Sökresultat:
884 Uppsatser om Framtidens landsbygd - Sida 9 av 59
Implementering av Lgr11 : En komparativ studie av implementeringsarbetet på kommunalnivå i ett svenskt län.
Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur kommuner, med en blandning av storstad och landsbygd, har tolkat och arbetat med implementeringen av den nya läroplanen Lgr 11.På uppdrag av regeringen, fick Skolverket utforma en strategi för att implementera nya Lgr11 genom att organisera och strukturera upp implementeringsinsatser med att förtydliga läroplaner, kursplaner, kunskapskraven, ny betygsskala och skollagen för alla skolformer i Sverige.Implementeringsansvaret ligger på huvudmannen (kommunen) men det yttersta ansvaret för att genomföra implementeringen har rektorerna på varje enskild skola och som stöd har dem sina nyckelpersoner.Lite mer än hälften av kommunerna i ett svenskt län ställde upp på intervju. Studiens resultat visar att samtliga kommuner som deltog, har implementerat enligt Skolverkets implementeringsplan och att de alla stötte på problem med nyckelpersonernas uppdrag men alla anser att implementeringen har varit lyckad..
Framtida kontorsförvaring
Ursprunget till detta projektarbete är det rådande informationssamhälle vi nu befinner oss i. Detta
innebär förändringar rörande både kontorsutformning och arbetssätt. Examensarbetet har gjorts för
Martela AB. Martela är Finlands största tillverkare av möbler för offentliga miljöer och fann idén med
framtida kontorsförvaring intressant. De har själva utfört projekt inom området, samt ser stundande
förändring på de svenska kontoren.
Läroplanen - hjälpmedel eller börda?
I denna kvalitativa studie har jag intervjuat sex pedagoger, i både grundskola och gymnasieskola, för att finna svar på vilken roll Skolverkets styrdokument spelar i pedagogens vardagliga verksamhet. I arbetet konstateras att dagens lärare upplever att de till viss del följer styrdokumenten i sin undervisning, samt att så länge spårbundenheten inom yrkessektorn och oviljan att pröva något nytt är så central inom lärarkåren, skulle införandet av nya läroplaner inte ensamt bidra till någon förändring i framtidens skola..
Utveckling av monteringssystem för förmontering av nav vid
Scania axlar: en förstudie
Examensarbetet är utfört på Scania axlar i Falun. Uppgiften har varit att göra en förstudie av framtidens förmontering av nav. Med framtiden avses de närmaste sex åren, fram till 2008. Framtidens förmontering ska utformas för att vid införandet ha en specifik kapacitet (definierad av Scania) samt enkelt gå att bygga ut till en högre kapacitet. Målet var att kartlägga dagens och framtidens kapacitetsbehov och arbetsmoment.
Framtidens elnät : Hur elbilar och solceller påverkar på det lokala elnätet
The purpose of the project is to determine the impact of solar cells and electrical vehicles on the future electricity grid and distribution network. Future electricity grids will be affected differently than it does today. Therefore, it is important to determine the impacts so that the current electricity distribution system can be developed and redesign to achieve the future demand. In Sweden, government has changed rules and laws in order to make it easier for private sector to invest in renewable energy sources. Our project focused on the impact of the solar cells and electric vehicles on the low voltage electricity distribution.
Faktorer som påverkar kvinnors reproduktiva hälsa i Nepal.
Efter att ha arbetat som barnmorska och vårdlärare i Nepal i början av 2000-talet ficksynen på reproduktiv hälsa ett bredare innehåll. Att fördjupa sig i detta ämne varintressant., då det påverkade kvinnors liv på många områden. Syftet med denna studievar att beskriva faktorer som påverkade den reproduktiva hälsan för kvinnor i Nepal, ettfördjupningsarbete i kursen Reproduktiv & perinatal hälsa, som omfattar enlitteraturstudie av tio artiklar. Dessa har analyserats utifrån Leiningerssoluppgångsmodell, som var till stor hjälp att strukturera materialet i artiklarna.Resultatet visade att utbildning var en mycket central fråga för kvinnors hälsosituationangående graviditet och HIV-smitta. Tillgång till utbildning och vård varierade påtagligtmellan landsbygd och tätort.
Befolkningsförändringar : Ett hinder för landsbygdens utveckling
Syftet med uppsatsen är att visa vilken effekt befolkningsförändringarna inom landsbygdsregionerna har på den regionalpolitik som förs idag. Samt vilka de samhälleliga konsekvenserna blir. För att detta syfte ska uppfyllas krävdes det tre stycken frågor. Dessa frågor är: Vilka effekter får befolkningsförändringarna på glesbygdsregioners socioekonomiska förutsättningar? Vad säger forskningen om den landsbygdspolitik som förs idag? Vilka är det stora dragen inom landsbygdspolitiken efter inträdet i EU?The aim of this thesis is to show what effects population changes in rural areas may have on the regional policy which is used today and what are the consequences.
Traktegenskaper ? nu och i framtiden pa? Holmen Skog, distrikt Umea?
På 1940-talet infördes trakthyggesbruket i Sverige och skogen började då avverkas områdesvis med stora hyggen som följd. Då var det inga problem att planera stora, homogena områden. Under de senaste åren har dock andelen skog över lägsta slutavverkningsålder sjunkit stadigt på Holmen Skog. En lägre andel äldre skog ger en mindre urvalsmängd vid avverkningsåtgärder, vilket medför att det blir svårare att skapa bra trakter. Även vid planering av gödsling har urvalsmängden på senare år minskat, och man tvingas idag planera gödsling även på många små fristående trakter för att nå upp till en eftersträvad årsmängd.
Syftet med detta examensarbete var att beskriva dagens och framtidens slutavverkningar och gödslingar med avseende på dessas traktegenskaper, samt undersöka vad framtidens trakter kommer att innebära gällande drivning, gödsling och planering.
Samma plats ? ny funktion : En platsstudie om en anläggnings framtida roll
Den här rapporten beskriver ett examensarbete som fördjupat sig i rummet som informationsbärare. Studieobjektet var gårdsplanen till en nyförvaltad fastighet som ska skifta funktion från äldreboende till företagslokaler och lägenhetsboende. Arbetet skedde i samarbete med utvecklingsbolaget Nygarn Utveckling AB och var förlagt i Östergarn på östra Gotland. Målet var att skapa en attraktiv och lättorienterad miljö i anslutning till fastigheten. För att nå målet har teorier om bland annat miljöpsykologi, färglära och rumsdesign samt kvalitativa observationer, analyser och intervju använts.Resultatet blev ett förslag som innebär att den framförliggande gårdsplanen till fastigheten förändras.
Arbetsskadeförsäkringen - igår, idag och imorgon
Det faktum att juridiken och lagarna används som ett politiskt och ekonomiskt styrinstrument är inget ovanligt. Detta gäller likaså för arbetsskadeförsäkringen som, sedan dess ikraftträdande år 1977, fått genomgå flertalet reformeringar beroende på sittande regerings politik och statsbudget. För att tydliggöra detta sker en redogörelse av vad som ledde fram till att de olika förändringarna av försäkringen ansågs vara nödvändiga samt effekten av dem. Mot bakgrund av försäkringens historiska utveckling görs även ett försök att blicka framåt och reflektera över hur framtidens utformning av arbetsskadeförsäkringen kan komma att se ut..
Folkskolläraren i stad och på landsbygd - En komparativ studie mellan Halmstads Folkskola och Alsingska skolan i Veinge socken, södra Halland 1832-1882
During the 19th century the Elementary school and its teachers emerge in the city of Halmstad and in the parish of Veinge as well as in Sweden overall. The aim of the essay is to enthrone these teachers? conditions and a comparison is done between the teachers in these two places. The mate-rial that is used is for example minutes from the board of education in Veinge and the city council of Halmstad, collected works about the elementary school of Halmstad as well as litera-ture regarding the subject. The essay starts with a short background history about the Elementary school and its teachers.
Det man gör inne kan man göra ute
Uppsatsens är en kvalitativ studie som handlar om hur pedagoger anser sig arbeta med utomhuspedagogik beroende på vart förskolan ligger. Syftet med denna uppsats är att se skillnaden på förskolornas sätt att jobba med utomhuspedagogiken, beroende på om förskolan ligger på landsbygd eller i stadsmiljö och om detta ses som hinder eller fördelar. Forskning visar på att utomhuspedagogiken är ett verktyg till ett lärande i förskolan, forskningen tyder också på att utomhuspedagogiken är mycket viktig i förskolor och att närhet till natur är en tillgång. Som metod använde vi oss av kvalitativ forskning genom intervjuer. Där vi intervjuade åtta personer på sex olika förskolor, tre förskolor på landsbygden och tre förskolor i stadsmiljö.
Framtidens biografer
Denna kandidatuppsats tar upp tankar kring hur de svenska biograferna kan komma att förändras i framtiden. Uppsatsen innehåller en historisk bakgrund om biografen, en enkätundersökning om film och biografvanor i Skövde och intervjuer med ett flertal personer inom den svenska filmbranschen. Uppsatsen fokuserar sig i grund och botten på tankar kring hur biografen kommer att förändras för biografpubliken där visningsförhållanden och tillgång till film är två viktiga aspekter. Uppsatsen lägger extra stor vikt vid vad som kommer att förändras i och med att den svenska biografen går in i en ny digitaliseringsera..
Förnamnsskick i Värmland en jämförelse mellan stad och land
Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.
Blomväxter i biologi 1
3
Sammanfattning
I denna rapport undersöks med kvalitativ enkätundersökning som metod, på naturvetenskapligt program nyblivna gymnasieelevers förförståelse och vardagsupplevelse gällande blomväxter. Undersökningen finner att det föreligger indicier som pekar mot att gruppen har förenklade uppfattningar om växtriket. Vidare finner studien att det även om eleverna är förmögna att korrekt använda termen blomväxt, kan finnas skäl att tro att en förenklad bild av blomman och dess attribut föreligger. I undersökningen som omfattade 141 elever framkom en kärna av 11 arter som anges av mer än 20 procent av respondenterna, varav fyra uppgavs av mer än hälften av respondenterna. Gruppjämförelser mellan kvinnliga och manliga respondenter påvisade signifikanta skillnader i svarsbild utan signifikanta skillnader i svarsfördelning över de faktiskt undersökta kategorierna.