Bilindustrin är i ständig förändring gällande bland annat design och materialval. Stålet har sedan tidigt 1900-tal varit den enskilt största beståndsdelen i en bil, både procentuellt och viktmässigt. Konsumenter efterfrågar mer bränsleeffektiva bilar för att minska den globala energikonsumtionen, detta leder till att biltillverkare vill göra lättare men fortfarande säkra bilar. I och med detta fokuserar studien till största del på hur framtida stålintensiteten inom bilindustrin kan karaktäriseras, samt vilka faktorer som kommer påverka den framtida stålanvändningen. Studien kommer även att svara på hur den framtida stålintensiteten gällande bilindustrin kommer att ha för påverkan på LKAB:s kundportfölj.

Hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen är av stor betydelse för att uppnå god hälsa i befolkningen. Det för arbetstagaren skattefria friskvårdsbidraget som många arbetsgivare erbjuder bidrar till att främja hälsan i företag och organisationer.Syftet med undersökningen var att ta reda på hur anställda på en arbetsplats förhåller sig till friskvårdsbidraget och vilka orsakerna är till att det utnyttjas eller inte utnyttjas. Ett andra syfte var att beskriva de anställdas motionsvanor och inställning till hälsa.Designen var en tvärsnittsstudie och ansatsen var en kvantitativ, deskriptiv undersökning. Studiepopulationen var arbetstagare på en arbetsplats vilka erbjöds ett friskvårdsbidrag. Urvalet var 134 anställda på företaget Anticimex Region Norr.

Genom en kvalitativ metod har ledares syn och ledarskapets betydelse på promotivt hälsoarbete studerats. Intervjuer har genomförts med ledare på tre olika arbetsplatser. Den teoretiska bakgrunden är Antonovskys teori om känsla av sammanhang. I analysarbetet användes komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.[1] Resultatet visade att ledaren har betydelse i det promotiva hälsoarbetet och att människor med ett starkt KASAM bättre tål påfrestningar i arbetslivet än de med ett svagare KASAM. Ett gott ledarskap ger förutsättningar till en hälsosam arbetsplats med hög arbetstrivsel.

Föreliggande studie behandlar frågan om hur kvinnor som behandlingsassistenter upplever sin arbetssituation, om hur de upplever arbetskrav och om de upplever meningsfullhet och glädje på sin arbetsplats. Studien genomfördes genom intervjuer med fem kvinnliga behandlingsassistenter, där teman och frågor som arbetskrav, genus och arbetsbeskrivning togs upp. Intervjuerna genomfördes på ett behandlingshem i Västra Götaland. Studien visade att intervjupersonerna upplevde att de som kvinnor inte nådde upp till de fysiska krav som ställdes på dem, de var ständigt tvungna att vara fokuserade och lyhörda på sin arbetsplats samt att de som behandlingsassistenter lärt sig sköta sitt arbete professionellt och inte ta åt sig av påfrestningar från klienter. Intervjupersonerna kände meningsfullhet och glädje i sitt arbete eftersom att minnen de skapat med klienterna gav dem en känslomässig innebörd.

Denna uppsats är riktad till att ta reda på hur det kommer sig att allt färre personer anmäler till Diskrimineringsombudsmannen (DO) vid diskriminering på arbetsplatser. Uppsatsen kommer även illustrera hur diskriminering kan upplevas bland de utsatta genom kvalitativa intervjuer samt hur arbetstagare i Östersund och Eskilstunas kommun ställer sig till ämnet genom kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen har visat att majoriteten av de som blir utsatta för diskriminering söker stöd från annat håll i första hand istället för att anmäla till DO. När medarbetare vid bevittning av diskriminering hanterade situationen visade sig i två delar där ena sidan var medvetna om diskriminering på sin arbetsplats och inte agerade eller agerade minimalt, resterande ställde sig till antagandet att diskriminering eller trakasserier/kränkningar inte förekom på arbetsplatsen. Det råder brist på kunskap om DO och deras arbete i arbetslivet och det här kan vara orsak till att arbetstagare inte anmäler..

Mer än 75 procent av den svenska arbetsföra befolkningen vistas i genomsnitt en tredjedel av sin vakna tid på arbetsplatsen. Detta innebär att arbetsplatsen är en effektiv plats att nå ut med hälsobudskap, hälsoutbildning, och hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var att beskriva hur personal inom en kommunal förvaltning upplever sin arbetsplats som en hälsofrämjande arena. Kvalitativ metod valdes och tio respondenter valdes via ett snöbollsurval ut för intervju. Insamlad data analyserades med hjälp av innehållsanalys.

I dagens arbetsliv har manliga chefer en o?verordnad sta?llning. Denna o?verordning bottnar dels i att ma?nnens ko?nstillho?righet utgo?r norm i en samha?llelig ko?nsmaktsordning och dels i att chefsbefattningen inneba?r en inflytelserik position. Intresseomra?det fo?r denna studie har varit att utforska manliga chefers tva?faldiga o?verordning na?r de utgo?r minoritet pa? en kvinnodominerad arbetsplats.

Problemställning:Bostadsrättsföreningar måste spara pengar för framtida underhåll. Hur ska detta göras för att medlemmarna bara ska bära sina egna kostnader och inte skjuta upp underhåll på framtida medlemmar eller betala en för hög avgift idag. Och hur ska denna information presenteras i årsredovisningen för att ge en så rättvisande bild som möjligt.Syfte:Uppsatsens syfte är att belysa de problem som finns när bostadsrättsföreningar ska bestämma hur mycket pengar som ska sparas för det framtida underhållet, problemen vid val av avskrivningsmetod för att spara dessa medel och hur årsredovisningen ska ge en rättvisande bild av föreningens underhållsplanering.Metod:En kombinerad litteraturstudie med kvalitativa intervjuer om periodisering i bostadsrättsföreningar.Slutsatser:Bostadsrättsföreningar använder idag flertalet olika metoder för att spara medel till framtida underhållsåtgärder. Som lekman tex en bostadsrättsköpare är det svåröverskådligt att jämföra föreningarnas underhållsambition pga de olika metoderna. Önskvärt vore att branschorganisationer tillsammans med statliga myndigheter tar fram en standard för redovisning av underhållskostnader i bostadsrättsföreningar..

Syftet med denna studie är att undersöka hur organisationskulturen ser ut på en studerad arbetsplats och vilka faktorer som kan påverka den. Organisationskulturen har i denna studie undersökts på en verkstad där större delen av medarbetarna är män och arbetar med underhåll och reparation av en speciell typ av fordon.För att få en förklaring på reparatörernas handlingssätt och beteende kommer studien att ta hjälp av det teoretiska begreppet organisationskultur. Vidare kommer två faktorer som kan komma att påverka den studerade verkstadens organisationskultur att beskrivas, nämligen maskulinitet och ledningens påverkan.Studien är kvalitativ där intervjuer har använts som metod. Urvalet består av 14 intervjuer; nio av dem är reparatörer varav en lagledare och en vice lagledare. De resterande fem är verkstadschefen, produktionsledare, planerare, produktionstekniker och lageransvarig.

Genom en kvalitativ forskningsansats har det genomförts intervjuer med ledare på sju olika arbetsplatser i Sverige, avgränsade till olika kommuner i Stockholms län. Studien belyser hur ledare ser på en hälsobefrämjande arbetsplats med fokus på psykosociala frågor. Som teoretisk utgångspunkt har Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) valts. Den innefattar människor känsla av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Resultatet bekräftade att människor med en stark KASAM lättare tål påfrestningar i arbetslivet och att ett hälsobefrämjande ledarskap alltid är att föredra.

Denna rapport är ett examensarbete av mig, Per Johansson, och beskriver det företag och den arbetsplats som jag tillbringat min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) på. I examensarbetet ingår det att ta upp ett problem och presentera en eventuell lösning på problemet.Jag hittade inte något specifikt prroblem att skriva om på den arbetsplats jag varit på utan jag har försökt att beskriva vad vissa personer inom arbetsledning på bygg och anläggningsföretag ofta upplever som ett problem angående hur projekteringen fungerar. Efter att jag intervjuat ett antal personer på flera olika företag så visade det sig att de flesta tycker att det saknas praktisk kompetens i vissa projekt när man projekterar. Det leder till att de både kan vara svårt att utföra projekten ur ett arbetsmiljöperspektiv och även rent byggtekniskt. Detta är olika beroende vad det rör sig om för typ av projekt.

Tiden människan spenderar på sin arbetsplats är en stor del av ens liv, därför är det fundamentalt för välbefinnandet att undersöka vilka faktorer som är avgörande för att du ska trivas där. Denna studie ämnade undersöka demografiska skillnader, exempelvis stora och mindre åldersskillnader mellan anställd och närmsta chef, detta ställde vi i relation till anställdas attityd till ledarskap och andra trivselfaktorer. Datainsamlingen bygger på en enkätundersökning konturerad utifrån utvalda frågor från två tidigare, redan väl beprövade mätinstrument. Resultaten indikerar att det fanns ett signifikant samband mellan Tiden anställd och chef har arbetat tillsammans och attityd till ledarskap. Det fanns även signifikanta skillnader mellan personer som jobbade inom den privata kontra offentliga sektorn i relation till upplevt socialt stöd..

Ett gott ledarskap är en viktig del för att människor ska må bra på sin arbetsplats och prestera väl. För att kunna utöva ett gott ledarskap på en arbetsplats krävs det erfarenhet och kunskap. Kunskap kan fås genom praktiska erfarenheter men även genom att vidareutbilda sig. Vi har i den här studien fokuserat på hur två olika utbildningar ser ut inom det salutogena och det hälsofrämjande ledarskapet. Chefer och ledare har genomgått utbildningarna i syfte att utveckla sitt ledarskap och sin organisation.

Denna studie undersöker en it-organisation som idag är organiserad som en aktivitetsbaserad arbetsplats. De två forskningsfrågor som lett den empiriska undersökningen är; ?Bidrar den aktivitetsbaserade arbetsplatsen till en flexibel organisation?? och ?Hur upplever cheferna i den studerade it-organisationen att den aktivitetsbaserade arbetsplatsen påverkar deras arbetsförhållanden och förmåga att sätta gränser i det dagliga arbetet?? Den aktivitetsbaserade arbetsplatsen visar sig utifrån numerisk och funktionell flexibilitet bidra till en flexibel organisation. Vidare visar resultatet att cheferna på det aktivitetsbaserade kontoret saknar socialt stöd som ett resultat av att arbeta på detta sätt och även att det blivit svårare att sätta gränser i arbetet. Denna studie bidrar till forskningen på området aktivitetsbaserade arbetsplatser och hur det är för chefer att arbeta på dessa.

   SammanfattningSyftet med denna uppsats var att belysa hur fenomenet friskvård på en arbetsplats uppfattas av enskilda individer och vilken betydelse det kan få med avseende på såväl hälsan som välbefinnandet i stort. Utifrån denna fråga ville vi även se om det fanns skillnader i upplevelser av friskvård i de olika yrkeskategorierna från arbetsledning till arbetstagare. Inställningen till friskvård som prevention på en arbetsplats och vardagsmotion för den enskilde individen är individuell. En del människor varken vill eller tror sig kunna utöva friskvård och håller sig friska ändå. Den empiriska undersökningen bygger på kvalitativ metod.