Syftet med föreliggande studie är att utifrån nyhetsrapporteringen i Ystads Allehanda och Sydsvenska Dagbladet Snällposten undersöka vems röster som gjordes hörda i den massmediala diskursen kring den asiatiska influensan som grasserade 1957. Utifrån olika teman, som jag vid närläsningen kunde identifiera som återkommande i nyhetstexterna, studerar jag vad man talade om och hur man talade om detta. Jag studerar också vem mottagarna var och om det förmedlas några speciella budskap. Dessutom gör jag en jämförelse av de båda tidningarnas rapportering i egenskap av att SDS kan sägas representera stad medan YA representerar landsbygd. Undersökningen genomförs med utgångspunkt i Faircloughs kritiska diskursanalys och utifrån det teoretiska perspektivet att språket i sig är en handling. Vad som förmedlas via språket är ingen avspegling av verkligheten, utan en konstruktion, som utifrån olika perspektiv och syften skapar ?sanningar?.

Integreringsprocessen för utländska barn i den svenska skolan är huvudpunkten i denna systematiska litteraturstudie. Syftet är att undersöka vilka problem som vanligtvis uppkommer i skolan för nyanlända barn med utländsk bakgrund men även deras och föräldrarnas egna önskningar om förbättring eller tillvägagångssätt i integrationsprocessen. Utöver detta analyseras hur skolan arbetar för att integrera eleverna i skolan och in i den ordinarie undervisningen. Resultaten visar att det är många problem som uppstår men de mest återkommande är språket, utanförskap samt ständiga omflyttningar. Vidare visar resultaten att det optimala tillvägagångssättet för en sund integrering i skolan är när eleverna kan knyta an till något och känna samhörighet genom att skolan värnar om deras språk, kultur och familj.

Ett av målen inom Landsbygdsprogrammet är att främja en levande landsbygd (www, jsv, 2012). En av åtgärderna är att arbeta för en ökad tillväxt av företagandet på landsbygden. Landsbygdsprogrammet ger stöd till diversifiering av lantbruksföretag i syfte att utveckla nya verksamhetsgrenar och öka lönsamheten. Diversifiering syftar till att skapa och utveckla marknaden och företagets produkter och tjänster. Att bedriva gårdsbutik är ett sätt att skapa ett ökat värde för sina egenproducerade produkter.

Denna rapport består av information och data som har samlats in i syfte att kunna presentera en genomförbar konvertering av linfärjan Toras framdrivningssystem, som idag utgörs av dieselelektrisk drift, till bränslecellsdrift. Den bränslecell som behandlas i rapporten är PEMFC och är en bränslecellstyp som drivs av ren vätgas. Resultaten tjänar som en informationskälla för en potentiell konvertering och presenteras för Trafikverket, som ett alternativ i linje med Sveriges regerings mål att reducera mängden CO2 utsläpp på en nationell nivå. Informationen i rapporten har insamlats via mail- och telefonkontakt samt ett besök på Tora på plats i Stockholm. Ett genomförande av konverteringen är fullt möjligt men mer kostsamt än dieseldrift i dagsläget med avseende på höga bränsle- och inköpskostnader utav bränsleceller.

Denna studie bestod i att undersöka situationen på marknaden angående framdriftsanläggningar för LNG-tankfartyg. Syftet med arbetet var att skapa en relevant bild av hur situationen ser ut idag och genom intervjuer ta reda på hur den kan komma att förändras.Genom en litteraturstudie undersöktes läget på marknaden och utifrån det kunde relevanta frågor utformas. Efter att frågorna hade utformats tog författarna kontakt med olika företag som var anknutna till marknaden för LNG-tankfartyg. Intervjuer med företagen genomfördes och dessa har gjort det möjligt att analysera hur läget kan komma att förändras.Studien har visat att det finns ett system, DFDE, som dominerar fartygsbeställningar i dagsläget. Det finns även nyare system som består av gasdrivna tvåtaktsmotorer som förväntas ta över en del av marknaden.

Arbetet avhandlar vettingens framtida utveckling inom den kommande tioårsperioden(2013-2023), baserat på kvalitativa intervjuer med erfarna, väl insatta personer i tankochvettingbranschen. Intervjusvaren analyseras i diskussionsdelen och ger läsaren enbild av hur vettingen kan tänkas se ut om tio år, och hur vettingen kan förändras för atteffektiviseras ytterligare. Vettingen kommer troligtvis öka i omfattning under dennakommande tioårsperiod, med ökat antal arbetstimmar och ökad resursåtgång som följd.Antalet inspektioner kommer troligen att öka, både i antal och även tidsåtgången perinspektion kommer att öka. Ett införande av SIRE-vetting fullt ut är troligtvis inte attvänta, på grund av oljebolagens oförmåga att enas om var fokus skall ligga vid eninspektion. Fokus vid en inspektion kan komma att skiftas, troligtvis från kontroll avteknisk hårdvara och certifikat, till att se till fartyget som helhet, och i störreutsträckning utvärdera besättningen och dess kompetens..

Sveriges befolkning ökar, men ökningen sker mycket ojämnt över landets olika delar. Främst ökar befolkningen i storstadsregionerna och i anslutning till högskole- och universitetsstäder, detta samtidigt som stora delar av landets gles- och landsbygd istället har en negativ befolkningsutveckling. Mer än hälften av Sveriges kommuner har idag en negativ befolkningstrend. Dessa kommuner, här kallade krympande kommuner, präglas inte sällan bara av ett minskat invånarantal utan även av låga födelsetal och en åldrande befolkning. Trenden och den ojämna fördelningen av Sveriges befolkning förväntas fortsätta, och enligt prognoser kommer en allt större andel av Sveriges invånare även fortsättningsvis bosätta sig kring landets större städer.Planering uppkom ursprungligen som ett verktyg för att hantera tillväxt och inflyttning till urbana områden.

The term socken ? comparable to the English term parish ? refers to a historical geographical entity found in rural areas of Scandinavia. This entity presents a multi-layered understanding of the local rural area and is in this essay conceptualized as a place. The concept of place is central to geographic work but it is also a contested term ? discourses within the field of geography present different perspectives on place as a geographical concept and our understanding of it.The history of parishes goes centuries back.

Arbetsmarknaden genomgår just nu ett generationsskifte där den s.k. generation Y (född mellan 1982?1999) stormar ut på arbetsmarknaden. Eftersom olika generationer antas ha olika arbetslivsvärderingar har det blivit nödvändigt för företags överlevnad att utveckla rekryteringsbudskap och motivationsprogram som tar hänsyn till varje generations unika särdrag. En av de största utmaningarna för företagare i den nära framtiden är därför att förstå generation Y:s arbetslivsvärderingar.

Syftet är att undersöka vilka ifrågasättanden av nuvarande styrdokument och kunskap som kan ha lett till utvecklandet och genomförandet av gymnasiereformen Gy 2011. Med ifrågasättande av kunskap menas att vedertagen kunskapsutveckling och tankesätt får fortgå så länge inga röster höjs som ifrågasätter den, detta sker med utgångspunkt i Thavenius teori. Studien innefattar vidare vilka förhandlingar, mellan forskarsamhället och statsmakten som eventuellt har gjorts vid framtagandet av den nya reformen. I enighet med Odéns teori om hur förhandlingar uppstår när det sker förslag på förändringar, jag skall därför undersöka om det går att urskilja några sådana vid framtagandet av Gy2011, med fokus gällande historieämnet. Syftet med studien är att:skapa en bild av vad som teoretiskt sett styr gymnasieskolans undervisninghur och varför detta åstadkommits skillnader mot tidigare läroplan och kursmål samt vad man önskar uppnå med gymnasiereformen.

The current state of our web is one where users can create and distribute information freely and without constraining limitations of knowledge. It?s as easy as making a Facebook status update or sending out a Tweet to make contributions to the web and we?re all doing it. Web-Giants like Facebook and Google deinate the web because they have such massive user amounts and therfore they control the information their users see. This is a problem because we?re hidden from the entire information amount that is the web in the 21st century.

Sverige har 1936 tätorter (Boverket, 2006) varav flera av dem är orter med mindre än 2000 invånare. Alla vet hur dessa mindre orter ser ut och vad man menar med en stad eller landsbygd. Stad och land är väldokumenterade och analyserade, planering i städer finns det mycket skrivet om. Men det som finns mitt i mellan dessa är den lilla tätorten och om den finns det mindre skrivet. Arbetet tar upp vad den lilla tätorten är och vilken slags planering och livsmiljö som finns där.

AbstractSkolor och utbildningsprogram behöver ständigt utvecklas. Ett steg många skolor tar är att organisera lärarna i arbetslag. Det samhälls- och yrkesliv eleverna utbildas för ställer allt högre krav på styrkor i att definiera och lösa problem i ett förändringsarbete, ofta i grupp. Regeringen betonar att entreprenörskap och entreprenöriella kompetenser är viktiga förmågor för framtidens samhällsmedborgare.Traditionellt har lärare utvecklat sin kompetens och undervisning självständigt. Att delta i arbetslag ställer nya krav på ett fungerande utvecklingsarbete.

Background: The fast growing tourism industry increases the need for new destinations to meet the markets demand. Because of this, destination development becomes a part of tourism development and it can therefore be interesting and relevant to study this phenomenon. It requires consciousness about the destination?s conditions and to what extent tourism can be developed. The study of these conditions can be useful as they are fundamental for future tourism development at a destination.Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze which conditions and characteristics a place should have to become an attractive destination.Methodology: This study has been executed from a positivistic point of view and a quantitative approach.

Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för CSR ur ett varumärkesperspektiv genom att beskriva hur CSR kan stärka varumärket. Uppsatsen avser svara på: Hur kan CSR stärka varumärket?SlutsatserResultatet visar att CSR är på väg att bli en hygienfaktor för företagen. Som ett resultat av uppsatsen så har vi identifierat fem aspekter som är av vikt för företag att hänsyn till när man arbetar med CSR ur ett varumärkesperspektiv. Vi har dragit slutsatsen att varumärket kan stärkas genom att företaget utgår från ett grundläggande CSR-arbete, identifierar intressenternas förväntningar, skapar ett mervärde genom att ta ett utökat ansvar, integrera CSR som en naturlig del av varumärkesidentiteten och ha en väl avvägd extern kommunikation.