Unga vuxna lever i en tid med många utmaningar och en cancerdiagnos påverkar personen fysiskt, psykiskt och socialt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva psykosociala behov hos unga vuxna med cancer. Elva vetenskapligt publicerade artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fem kategorier; känslor av osäkerhet inför Framtiden, vikten av att få information, att återgå till sitt normala liv, vännernas och familjens roll och stöd inom sjukvården. Personer upplevde en förlorad ungdom och de beskrev den osäkra Framtiden som frustrerande och smärtsam. För att hjälpa personen att hantera en osäker framtid kan sjuksköterskan ge redskap till självhjälp genom information och olika strategier.

Att leva är att befinna sig i olika världar. Samtidigt som vi lever med vår inre världsbild, är vi också en del av en hel omvärld. ?Möte mellan världar?, är ett arbete som berör dessa båda dimensioner. Då vår postmoderna tid bl.a.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom och en av våra största och snabbast ökande folksjukdomar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med Diabetes typ 2. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av en manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att känna svårigheter med att ändra livsstil, att känna rädsla och oro inför Framtiden, att inte känna sig sjuk, att kämpa för att bli oberoende. Det framkom tydligt hur svårt det var att förändra livsstil och att rädslan över vad som kunde hända i Framtiden oroade de flesta kvinnor.

Studien handlar om pressfotografer i Sverige idag. Den blickar bakåt på debatten kring pressfotografer i historien, studerar pressfotografers arbete och diskuterar Framtiden. Huvudfrågorna är:Vilka arbetsuppgifter ingår i en pressfotografs arbete?Hur har yrket förändrats de senaste 25 åren?Hur ser pressfotograferna på fotojournalistikens framtid?Metoderna har bestått av observationer, intervjuer och en enkätundersökning. Den första delen av resultaten gör nedslag på ett par bildredaktioner: Ingress Media, Nya Wermlands-Tidningen och Aftonbladet.

Varför är utbudet av lignoser så begränsat för Norrland? Vilka faktorer spelar in för en växts härdighet, och hur bedrivs och prioriteras arbetet för att bredda produktutbudet av lignoser för växtzonerna V-VIII? Anser personer inom branschen att det idag finns behov av några speciella sorters lignoser för de högre växtzonerna? Hur ser forskarna på klimatförändringar­nas påverkan på klimatet och växterna i Framtiden? Detta examensarbete grundar sig på en litteraturstudie och telefonintervjuer, och har till syfte att kartlägga det arbete som gjorts och görs för ett breddat produktutbud av lignoser för Norrland. Syftet har också varit att undersöka vilka sorts lignoser det idag finns ett behov av i växtzonerna V-VIII, vilka svårigheter som finns samt undersöka vilka lignoser som några personer i branschen ser som Framtidens lignoser för dessa växtzoner. Avslutningsvis har detta resulterat i några upprättade växtlistor över de lignoser som litteraturstudien och i intervjupersonerna anser vara lignoser på frammarsch eller Framtidens lignoser för Norrland..

Bakgrund: På senare tid har närståendes roll i vården fått en ökad betydelse. I Sverige insjuknar varje år 50 000 individer i cancer. När sjukdomen övergått i sen palliativ fas väljer allt fler patienter att vårdas den sista tiden av livet i hemmet. Mer ansvar läggs därigenom på närstående vilket lett till ett ökat behov av stöd åt närstående. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelse av stöd när en familjemedlem med cancer vårdas i sen palliativ fas i hemmet.

Syftet med denna C-uppsats var att ta reda på hur högskolestuderande upplever sin situation och vilka tankar de har om frågor som rör Framtiden. För att ta reda på detta genomförde vi en enkätundersökning på K3, Konst, kultur och kommunikation, Malmö högskola under våren 2006. Vi valde ut en specifik åldersgrupp, mellan 19 och 29 år, som representerar vår målgrupp unga vuxna, som läser på högskola. De frågor vi ville ha svar på var: Hur ser unga vuxna, som studerar på högskola, på sin framtid? Hur upplever de sitt hälsotillstånd? Vilka tankar har de när det gäller utbildning och arbete? Vilken inställning har de till familjebildning och relationer? Vi utformade en enkät som främst bestod av frågor som gav svar på ovanstående, samt gav oss en bra bild över respondenternas bakgrund.

Telekombranschen har de senaste decennierna upplevt en stark tillväxt, framförallt i urbana områden och västvärlden. Nu när denna tillväxt även sker i utvecklingsländer och dess landsbygd, söks det efter nya sätt att försörja basstationer som ej är kopplade till elnätet med energi. Syftet med detta examensarbete är att studera och analysera framtida hållbara energilösningar för basstationer inom telekombranschen.Detta görs genom att kartlägga alternativ, analysera vilka hinder och möjligheter som finns samt undersöka vilka kompetenser som krävs för en vidare utveckling. Arbetet har framförallt baserats på intervjuer av aktörer i telekombranschen samt litteraturstudier.Studien visar att de tekniker som i Framtiden har störst potential att ersätta dieselgeneratorerna idag är solceller samt småskalig vindkraft. För att denna utveckling skall ske krävs det innovationer och nya sätt att implementera energisystem med basstationer.

Syftet med mitt arbete var att ta reda på av vilka anledningar elever i årskurs 9 har valt att inte läsa ett modernt språk utöver engelska samt vad som hade kunnat få dem att läsa ett ytterligare språk. Skillnader utifrån språkval och genus uppmärksammas. För att få svar på mina forskningsfrågor valde jag att utföra en kvantitativ surveyundersökning i enkätform. Av de elever som deltog i undersökningen var det fler som tyckte att språk var intressant, viktigt och roligt än som tyckte motsatsen. Majoriteten ansåg att språk var svårt.

Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska unga kvinnors upplevelser och hantering av individualisering och identitet samt deras planering inför Framtiden. Fem intervjuer genomfördes bland kvinnor i åldrarna 21-26 år och det insamlade materialet analyserades med hjälp av den hermeneutiska metoden. De teoretiska utgångspunkterna hämtas främst från Beck och Beck-Gernsheims teori om individualisering, Giddens teori om självidentitet och Nowotnys teori om tid. Resultatet visar att kvinnorna uppfattar att de lever i samhälle där individualiseringen fortgår, dock upplever de att gamla sociala former finns kvar och fortsätter att påverka deras liv. För att hantera levnadsvillkoren antar kvinnorna en reflexiv självorientering och den återspeglas även vid konstruktionen av identitet och i deras framtidsplanering.

Det har tidigare forskats på sambandet mellan tillfälliga anställningar och individers välbefinnande. Forskningen har däremot inte uppmärksammat om längden på den återstående avtalstiden har någon inverkan på de anställdas psykiska hälsa. Syftet med denna studie var att undersöka om längden på den återstående kontraktstiden kan predicera fotbollsspelares psykiska hälsa. Studien kontrollerade även om ålder, föräldraskap och planer för Framtiden kunde ha någon inverkan på spelares psykiska hälsa i relation till återstående kontraktstid. Detta undersöktes genom en enkätstudie där 101 professionella fotbollsspelare från fem svenska elitlag deltog.

Denna uppsats är gjord på uppdrag av Tidningsutgivarnas organisation Tidningen i skolan och grundas på en kvantitativ enkätundersökning. Uppsatsen syftar till att försöka svara på den övergripande frågan ?Vilka attityder har värmländska ungdomar till lokaltidningen??Enkäten ställde frågor om bakgrund, medievanor, och respondentens förväntningar på Framtiden. Målgruppen avgränsades till gymnasieelever, och enkäten delades ut och samlades in under ett och samma besök i klasserna. De värmländska ungdomarna har generellt sett en relativt positiv bild av lokaltidningar.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2012:14.

Att ha genomgått en hjärtinfarkt kan väcka många olika känslor så som chock, rädsla, osäkerhet och känsla av att kroppen aldrig kommer att bli densamma. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av livet efter en hjärtinfarkt. I litteraturstudien analyserades 17 studier med en kvalitativ innehållsanalys och med en manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier. I resultatet framkom att kroppen kändes förändrad på många sätt och personerna var tvungna att genomföra livsstilsförändringar till följd av hjärtinfarkten.

Det har tidigare forskats på sambandet mellan tillfälliga anställningar och individers välbefinnande. Forskningen har däremot inte uppmärksammat om längden på den återstående avtalstiden har någon inverkan på de anställdas psykiska hälsa. Syftet med denna studie var att undersöka om längden på den återstående kontraktstiden kan predicera fotbollsspelares psykiska hälsa. Studien kontrollerade även om ålder, föräldraskap och planer för Framtiden kunde ha någon inverkan på spelares psykiska hälsa i relation till återstående kontraktstid. Detta undersöktes genom en enkätstudie där 101 professionella fotbollsspelare från fem svenska elitlag deltog.