moral courage is not a suitable way of making people more willing to help others or to strengthen the civil courage or the public moral.

Background: Moral distress is an increasing concern among nurses in their workplace. Previous research has suggested that moral distress is associated with ethical climate and job dissatisfaction. Economic restraints in the organization have led to loss of nurses from the workplace. Aim: To examine nurses experience of moral distress and their causes. Method: The study was a literature review. Twelve articles were used in the study.

Syftet med examensarbetet är att få en bild av huruvida det är möjligt att använda sig av anime som undervisningsmaterial rörande etik och moral. Med hjälp av filmer och en enkätundersökning har detta genomförts. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att eleverna verkligen får tillfälle och möjlighet att med hjälp av anime reflektera över etiska och existentiella frågor..

The aim of the study was to investigate whether the phenomenon of internet drugs should be considered as a moral panic or as a real danger. We have mainly focused on how society perceives young people's use of these drugs. The study is based on a qualitative approach and we have used structured interviews. The interviews were conducted with three different categories of professionals who in different ways have contact with parts of our study in their professional capacity. These are: officials, commentators, and researchers.

Syfte med detta arbete är att utifrån ett sociologiskt perspektiv belysa begreppet omsorg och den eventuella problematik som begreppet genom olika tolkningar av dess innebörd kan medföra för dem som arbetar inom vård och omsorgssektorn. Ansatsen i studien är kvalitativ och det empiriska materialet består av intervjuer med personal inom vård- och omsorgssektorn samt fältanteckningar. Vi har utgått från fenomenologin vilket innebär att empirin och analysen utgår från våra intervjupersoners beskrivningar och upplevelser av omsorgen. De teoretiska infallsvinklar som används i analysen utgår från bland annat Goffmans dramaturgiska perspektiv och Johan Asplunds begrepp socialitet.Studien visar att begreppet omsorg är svårt att definiera och saknar klara gränser, då omsorg är kontextbundet och beroende av de många relationer som existerar i omsorgssituationen och påverkar den omsorgs som ges. Detta innebär att förväntningarna på omsorgens karaktär skiljer sig åt, då olika omsorgssituationer uppfattas, tolkas och genomförs olika beroende på individers olikhet och aktuell situation.

Titel: Det är vi som är Piratpartiet ? ett system för kollektiv handlingFörfattare: Jan-Olof RuuskaHandledare: Eva SchmitzExaminator: Lars-Olof HildingUtbildningssäte: Högskolan i HalmstadSektion: Hälsa och SamhälleKurs: Sociologi C, 61-90 hpDelkurs: C-uppsats, 15 hpÅr: 2010Syfte: Att beskriva och förstå Piratpartiet utifrån Alberto Meluccis teorier om kollektivt handlande.Teori: Alberto Meluccis teori om kollektivt handlandeMetod: Kvalitativ metod, teorinära förhållningssätt, fallstudiedesignResultat: Piratpartiet beskrivs och förstås i uppsatsen utifrån Meluccis teorier om kollektivt handlande. Utifrån sex viktiga processer träder en bild fram av hur det går till när systemet för handling kontinuerligt förhandlas fram av aktörerna själva, i det sociala och historiska sammanhang i vilket de befinner sig i opposition mot makten. I och med denna interna förhandling om mål, medel och metoder, i opposition mot motståndaren, formas ett ?vi?, ramverket för vad som är en piratpartist, ramverket för kollektiv handling.Nyckelord: Informationsåldern, sociala rörelser, kollektivt handlande, kollektiv identitet, system för handling, social konstruktion.

What drove me to write this paper is the will to  examine if there is a philosophically and scientifically viable  alternative foundation for an objective morality other than what we like to refer to as "God". The  American philosopher and neuroscientist Sam Harris presents in his book The Moral Landscape a thesis for an objective morality based on science in which he states that  science can determine human values. The purpose of this paper is to perform a theoretical trial of The Moral Landscape, examining Harris' thesis and it's relations to the philosophical obstacles that stands in its way, these being mainly the famous philosophical principle "Hume's Law" and G.E. Moore's "Naturalistic Fallacy and Open Question Argument" and thus will serve as my main theoretical foundation. The results of my study was not conclusive since Harris in fact doesn't succeed in bridging the gap between facts and values on a scientific ground.

Bakgrund: Sexuell h?lsa ?r avg?rande f?r v?lbefinnandet samt att relationer med en ?ppen kommunikation om sexualitet ?r n?dv?ndig f?r att fr?mja den. Efter barnaf?dande st?r kvinnor ofta inf?r fysiska och k?nslom?ssiga utmaningar, vilket kan p?verka sexuell lust och ofta leda till f?r?ndringar i sexlivet. Lust, ursprungligen kopplad till ?verlevnadsinstinkten, varierar ?ver tid och p?verkas av olika faktorer.

I uppsatsen unders?ks vad som k?nnetecknar texter skrivna av nyanl?nda ungdomar inom spr?kintroduktion i relation till bed?mningsst?det Bygga svenska (BS). Utg?ngspunkten f?r analysen ?r elevernas skrivande i tv? genrer: ?tergivande och argumenterande. I dessa unders?ks grundl?ggande grammatisk spr?kbeh?rskning, utifr?n processbarhetsteorin, samt graden av skriftspr?klighet utifr?n f?rekomst av utbyggda nominalfraser och grammatiska metaforer (GM).

In this modern period, societal and religious groups are strongly divided regarding the acceptability of abortion. Despite so many attempts by various groups to find a middle ground, the debate on abortion still remains largely polarized, at its most dramatic point with the extreme conservatives claiming abortion to be the moral equivalent of murder and the extreme liberals see it as devoid of moral import. And this polarization is due to the legal battle that continues to shadow moral discussions. An acceptance of an ethical nuance will here play as a concession on the deeply contested question of whether abortion should be a legally protected option for a woman, and to an extent blame for the continued crudeness which can be laid at the doorstep of a moral theory itself. Apparently, the ethical literature on abortion has focused almost exclusively on the tiniest moral assessment on whether and when abortion is morally permissible.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den eventuella konflikten mellan sekulariserad och religiös etik och moral.  Studien tar sin utgångspunkt i religiös absolutism kontra sekulariserad relativism. Jag vill även ta reda på om det finns etiska grundtankar som flertalet kan vara överens om..

I denna uppsats undersöks hur moral hazard påverkas i grupplån vid frånvaro av sociala band, övervakning, och kontinuerliga krediter. Undersökningen förklarar grupplån i teori men presenterar även empiriskt material från andra författares artiklar. Undersökningen visar att de sociala banden inte har den avgörande betydelsen som teorin förutsätter. Vidare konstateras att nära övervakning och låntagarens behov av framtida lån har stor betydelse för att reducera moral hazard..

The overarching aim of this essay is to analyze, from a feminist point of view, the moral responsibility for the structural oppression of women. In this discussion I focus on the issue of moral responsibility for sexual violence against women, such as rapes. I claim that a feminist theory of moral responsibility has to be based on a collectivist approach. I argue that men should be considered as collective moral responsible for the structural oppression of women. However, it is important that we analyze the interaction between actor and structure.

I maj 2005 sändes en TV-dokumentär om kvinnojourerna i Sverige, som orsakade en stundtals hetsig debatt och en intensiv mediegranskning. Här syntes många stereotypa bilder av kvinnor som är aktiva i kvinnojourrörelsen. Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka konsekvenser stereotypa bilder får för kollektiv identitet hos aktiva i kvinnojourer, baserat på vilka bilder som de upplever att andra har av dem. Vår teoretiska ram bygger på teorier om kvinnojourrörelsen i Sverige och det motstånd de tidigare har mött, teorier om kollektiv identitet samt teorier om stereotyper. Vår metod består av kvalitativa intervjuer.

Syftet med studien var att undersöka seniorsfotbollsspelares personliga egenskaper, motiv till idrottsdeltagande och moral i idrotten gällande regelöverträdelser, fair play och sportspersonship. Vidare studerades eventuella skillnader mellan spelare på elitnivå och spelare på lägre nivå och mellan män och kvinnor gällande undersöknings-områdena, personliga egenskaper, motiv och moral i idrotten. Dessutom studerades eventuella interaktionseffekter. Avslutningsvis studerades samband mellan de olika områdena. Totalt deltog 150 fotbollsspelare varav 67 var män och 83 var kvinnor.