Arbetet har utforskat möjligheten och precisionen av BRP-prediktion för tre statistiska metoder; linjär regression, regressionsträd och modellträd. För modellutvärdering har testfelsskattning erhållen genom korsvalidering och en jämförelse mot Statistiska Centralbyråns (SCB) prognos av BRP används. Resultatet visar att regressionsträd inte lämpar sig för BRP-prediktion, medan de andra två lyckas med rimlig felmarginal. Procentuell avvikelse för metoden som ligger närmast SCB:s prognos har 0,3 i genomsnitt och standardavvikelse 3,0..

Examensarbetet har utförts på uppdrag av Växjö Energi och Elnät AB och är en elkvalitetsanalys av Växjös lokala nät. Målet med analysen var att undersöka av VEAB utvalda objekt för att ge en nulägesbild av elkvaliteten i Växjö. Elkvalitet blir en växande fråga i takt med utvecklingen av känslig och energisnål elutrustning. Eftersom utrustning av detta slag ökar i alla miljöer är det av intresse att utreda dess inverkan på elnätet. VEAB identifierade fem olika områden i Växjös elnät där störningar har påträffats eller eventuellt kan komma att innebära störningar i Framtiden.Mätningar har påvisat att elleveransen är god i de mätpunkter som undersökts. Det framgår tydligt att ökad mängd olinjära enfasbelastningar ökar halten av tredjeövertonen.

Smärta i livets slutskede behöver inte bara innebära det fysiska obehaget, utan kan även ha psykiska, sociala och existentiella dimensioner. Existentiell smärta har en stor plats i den palliativa vården, kropp och själ hör ihop. Tankar kring livets mening, skuld och vad som händer efter döden kan ge existentiell smärta. De existentiella behoven är enligt många studier försummade. Vårdpersonal undviker ofta dessa frågor.Syftet med studien var att beskriva existentiell smärta hos patienter med cancer i palliativt skede.

Abstract. Rosengren, Sandra och Wiveus, Åsa (2013). ?Kommer du att gråta när jag dör? En studie om hur personer som varit allvarligt sjuka som barn förhåller sig till utbildning i relation till döden och Framtiden. Malmö: Malmö högskola. När ett barn drabbas av en allvarlig sjukdom kan det innebära att det under en längre tid inte kan deltaga i undervisningen på sin hemskola. I Skollagen (2010) finns det förklarat att barn som vårdas på sjukhus ska erbjudas undervisning på sjukhuset.

Metod: Denna uppsats undersöker aktierådens grunder och dess argumentation. För att analysera våra data har vi använt oss av en argumentationsanalys. Syfte: Syftet med denna uppsats är att förstå hur rådgivarna motiverar sina råd. Slutsats: Slutsatsen i uppsatsen är att aktieråden i regel bygger på ?Gissningar? och ?Känslor?.

Detta projekt åskådliggör ett alternativ till hur människan i Framtiden skall kunna uppleva den svenska naturen och ta vara på regioner som sakta förfaller och ödeläggs på grund av den rådande urbaniseringen.Projektet har ett övergripande koncept vari tre detaljerade lösningar visar hur det tekniskt kan genomföras. Genom att ta vara på de befintliga förutsättningarna, regionens infrastruktur, de olika årstiderna i den fantastiska omgivningen, visas ett nytt sätt att turista i naturen.

Bakgrund och problem Mot bakgrund av den tilltagande globaliseringen ökar efterfrågan på transport ständigt. Eftersom sjöfarten idag svarar för 90 % av världens transporter är det centralt att se över vilka möjligheter som finns att minska utsläppen av koldioxid, svavel- och kväveoxider. Vidare undersöks även vilka åtgärder rederierna idag vidtar samt vilka åtgärder som kommer att utvecklas i Framtiden.Metod I arbetsprocessen har forskaren använt sig av en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Sekundärdata har samlats in genom litteratur och vetenskapliga artiklar. Primärdata har insamlats genom intervjuer med miljöansvariga respondenter på fem olika rederier.Teoretiskt Ramverk Presentation av utsläppsgaser och effekten de har på miljön, vidare presenteras även vad som finns lagstiftat kring utsläpp av dessa avgaser.

Syftet med undersökningen var att undersöka faktorer av betydelse för sjuksköterskans dokumentation. Av speciellt intresse var information som inkluderades och exkluderades från dokumentationen samt sjuksköterskans tankar om Framtidens dokumentation. Åtta sjuksköterskor (fem kvinnor, tre män) från en intensivvårdavdelning intervjuades. Varje inspelad intervju varade 45-60 minuter. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I huvudsak riktade sig sjuksköterskans dokumentation till kollegor.

Bakgrund: Människor blir allt äldre och det innebär att antalet demenssjuka ökar och därmed även antalet anhörigvårdare. Att vara anhörigvårdare till en närstående med demenssjukdom innebär ökade påfrestningar som blir en central del i deras liv.Syfte: Studiens syfte var att belysa anhörigas upplevelser och erfarenheter av att vårda en närstående med demenssjukdom i hemmet.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats, som baseras på tio vetenskapliga artiklar. Analys av artiklarna genomfördes med Lundman och Hällgren Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Anhöriga upplevde att vårdandet av sin närstående innebar påfrestningar och att relationen förändrades. De upplevde ensamhet och menade att det var viktigt att bevara sin egen hälsa. De upplevde förluster av vänner och bekanta samt uttryckte oro inför Framtiden.

Försvarsmakten beskriver i Arméns utvecklingsplan 2010-2020 att tre dygns uthållighet på taktisknivå inte är tillräckligt utan bör vara mer flexibelt så att den även passar mindre enheter som skall kunna verka över stora avstånd utan möjlighet till egen logistik. Syftet med uppsatsen är att utreda vad trovärdig uthållighet är. Att utreda om tre dygns uthållighet på taktisk nivå är tillräckligt eller om denna bör utökas till mer än tre dygn. I uppsatsen beskrivs vad som står skrivet i olika dokument från Försvarsmakten vilka styr uthålligheten. Det beskrivs även hur Försvarsmakten avser att uthålligheten skall se ut i Framtiden.

Denna uppsats presenterar intervjuer av sju skolledare och sju fritidspedagoger i Malmö stad 2008-2009 kring deras syn på fritidspedagogers arbete i skolan. Deras svar är kategoriserade efter syn på fritidspedagogens kompetenser, beskrivningar av fritidspedagogernas arbete idag på deras skolor, visioner kring Framtiden för fritidspedagoger, deras syn på arbetsvillkoren för fritidspedagoger..

Livsstil har en avgörande betydelse för folkhälsan. Vår hälsa försämras och felaktig kost, brist på motion, alkohol och tobak orsakar en allt större sjukdomsbörda i Sverige. Denna studie belyser vilka effekter livsstilsamtalet har på patientens förändring av livsstil. Metoden var att söka både kvalitativa och kvantitativa artiklar för en litteraturöversiktHälsoscreening kombinerad med ett livsstilsamtal har Färnkvist, Olofsson och Weinehall (2008) visat en lägre frekvens av hjärt-kärlsjukdom och diabetes elva år efteråt. Hur man ska använda den motiverande delen i samtalet behöver däremot studeras mer i Framtiden.

I detta examensarbete har vi utfört en litteraturstudie med syfte att hitta hittills okända eller kommande trender som kan komma att ha stor påverkan på aktörerna inom ballastmarknaden i Framtiden. Vi har funnit ett antal sådana trender. Vi har också utformat en modell med vars hjälp den långsiktiga tillgången och efterfrågan av ballast inom en specifik region kan undersöks. Examensarbetet har utförts av Ola Larsson och Martin Ljungström vid Luleå tekniska universitet, avdelningen för Geoteknologi, Berganläggningsteknik på uppdrag av byggföretaget Skanska..

Arbetet ger en översikt av litteratur kring kunskapsuttnyttjande, forskning och skolutveckling samt kring handledning, profession, tidsbrist och bemötande. Vi har intervjuat blivande specialpedagoger. Med hjälp av svaren har vi fått reda på vilka önskemål om skolutveckling de har, nu och i Framtiden och vilka hinder och svårigheter de har sett i sin verksamhet. Vi har inriktat frågorna på forskning och kunskapsuttnyttjande..

Vårt syfte med studien är att ta reda på hur ungdomar, 16-20 år, i Lärjedalen ser på sin framtid med fokus på arbetsliv samt hur deras nuvarande situation kan påverka deras sätt att tänka kring detta. Vidare är våra frågeställningar 1) Hur ser ungdomarnas nuvarande situation ut, utifrån deras familjeförhållanden, klass och etnicitet? 2) Hur tänker ungdomarna kring sin framtid vad gäller arbetsliv? 3) På vilket sätt samverkar ungdomarnas familjeförhållanden, klass och etnicitet med varandra? 4) Hur kan ungdomarnas nuvarande situation påverka deras tankar om Framtiden?Vi har i vår studie använt oss av kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv strategi och vi har valt att göra fem stycken semistrukturerade intervjuer med tre killar och två tjejer, alla med annan etnisk bakgrund än svensk. Vidare har vi tematiserat resultatet enligt; familjeförhållanden, klass och etnicitet under kategorierna nuvarande situation och tankar om Framtiden. Vi har analyserat resultatet utifrån systemteori, Bourdieus klasstänkande och strukturell diskriminering.