Studiens syfte Àr att belysa hur pedagoger i förskola och fritidshem beskriver barn i behov av sÀrskilt stöd och vilka uppfattningar som finns betrÀffande specialpedagogens yrkesroll. Studien grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats, vilket innebÀr att olika personers upplevelser och berÀttelser Àr i fokus. För att tolka det empiriska materialet anvÀnder vi oss av von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori. I den beskrivs tvÄ möjliga perspektiv att betrakta individen utifrÄn: punktuellt eller relationellt. Perspektivvalet fÄr konsekvenser för bemötandet av individen.

Detta arbete Àr en kvalitativ fallstudie med syfte att undersöka hur nÄgra intervjuade lÀrare frÄn en gymnasieskola i södra Norrland förhÄller sig till sociala medier, hur dessa lÀrare uppfattar att sociala medier pÄverkar deras integritet, yrkesetik, fostransuppdrag och pedagogiska arbete. FrÄgestÀllningarna arbetet har utgÄtt ifrÄn har berört grÀnsdragningar mellan privatliv och offentlighet, hur lÀrare kan upptrÀda i sociala medier, hur lÀrare ser pÄ vÀnskapsrelationer till elever, vilka eventuella pedagogiska vinningar respektive hot sociala medier kan tÀnkas medföra.För att besvara uppsatsens frÄgestÀllningar har intervjuer med sju anstÀllda lÀrare pÄ en given gymnasieskola gjorts. De resultat som framkommit i denna studie, Àr bland annat att samtliga lÀrare Àr överens om att lÀrares privatliv pÄverkar deras yrkesroll i viss mÄn. IfrÄga om vad lÀrare kan göra i sociala medier, med Ätanke pÄ deras yrkesroll, var de flesta lÀrare överens om att brott mot skolans vÀrdegrund samt yrkesetiska principer var förbjudna, men ocksÄ att lÀrare utöver detta har ett visst ansvar över hur man framstÀller sig sjÀlv i sociala medier. GÀllande pedagogiska hot och vinningar, finns det ett potentiellt hot att lÀrares arbetsbörda ökar, samtidigt Àr vinningen att lÀrares förstÄelse för elever kan tillta..

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om den reviderade lÀroplanen skulle kunna fÄ konsekvenser i förskolans verksamhet för barnskötare, förskollÀrare samt rektorer. Vi ville Àven ta reda pÄ om den reviderade lÀroplanen skulle kunna bli kvalitetshöjande för verksamheten. Som metod valde vi att anvÀnda kvalitativa intervjuer dÀr vi fick möjlighet att ta del av informanternas egna tankar. Det empiriska materialet tillsammans med litteraturstudier har gett underlag för analys och diskussion. Resultatet visade att informanterna tog emot den reviderade lÀroplanen som ett stöd i sitt arbete.

Syftet med studien var att undersöka hur ÀldrevÄrdspersonal upplever sin yrkesroll utifrÄn sig sjÀlva och hur de tror att samhÀllet ser pÄ ÄldringsvÄrd och pÄ dem som arbetar inom ÀldrevÄrden. I begreppet samhÀlle ingÄr samhÀllsmedborgare, media och andra yrkesgrupper. En kvalitativ metod i form av intervjuer har genomförts och spelats in samt transkriberats. För att sedan tolka svaren för att försöka finna svar pÄ syftet. Undersökningen syftade till att ta reda pÄ om empowerment kan tillÀmpas i yrket.

2011 fick det svenska utbildningsvÀsendet en ny skollag, i vilken det stÄr att utbildningen ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Tidigare studier har pÄvisat att förskollÀrare kÀnner en osÀkerhet inför vad det vetenskapliga begreppet innebÀr. Den hÀr studien syftar till att undersöka förskollÀrares yrkesidentitet och yrkesspecifika kompetenser i relation till att förskolan vilar pÄ vetenskaplig grund. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv vilket innebÀr en syn pÄ mÀnniskor som deltagare i en social interaktion dÀr handlingar och tÀnkande Àr situerade i en social kontext.  Studiens empiriska data hÀrrör frÄn fokusgrupper med förskollÀrare samt intervjuer med en lektor och en professor.

BACKGROUND: Today?s societal changes, including high rate of change and increasing information flows, are increasing the demand on the individual mental capacity. It becomes increasingly difficult to analytically process all the different dilemmas and everyday decisions as individuals have a limited mental capacity available to make these decisions. Thus, it has been suggested that ego-depleted relies more heavily on intuition, which is less burdensome, when making decision. However little is known about to what extent intuitive decisions differ from analytic.

Dumpstring Àr en handling som innebÀr att man ?dyker? i soptunnor och containrar efter slÀngda saker, sÄsom mat eller möbler.Uppsatsens syfte Àr att besvara huruvida dumpstring utgör ett motstÄnd och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt samt undersöka vilka förutsÀttningar det finns för dumpstringen att vÀxa och mobilisera sig som en motstÄndsrörelse. För att besvara dessa frÄgor har kvalitativa intervjuer genom­förts. Materialet har dÀrefter analyserats utifrÄn teorier kring motstÄnd och makt.Resultatet visar att dumpstringen utgör ett motstÄnd mot den rÄdande diskursen kring mat, sopor och konsumtion i samhÀllet. Dumpstrarna utmanar grundlÀggande normer i samhÀllet genom att tydligt avvika frÄn dessa.Undersökningens resultatet visar Àven att dumpstrarna gÄr att finna i skÀrningspunkten mellan ett oorganiserat, individuellt vardagsmotstÄnd och ett organiserat, kollektiv motstÄnd - en sÄ kallad social rörelse.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur EU kan skapa eller vidmakthÄlla en gemensam identitet för hela unionen. Detta gjordes utifrÄn antagandet att en sÄdan EU-identitet Àr en form av kollektiv identitet och formas i ett förÀnderligt samhÀlle. Undersökningen gjordes i form av en litteraturstudie kring de tre begreppen kollektiv identitet, nationell identitet samt organisationsidentitet. Det kollektiva identitetsskapandet studerades mot bakgrunden av ett förÀnderligt samhÀlle, dÀr kollektiv identitet ses som en förutsÀttning för gruppers och samhÀllens fortlevnad och skapas i sociala sammanhang.I bearbetningen av materialet försökte vi dra paralleller mellan EU:s ÄtgÀrder för att skapa eller vidmakthÄlla EU-identiteten samt de ÄtgÀrder som traditionellt anvÀnds pÄ nationell- respektive organisationsnivÄ. Nationella identiteter skapas via uppifrÄn styrda projekt med statsmakten som initiativtagare.

Inget abstract.

Abstract in EnglishSeventeen students in Creative Writing at the VÀxjö University who terminated in January 2005 published chosen texts in an anthology by the name Förflyttningar (Movements). The aim of my study is to analyse how they explore and describe our time in the western world. The question is; what is being written now and here?I have chosen as theoretical background the Italian philosopher, Umberto Galimberti, who has made a study of the West from moral and ethical perspective. His conclusion is that we live in a world with seven new sins.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur skolkuratorer pÄ gymnasieskolan resonerar om fenomenet hedersrelaterat förtryck och vÄld och hur de förhÄller sig till detta i sin yrkesroll samt i mötet med elever.Uppsatsen bestÄr av tre övergripande frÄgestÀllningar; hur manifesteras hedersrelaterat förtryck/vÄld enligt skolkuratorerna? Vad beror hedersrelaterat förtryck/vÄld pÄ enligt skolkuratorerna? Hur uppfattar och beskriver skolkuratorerna sin arbetsuppgift och sin yrkesroll i kontakten med fenomenet hedersrelaterat förtryck/vÄld? Studien Àr genomförd under vÄren 2008 och baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sex skolkuratorer pÄ fem gymnasieskolor i Göteborg.I vÄr analys av materialets tvÄ första frÄgestÀllningar har vi utgÄtt frÄn ett postkolonialt perspektiv dÀr vi ocksÄ anvÀnder oss av begreppen ?de andra? och ?hegemoni?. Den sista frÄgestÀllningen analyserar vi med hjÀlp av Antonovskys teori om KASAM.Enligt skolkuratorerna manifesteras hedersrelaterat förtryck/vÄld genom ofrihet under kollektivets kontroll samt genom en specifik hotbild. Skolkuratorerna anser att hedersrelaterat förtryck/vÄld framförallt har kulturella och strukturella orsaker. I skolkuratorernas diskussion om hedersfenomenet finner vi utifrÄn ett postkolonialistiskt perspektiv ett Äterkommande resonemang om ?vi? och ?de andra?.

Mitt syfte har varit att utreda vad som motiverar fastighetsmÀklaren i sin yrkesroll samt att utreda hur dess chefer bedömer medarbetarnas motivation och dess pÄverkan för arbetsprestationen. Jag har anvÀnt flera teorier som kunnat kopplats till empirins resultat. NÄgra av de slutsatser som framkommit Àr bland annat att motivationsfaktorer varierar beroende pÄ individ och dÀrmed fastighetsmÀklare. Nöjda kunder, trivsel pÄ arbetsplatsen, varierade arbetsuppgifter och en god lön har dock uppkommit vara betydande motiverande faktorer för mÀklarna. Cheferna bör skapa en bÀttre dialog med mÀklarna för att öka medvetenheten kring medarbetarnas motivationsfaktorer.

VÄr huvudsakliga mÄlsÀttning med studien var att undersöka fritidspedagogens yrkesroll i skol- och undervisningsverksamheten. Vi finner detta som ett intressant problemomrÄde dÄ yrkesrollen förÀndras nÀmnvÀrt under senare Är och detta har pÄverkat sÄvÀl yrkesrollen som uppfattningen om denne. Diskussionerna har förts utifrÄn ett professionellt perspektiv samtidigt som sjÀlva yrkesrollsdiskussionen förankrats i ett rollteoretiskt perspektiv. Detta för att skapa en djupare förstÄelse för rollskapande och hur rollerna ter sig i olika sociala sammanhang. Den övergripande strukturen i studien Àr av traditionell karaktÀr och undersökning Àr empiriskt genomförd i form av kvalitativa forskningsintervjuer.

Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans syn pÄ sin yrkesroll i den kommunala Àldreomsorgen. Metod: studien Àr en empirisk studie med kvantitativ ansats och utförd i form av en enkÀtstudie, speciellt utformad för denna studie. Populationen bestod av 24 sjuksköterskor i en liten kommun i mellersta Sverige. Av dessa valde 22 sjuksköterskor, 92 %, att besvara enkÀten. Resultat: Flertalet av sjuksköterskorna hade arbetat mÄnga Är inom kommunen och var nöjda med sitt arbete och sin arbetstid.

Syftet med följande arbete Àr att lyfta specialpedagogens yrkesroll och kompetens i samarbete med den nya speciallÀraren.  Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom specialpedagogik. I vÄr undersökning intervjuade vi nio personer, fem specialpedagoger och fyra rektorer. Med hjÀlp av kvalitativ intervjuteknik var vÄr mÄlsÀttning att fÄ fram vilken bild specialpedagoger och rektorer ger av specialpedagogens yrkesroll idag.  Vi avsÄg ocksÄ att undersöka om yrkesverksamma specialpedagoger och rektorer kÀnner till den nya speciallÀraren och dess kompetens. Vilka visioner om framtiden ger de intervjuade angÄende specialpedagogens yrkesroll nu nÀr den nya speciallÀraren trÀder in pÄ scenen? Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att den vanligast förekommande arbetsuppgiften i specialpedagogens arbete Àr undervisning riktad mot enskilda elever. Majoriteten av specialpedagogerna har inte ansvar för organisationsfrÄgor, utvecklingsfrÄgor eller handledande uppgifter i nÄgon större omfattning.