I den inledande fasen till denna studie läste författarna en magisteruppsats ifrån Lunds Universitet. Uppsatsen behandlade just ämnet kvarboendeprincipen, men med perspektiv utifrån människans elementära behov. Författaren till uppsatsen presterade en mycket omfattande studie med tyngd i människans sociologiska och fysiologiska önskemål och behov i senare delen av livet. Under avsnittet ?Förslag till vidare forskning? föreslog författaren att det vore intressant att undersöka kommunerna och deras argument vad gäller kvarboendeprincipen och om det finns konkreta handlingsplaner i dessa argument.

G?teborgs stad v?xer och befolkningsprognosen pekar p? att 153 000 nya g?teborgare kommer att ta plats i staden. Livet i st?der ?r f?rknippat med stress, fysisk och psykisk oh?lsa. Ekosystemtj?nster ?r ett alternativ f?r att motverka de negativa aspekterna f?rknippat med stadslivet.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Lindbäcks i Öjebyn. Lindbäcks tillverkar bostäder av trävolymer i fabrik. Målet var att ta fram förslag på lägenheter för äldre i lämplig boendeform. Särskilt fokus har lagts på en flexibel utformning av hygienutrymmet. En önskan fanns att hitta en utformning som medger att ytan utanför hygienutrymmet kan användas för hantering av hjälpmedel och som rörelseutrymme för vårdpersonal.

Denna uppsats syftar till att ta fram ett teoretiskt underlag för hur miljöprojektet CLICC (Climate Living In Cities Concept) i Malmö skulle kunna utvecklas med hjälp av teorier kring de relativt nya begreppen Spelifiering och Captology. Målet är att förbättra den miljökommunikativa processen där de boende i bostadsförening Hilda ska motiveras att minska sina koldioxidutsläpp med 50 procent. Metoden för denna studie utgörs av en kombinerad litteratur- och en fallstudie. Forskningen kring Spelifiering, Captology och miljökommunikation utgör grunden för denna studie. Detta har sedan kompletterats med en intervju där Miljöförvaltningens projektansvarige för CLICC har gett sin bild av projektet och de hinder som existerar. Uppsatsen utmynnar i ett antal teoretiskt grundade förslag som behandlar möjligheten att, med hjälp av Spelifiering och Captology, överbrygga miljökommunikativa hinder och uppmuntra de boende till att både delta i projektet och förändra sin livsstil i en mer miljöanpassad riktning..

I detta examensarbete har vi utfört en litteraturstudie med syfte att hitta hittills okända eller kommande trender som kan komma att ha stor påverkan på aktörerna inom ballastmarknaden i framtiden. Vi har funnit ett antal sådana trender. Vi har också utformat en modell med vars hjälp den långsiktiga tillgången och efterfrågan av ballast inom en specifik region kan undersöks. Examensarbetet har utförts av Ola Larsson och Martin Ljungström vid Luleå tekniska universitet, avdelningen för Geoteknologi, Berganläggningsteknik på uppdrag av byggföretaget Skanska..

Det här examensarbetet handlar om dagens och framtidens byggande av flerbostadshuskomplex. Syftet är att undersöka marknadens trender i Sverige, för att se vilken nisch byggföretagen bör välja vid byggande av nyproduktion för att bäst kunna locka till sig de åtråvärda kunderna på marknaden.Arbetet inleds med en grundlig genomgång av hur trender kommit till Sverige genom tiden från utlandet. Därefter följer en utvärdering av olika kommande trender som är aktuella i utlandet men ännu inte fått någon stor genomslagskraft i Sverige. De trender som utreds är Avskärmade stadsdelar, Höga hus, Trähus och Passivhus.Vidare gås passivhusen och därmed också miljötrenden igenom ännu grundligare och de olika aktörernas aktivitet inom området i dagsläget undersöks. Olika alternativ för att utveckla dagens miljökoncept föreslås också och även konkreta exempel nämns.Efter detta görs det en parallell med bilindustrin och deras miljöbilskoncept och hur den marknaden har utvecklat sig.

Introduktion/bakgrund: Sjukgymnaster arbetar med rörelse som huvudsaklig metod för att främja hälsa och minska ohälsa. Det finns olika hjälpmedel för sjukgymnaster att utforma träningsprogram exempelvis genom skriftliga instruktioner/ illustrationer eller med hjälp av datorbaserade övningsbanker. Informations- och kommunikationsteknik har tillsammans med televård utvecklats de senaste 20 åren. Det har inte bedrivits studier angående sjukgymnasters arbetsmetodik vid konstruktion av träningsprogram eller deras användning och inställning till IKT/ televård inför framtiden. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vilka verktyg som primärvårdssjukgymnaster använder idag, deras tillfredställelse med dessa samt deras attityd till nya innovativa lösningar i och med utvecklingen av IKT/ televård vid utformning av träningsprogram.

Syftet med denna empiriska studie är att frambringa en ökad kunskap och förståelse för samspelet mellan de anställda och de boende i ett äldreboende, samt hur personalens förhållningssätt gentemot de boende kan komma att få olika konsekvenser. Vi vill vidare belysa betydelsen av den sociala interaktionen i förhållandet anställda - boende. Vår frågeställning lyder: Vilken betydelse har social interaktion i förhållandet anställda-boende för trivsel och mående?  Datainsamlingen bygger på tre övergripande metoder; observation, intervjuer samt enkätundersökning. Dessa metoder skall dels komplettera varandra men även ge oss olika data som kan vara lämpliga i närmandet av att besvara vår frågeställning.  Tolkningen och analys vi gör har sin utgångspunkt i socialpsykologiska teorier och begrepp hämtade ur Asplunds begrepp/teori social responsivitet, Alvessons organisationskultur och Scheffs sociala band. Den kultur som präglar det äldreboende vi studerat karaktäriseras av en individanpassad vård där man tillsammans med de fysiska förutsättningarna strävar efter att skapa och därmed bevara utrymme där den sociala responsiviteten kan komma till uttryck.  Konsekvenserna av detta kan bli att de boende upplever trivsel och mående. Äldreomsorgen är och har varit en aktuell fråga i många år, inte minst inom den politiska världen.

Syftet med denna empiriska studie är att frambringa en ökad kunskap och förståelse för samspelet mellan de anställda och de boende i ett äldreboende, samt hur personalens förhållningssätt gentemot de boende kan komma att få olika konsekvenser. Vi vill vidare belysa betydelsen av den sociala interaktionen i förhållandet anställda - boende. Vår frågeställning lyder: Vilken betydelse har social interaktion i förhållandet anställda-boende för trivsel och mående?  Datainsamlingen bygger på tre övergripande metoder; observation, intervjuer samt enkätundersökning. Dessa metoder skall dels komplettera varandra men även ge oss olika data som kan vara lämpliga i närmandet av att besvara vår frågeställning.  Tolkningen och analys vi gör har sin utgångspunkt i socialpsykologiska teorier och begrepp hämtade ur Asplunds begrepp/teori social responsivitet, Alvessons organisationskultur och Scheffs sociala band. Den kultur som präglar det äldreboende vi studerat karaktäriseras av en individanpassad vård där man tillsammans med de fysiska förutsättningarna strävar efter att skapa och därmed bevara utrymme där den sociala responsiviteten kan komma till uttryck.  Konsekvenserna av detta kan bli att de boende upplever trivsel och mående. Äldreomsorgen är och har varit en aktuell fråga i många år, inte minst inom den politiska världen.

Syftet med denna empiriska studie är att frambringa en ökad kunskap och förståelse för samspelet mellan de anställda och de boende i ett äldreboende, samt hur personalens förhållningssätt gentemot de boende kan komma att få olika konsekvenser. Vi vill vidare belysa betydelsen av den sociala interaktionen i förhållandet anställda - boende. Vår frågeställning lyder: Vilken betydelse har social interaktion i förhållandet anställda-boende för trivsel och mående?  Datainsamlingen bygger på tre övergripande metoder; observation, intervjuer samt enkätundersökning. Dessa metoder skall dels komplettera varandra men även ge oss olika data som kan vara lämpliga i närmandet av att besvara vår frågeställning.  Tolkningen och analys vi gör har sin utgångspunkt i socialpsykologiska teorier och begrepp hämtade ur Asplunds begrepp/teori social responsivitet, Alvessons organisationskultur och Scheffs sociala band. Den kultur som präglar det äldreboende vi studerat karaktäriseras av en individanpassad vård där man tillsammans med de fysiska förutsättningarna strävar efter att skapa och därmed bevara utrymme där den sociala responsiviteten kan komma till uttryck.  Konsekvenserna av detta kan bli att de boende upplever trivsel och mående. Äldreomsorgen är och har varit en aktuell fråga i många år, inte minst inom den politiska världen.

Många och gamla! - Hur vill 40-talisterna ha sin framtid inom äldreomsorgen?Syftet med den här studien är att undersöka hur fyra informanter, vilka är födda mellan åren 1940 till 1949, ser på sin framtid som eventuellt hjälpbehövande inom äldreomsorgen samt vilka behov, farhågor och förväntningar de har.  För att utföra denna studie har vi använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer, där fyra informanter, två kvinnor och två män deltog. Intresset för studien och framtidens äldreomsorg är stort. Det märktes inledningsvis i studien att många ville få chansen att komma fram och berätta om deras känslor i ämnet.

Uppsatsens titel: Penningmängd och huspriser - Finns det något samband?Ämne: Företagsekonomi, Kandidatuppsats, 15 hpInlämningsdatum: 2009 ? 05 ? 29Författare: Gunnar Levin, Viktor SundlingHandledare: Sven-Ola CarlssonNyckelord: Penningmängd, Huspriser, Kointegration, M3, Fastigheter, FASTPI, KvantitetsteorinSyfte: Syftet med uppsatsen är att genom statistiska tester beskriva sambandet mellan penningmängdens utveckling och småhusfastigheters prisutveckling. Vi vill även försöka förklara ett eventuellt samband med kvantitetsteorin.Tillvägagångssätt: I denna uppsats har vi genom att fastställa ett kointegrationssamband mellan tidsserievariabler kunnat genomföra en regressionsanalys mellan penningmängdsutvecklingen och prisutvecklingen för småhus avsedda för permanent boende.Slutsatser: Vi har funnit ett långsiktigt samband mellan utvecklingen i penningmängden uttryckt som M3 och prisutvecklingen för småhus avsedda för permanent boende. Sambandet mellan M3 och fastighetsprisindex för småhus kan förklaras med kvantitetsteorin..

E-papperet är ett medie som i framtiden kan komma att användas för att läsa dagstidningar. Istället för att bläck trycks på papperet så visar e-papperet informationen genom att små partiklar på papperets yta byter färg vilket innebär att samma e- pappersark kan innehålla och visa ett stort antal sidor. Nya medier blir sällan accepterade utan att det funnits länkar till tidigare eller existerade tekniker. Denna studie ämnar kartlägga tidningsläsarnas användningsmönster och papperstidningens egenskaper för att understödja utformningen av morgondagens e-papperstidning. Genom att kombinera litteratur med egna undersökningar presenteras riktlinjer för vilka egenskaper och användningsmönster som framtidens e-papper bör stödja.

Vad har barn i Sverige för rättigheter idag och vad har föräldrar för skyldigheter gentemot sina barn? Ska föräldrar skiljas eller ska de stanna kvar för barnens skull? När familjer splittras är det ofta barnen som blir de största förlorarna, för att föräldrar inte kan komma överens. Ska det verkligen vara så? Lagstiftningen har de senaste årtiondena förbättrats och går fortfarande i positiv riktning inom detta område, bl.a. beroende på att separationer inom familjer har blivit allt vanligare och att samhällsutvecklingen har förändrats.

Personer med demens i särskilt boende kan ha problem med att äta, vilket ofta kan leda till viktnedgång och undernäring. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som kan påverka måltiderna för personer med demens som bor i äldreboende. En systematisk litteraturöversikt genomfördes där sökningar resulterade i 16 vetenskapliga artiklar som analyserades. De slutliga kategorierna blev: organisation och arbetets utformning: miljöns betydelse: uppmuntran av självständighet: attityder påverkar: kunskap hos personalen. Resultatet visade att personal behövde kunskap om demenssjukdomar och individernas bakgrund, för att kunna förstå behoven de hade.