Syftet med detta examensarbete är att föreslå förändringar och förbättringar förungdomsboendet. Såväl socialt som studie- och miljömässigt. Och dessutom titta på alternativtill billigare byggnationer så att hyror och produktionskostnader inte ökar för kraftigt. Ellermöjligtvis kan leda till att de helt enkelt minskar istället. Denna undersökning görs för attLulebo ska få en bättre inblick i om vad studenterna vill ha för boendeformer.

Executive SummaryThis final thesis has examined the effects of an increased centralization and better coord­in­ation of the distribution logistics at ABB in Västerås. The company is today strongly decent­ralized and there is a minimum of collaboration between the 20 business units. This is why the questions were raised; how could the business units coordinate outbound logistic activities and what effects would that provide. The obj­ect­ive of this final thesis is to provide basic data for a future decision-making which desc­r­ibe these effects.The report has mapped out the factors that are important to ABB in an evaluation of their logistic activities and how the outbound logistics work today. The four factors are cost efficiency, delivery service, environmental impact and logistics capability.

Denna studie ämnar att förstå hur ljud upplevs men också hur ljud kan tillämpas som gestaltningsaspekt inom planering och landskapsarkitektur. Med bakgrund i egna erfarenheter av hur ljudaspekten behandlas inom utbildningen formuleras studiens tes följande: Människan påverkas av ljud, men denna sinnesupplevelse får inte, trots goda metoder att tillgå, tillräckligt med uppmärksamhet i förhållande till visuella aspekter inom landskapsarkitektur och planering. Följande är studiens mål att beskriva hur ljud uppfattas och tolkas i stadslandskapet och hur ljud kan tillämpas i landskapet med syfte att personligen få mer kunskap inom ämnet men framförallt att betona ljud som gestaltningsaspekt, att medvetandegöra denna för allmänheten, studenter och yrkesutövande. Denna bakgrund ligger till grund för studiens två frågeställningar: ? Hur påverkas människan av ljud i det urbana landskapet? ? Hur behandlas ljudaspekten inom landskapsarkitektur och planering idag? Studier åskådliggör att ljudfaktorn Inom planering och landskapsarkitektur länge har förknippats med buller och behandlats som en negativ planeringsaspekt. Inom akustisk design föreslås ett mer offensivt förhållande till ljud, att ljud bör utvärderas utifrån kvalitativa aspekter. Men ljudmediet är komplext, för att förstå hur människor påverkas av ljud utgår denna studie från forskning inom miljöpsykologi, att ljud kan påverka människor båda negativt och positivt. Men också forskning som behandlar hur människor avläser och tolkar ljud i landskapet, med andra ord hur vi lyssnar -­? att människan har en förmåga att selektera ljudinformation beroende på lyssnarperception. Därför är denna inriktning nödvändig, att planerare och arkitekter inte fokuserar på att diagnostisera de goda kvalitéerna, istället ligger fokus på hur människan kan skyddas från ljud. I denna studie förtydligas detta förhållningsätt med praktiska exempel av t.ex. ljudtillägg och hur detta kan användas som designprincip. Metoden kan användas som ljudmaskering vilket innebär att ett ljud kan delvis eller helt upplevas försvinna i förmån av en annan ljudkälla. Sammanfattningsvis exemplifieras intressanta ljudinstallationer som illustrerar väl hur ljud kan tillämpas i landskapet och genom dessa studier har jag kommit fram till följande slutsats: Forskning inom ljudets påverkan och hur människor tolkar ljud finns att tillgå men kunskap om detta är undermålig både bland yrkesutövande och studerande landskapsarkitekter. Därför saknas det en audiell kultur bland landskapsarkitekter och yrkesutövande. Som en följd av detta behandlas ljud ofta som en negativ aspekt inom planering och gestaltning. Detta kan även bero på ljudmediets komplexa natur och att det saknas teknik för att behandla audiella uttryck på samma sätt som visuella uttryck. Att medvetandegöra ljud som gestaltningsaspekt bland yrkesutövande och allmänheten innebär att ljudmediet bör bli mer tillgängligt med fler praktiska förebilder som tillåts att göra anspråk som intressanta inslag i den offentliga miljön. Denna utveckling kan bidra till en positiv utveckling av framtidens hållbara städer..

I vårt arbete har vi undersökt sambandet mellan företagens kreativa klimat och personalrörlighet.Genomgång har även gjorts av olika teorier kring ledarskapets påverkan på företagets kreativa klimat. Den svenska arbetsrättslagstiftningens påverkan på personalrörlighet har behandlats både i ett nationellt perspektiv och i en internationell jämförelse.Vi har genomfört en enkätundersökning på 196 företag i Värmland, där vi undersökt sambandet mellan personalrörlighet och det kreativa klimatet i de företagen. Vårt urval bestod av företag som extremt mycket ökat respektive minskat antal anställda under 2005, samt de företag som hade en extremt låg förändring av antalet anställda under samma år.Delar av Ekvalls undersökningsinstrument (CCQ) har använts i enkäten, med fokus på de klimatdimensioner som verkar främjande för radikala innovationer.Materialet redovisas för respektive klimatdimension: frihet, debatt, risk och livfullhet. En geografisk uppdelning har även gjorts för östra Värmland, västra Värmland samt Karlstadregionen. Resultatet är även redovisat per bransch.Avslutningsvis diskuterar vi resultatet och sättet att genomföra undersökningen.

Det blir allt mer viktigt att arbetsgivaren har sunda värderingar, som både dem och deras anställda kan stå för. Detta är något som påverkat organisationerna runt om i världen, de måste lägga mer fokus på att kommunicera dessa värden enhetligt både internt och externt för att framstå som attraktiva. Att driva ett strategiskt arbeta för att blir en attraktiv organisation är något nyare i offentlig sektor, men har blivit ack så viktigt under de senare åren. Kommuner erhåller många viktiga tjänster med stort värde i samhället vilket gör att dem, som vilken organisation som helst, behöver kompetens, engagemang och variation bland sin personal. Att framstå som en eftertraktad arbetsgivare är därför viktigt i många aspekter, bland annat för att kunna attrahera rätt personal. Ett allt mer strategiskt och planerat arbete krävs av den offentliga sektorn för att kunna stå upp mot konkurrensen och striden om dagens medarbetare. Syftet med studien är att ta reda på hur medarbetare som är ansvariga för personalfrågor på Sundsvalls kommun, uppfattar och kommunicerar kommunens arbetsgivarvarumärke internt och externt.  FRÅGESTÄLLNINGAR? Hur upplever, de ansvariga medarbetarna, Sundsvalls kommun som arbetsgivare ochhur anser de att organisationen uppfattas av omvärlden? ? Vilken betydelse anser de ansvariga medarbetarna att ett arbetsgivarvarumärke har förSundsvalls kommun? ? Hur kommunicerar de ansvariga medarbetarna kommunens arbetsgivarvarumärke ochkärnvärden till potentiella arbetstagare? Frågeställningarna besvarades med hjälp av kvalitativa samtalsintervjuer i form av en respondentundersökning med utvalda medarbetare på Sundsvalls kommun.

Denna rapport innefattar ett examensarbete av Manne Hellsing, studerande på Mälardalens Högskola inom Ingenjörsprogrammet, Innovation och produktdesign.Uppdraget har utförts för och på företaget Calesco i Kolbäck och utfördes mellan den 1/4-2013 och den 13/6-2013. Det uppdrag som delades ut av Calesco bestod av att konstruera en ny typ av vattensängsvärmare, med någon form av trådlös styrning. I detta arbete ingick att undersöka vilken väg som var den rätta att gå med framtidens vattensängsvärmare samt att skapa en prototyp av konceptet.För att kunna angripa problemet på rätt sätt utfördes noggranna förstudier i början av projektet. Med hjälp av undersökningar av befintliga produkter i Calescos sortiment och undersökningar av konkurrerande produkter skapades ett bra grundmaterial för att kunna fastställa vad problemet faktiskt var och i vilken riktning projektet borde gå. Nuvarande produkter undersöktes med en bred grund där all information snappades upp, oavsett hur viktig eller oviktig den till synes var.

Gasturbiner används idag främst i olika typer av kraftvärmeanläggningar, tidigare fanns det även gasturbiner som användes för framdrivning av olika fordon, men dessa har till stor del konkurrerats ut av dieselmotorn eftersom de inte har kunnat mäta sig med dieselmotorns bränsleeffektivitet. Små gasturbiner som har en effekt under 500 kW brukar kallas för mikroturbiner. Kännetecknande för denna typ av gasturbiner är att de ofta bara har en roterande axel och roterar i höga hastigheter.Syftet med denna rapport är att undersöka om en mikroturbin med framgång kan användas som Range Extender i en seriehybridbil. Finns de tekniska förutsättningarna som krävs för att bli konkurrenskraftig mot andra tekniska lösningar som kan användas för samma syfte? Speciellt fokus läggs i rapporten på att undersöka användningen av värmeväxlare och keramiska material i mikroturbinen.

Innan företag ska penetrera en marknad är det viktigt att de har tillräckligt med information om vilka möjligheter och hot marknaden står inför samt vilka behov företagen på marknaden har. Denna magisteruppsats syftar till att utreda framtidsutsikterna inom branscherna solenergi och vågkraft samt identifiera OEM-företagens behov inom dessa branscher. Det verktyg vi har använt för att utreda branschernas framtidsutsikter är delar av SWOT-modellen, där fokus har lagts på externa faktorer som påverkar en marknad. För att identifiera OEM-företagens behov har vi använt teorier kring OEM-marknaden och OEM-företags köpkriterier samt ABB:s egen erfarenhet och kunskap om denna marknad.För att ge en informationsrik och heltäckande bild har vi genomfört intervjuer med Energimyndigheten och OEM-företag inom branscherna solenergi och vågkraft, då de besitter kunskap om vilka möjligheter och hot branscherna står inför. Vidare har intervjuer genomförts med OEM-företagen för att få information om vilka behov företag inom dessa branscher har.Med anledning av ett ökat intresse och medvetenhet kring klimat-förändringarna har politiska målsättningar satts upp och åtgärder vidtagits för att hejda klimatförändringarna och öka användningen av förnyelsebara energikällor.

I denna uppsats undersöks hur planeringen och utformningen av städerna påverkar invånarnas vardagliga motionerande. Syftet med uppsatsen är att belysa behovet av en målmedveten samhällsplanering som avser att främja vardaglig fysisk aktivitet och motionerande i stads-miljö. Ett vidare syfte är att bidra med nya kunskaper om vilka planeringsaspekter som påver-kar människors vardagliga motionerande i staden, så att detta i framtiden ska kunna bidra till att utforma nya underlag och riktlinjer för motionsfrämjande stadsplanering. Idag är en stor del av Sveriges befolkning alldeles för fysiskt inaktiv och stillasittande vilket markant ökar riskerna för en rad allvarliga sjukdomar och hälsotillstånd, och som i sin tur medför enorma kostnader för sjukvård och arbetsbortfall. Att stimulera till ökat vardagligt motionerande är ett effektivt sätt att komma till rätta med detta utbredda folkhälsoproblem, vilket även regeringen framhållit som ett högt prioriterat mål. För att lyckas med detta krävs dock att städerna planeras och utformas för att främja det vardagliga motionerandet. I uppsatsen framkommer det att människors vardagliga motionerande i hög grad påverkas av hur städerna planeras och utformas.

Enligt undersökningar konsumeras allt mer kläder i Sverige, samtidigt som konsumenters efterfrågan på mer hållbara och miljömedvetna produkter ökar. Det är företagens uppgift att uppmärksamma konsumenten om de bättre alternativ som finns, ur ett miljöperspektiv, och det är upp till dem att tydliggöra sin position på marknaden samt göra sig mer synliga. Slow fashion är ett begrepp som funnits i decennier, men som fått fäste de senaste åren. Det är ett mode som kan bana väg för framtidens textilbransch och med denna rapport undersöks hur man kan lyfta fram och uppmärksamma fler människor på att dessa alternativ av företag finns. Denna uppsats är en fallstudie av ett svenskt företag som närproducerar kläder.

Innan företag ska penetrera en marknad är det viktigt att de har tillräckligt med information om vilka möjligheter och hot marknaden står inför samt vilka behov företagen på marknaden har. Denna magisteruppsats syftar till att utreda framtids-utsikterna inom branscherna solenergi och vågkraft samt identifiera OEM-företagens behov inom dessa branscher. Det verktyg vi har använt för att utreda branschernas framtidsutsikter är delar av SWOT-modellen, där fokus har lagts på externa faktorer som påverkar en marknad. För att identifiera OEM-företagens behov har vi använt teorier kring OEM-marknaden och OEM-företags köpkriterier samt ABB:s egen erfarenhet och kunskap om denna marknad.För att ge en informationsrik och heltäckande bild har vi genomfört intervjuer med Energimyndigheten och OEM-företag inom branscherna solenergi och vågkraft, då de besitter kunskap om vilka möjligheter och hot branscherna står inför. Vidare har intervjuer genomförts med OEM-företagen för att få information om vilka behov företag inom dessa branscher har.Med anledning av ett ökat intresse och medvetenhet kring klimat-förändringarna har politiska målsättningar satts upp och åtgärder vidtagits för att hejda klimat-förändringarna och öka användningen av förnyelsebara energikällor.

Det här projektet har syftat till att utforma en layout av ett nytt driftlaboratorium på SSAB Tunnplåt i Luleå. Flödeseffektivitet, flexibilitet och arbetsmiljö är begrepp som genomsyrat projektet från början till slut. Driftlaboratoriet på ett stålverk spelar en central roll, då både de material som används vid ståltillverkningen och de färdiga produkterna kräver analyser av sin sammansättning. SSAB Tunnplåt är inriktat på att tillverka höghållfast stål och i takt med att utvecklingen går framåt ökar även kraven på laboratoriefunktionen. Eftersom nuvarande driftlab inte svarar upp mot framtidens krav är det nödvändigt att investera i ett nytt laboratorium med en delvis automatiserad funktion.

Syftet är att identifiera vilka problem som försvårar skötseln på kyrkogårdar, särskilt de som har uppstått på grund av projekteringsmissar men även de som uppstått på grund av felaktig skötsel samt att undersöka möjligheten att utveckla lösningar som kan minska/lösa problemen. Målet är att presentera lösningar på de vanligaste och samtidigt de allvarligaste utformningsrelaterade problemen på de utvalda kyrkogårdarna. För att nå målen ska följande frågor besvaras: ? Vilka är de mest förekommande skötselförsvårande problem som finns på de aktuella kyrkogårdarna? ? Vilka av dessa kan relateras till misstag i projekterings- och anläggningsskeden? ? Hur kan problem lösas/minskas utan betydande negativ inverkan på estetisk, kulturhistoriska och ekologiska värden? För att besvara frågorna ovan inventerades tre kyrkogårdar, Lomma kyrkogård, Silvåkra kyrkogård och Toarps kyrkogård. Genom intervjuer av förvaltningspersonal och inventering av kyrkogårdarna upptäcktes skötselförsvårande problem. Dessa sammanställdes och analyserades.

Kreativitet har blivit en allt vanligare aspekt i stadsutveckling. Många städer och stadsdelar profilerar och marknadsför sig som kreativa. I det här examensarbetet har jag studerat vilken roll kreativitet har i stadsutveckling och undersökt vad det är som gör en plats kreativ. Slutligen tittade jag närmare på ett avvecklat industriområde i Stockholm och undersökte om det var möjligt att genom design främja kreativitet i utomhusmiljön. Kreativa platser har visat sig vara ekonomiskt framgångsrika, vilket kan vara anledningen till den snabba ökningen av kreativa profileringar i städer. Det var framför allt i och med den amerikanske forskaren Richard Floridas bok The rise of the creative class (2002) som debatten kom igång ordentligt.

Våra städer och tätorter skiftar snabbt karaktär efter det att solen gått ned. Befolkningen i Sverige lever och verkar med ett fåtal timmar dagsljus per dygn under en betydande del av året. Utomhusmiljöer som dagtid är behagliga och fulla av liv kan kvällstid kännas hotfulla. Detta kan till stor del härledas till undermålig belysning. Förmågan att känna igen, se sin omgivning och möjligheten till att orientera sig försämras avsevärt när solens naturliga ljus ersätts av konstgjort ljus.