Inom vården är empati en viktig grund för vårdarbetet. Forskning har visat att om man känner en ökad empati för en person i nöd så ökar tendensen att hjälpa denne. Frågesällningarna var ifall personal blir utmattade i högre grad vid hög empati och om distansering har att göra med hur länge man har arbetat inom sitt yrke. En kvantitativ studie med 109 mentalskötare och undersköterskor påvisade signifikanta skillnader inom yrkena på empati, utmattning och distans. Undersköterskor uppvisade en högre empati än mentalskötare.

Detta arbete har syftat till att undersöka möjligheterna till förbättring av material- och produktionsstyrning vid Sandvik Mining and Construction i Sandviken. Målet har varit att skapa ett underlag för förbättrad styrning av ingående material. Nulägesanalysen visade att förbättringspotential fanns inom klassificeringen av hårdmetallämnen och komponenter. Dessutom var det önskvärt att ett kanbansystem uppfördes på de förslipade hårdmetallstiften som går till den helautomatiska STAMA-cellen. Examensarbetet har gett underlag för en omstrukturering av denna klassificering men även för en framtida uppdatering av den.

Det föreligger en ojämn könsfördelning på högre chefsposter i allmänhet i Sverige och dagligvaruhandeln är inget undantag. Syftet med föreliggande studie var att undersöka könsskillnader i mellanchefers stereotypa bilder av en bra butikschef, deras upplevelse av överensstämmelse med chefsrollen, viljan att bli chef samt ett eventuellt samband mellan de två senare. Resultaten av en webbaserad enkät bland 84 säljledare och säljchefer inom Coop visade inte på några könsskillnader, och det fanns ett positivt samband mellan överensstämmelse med chefsrollen och viljan att bli chef. Orsakerna till den sneda könsfördelningen bör därför tillskrivas andra faktorer än de undersökta. Framtida forskning kan exempelvis studera eventuella könsskillnader i hur individen agerar för att bli chef samt om det finns några organisatoriska faktorer såsom rekryteringsprocesser och karriärvägar som gynnar det ena könet framför det andra..

Kommunala parkarbetare är en ?tyst? yrkesgrupp vars arbetssituation och framtida utvecklingsmöjligheter sällan uppmärksammas eller diskuteras i kommunala arbetsgivarsammanhang. Det finns ett brett forskningsfält som intresserar sig för arbetsförhållanden inom serviceyrken som i olika hög utsträckning kan jämföras med parkarbetaryrket. Någon forskning där parkarbetares specifika arbetssituation belyses har däremot inte gått att finna. Detta gör föreliggande undersökning mer angelägen.Uppsatsens syfte är att undersöka vad det innebar att arbeta som parkarbetare inom en kommunal teknikförvaltning med utgångspunkt i de medverkandes känsla av sammanhang (KASAM) i arbetet.

Vi är två förskollärarstudenter som genomfört en studie som handlar om barns gemenskap i förskolan, hur utanförskap, integration, delaktighet och inflytande i en förskolemiljön fungerar och ser ut . I denna studie går vi igenom tidigare forskning som är relevant för ämnet, metoder för hur vi genomfört studien samt resultat och analys där vi går igenom vad studien / arbetet innehållit. Här relaterar vi även till relevant litteratur och forskning. Slutligen har vi skrivit en slutsats där vi diskuterar det vi hittat från svaren på de frågor som vi tagit upp i undersökningen som vi tillsammans utjämnade med hjälp av olika nyckelord och slutsatser för vad vi personligen trott att vi har lärt oss av hela upplevelsen som kommer till nytta och användning inför våra framtida arbetsår som förskollärare..

BAKGRUND: Miljön på förskolan ska vara trygg för barnen samtidigt som den ska ge utrymme för utmaningar och locka till lärande. Barns lärande påverkas av den miljö de befinner sig i eftersom rummet utger signaler om vad som förväntas av barnen och vad som förväntas ske i rummet. SYFTE: Syftet är att undersöka exempel på hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar utformar den fysiska miljön och vilken betydelse lärare berättar att miljön har för barns lärande. METOD: Studien baseras på fem kvalitativa intervjuer samt observation genom fotografi. RESULTAT: Miljöns utformning kan skilja sig åt beroende på vilken pedagogisk inriktning man arbetar utifrån.

I uppsatsen undersöker vi vilken grupp av låg-, medel- och höginkomsttagare som kan tänkas gynnas mest av det nya pensionssystemet. Vi har gjort beräkningar för att få fram skattning av hur mycket respektive grupp kan tänkas få i pension i förhållande till sin slutlön beroende på hur man placerar sin premie- och tjänstepension. Utifrån dessa resultat har vi även undersökt vilken grupp som har störst nytta av att placera sin premie- och tjänstepension i låg- och högriskfonder. Undersökningen pekade på att ju lägre inkomst man har desto högre kompensationsgrad får man vid placering i högriskfonder. Däremot fick höginkomsttagarna störst nyttoökning av att placera sin pension i högriskfonder.

Syftet med studien är att undersöka om man kan förutspå köp- och säljsignaler genom glidande medelvärde och volatilitet pa? den svenska aktiemarknaden.Denna studie utgår från en deduktiv ansats som genomförs med den kvantitativa metoden. Glidande medelvärde och volatilitet kombineras fo?r att visa de köp- och säljsignaler som uppstår mellan perioden 2007 till 2010.Studien baseras på vetenskapliga studier om glidande medelvärde och volatilitet. Den inkluderar även Radom Walk, Den effektiva marknadshypotesen och Behavioral finance.Empirin visar att kombinationen av glidande medelvärde och volatilitet ger hög avkastning i de flesta fallen.I studien framgår det att teknisk analys kan användas som ett analysverktyg vid aktiehandeln.

Fo?r att kunna bedriva forskning i det nybyggda rummet pa? Karolinska Universitetssjukhuset vid Rosenlunds Sjukhus kra?vs det att magnetfa?l- tet valideras. Detta a?r av vikt att underso?ka fo?r att kontrollera om det finns mo?jlighet att installera en teleslinga, samt sa?kersta?lla att mag- netfa?ltet som genereras fra?n ho?gtalarna inte blir fo?r stort fo?r framtida forskning pa? bland annat ho?rapparater med telespole.Magnetfa?ltsniva?n ma?ttes i tomt rum och med inkopplade ho?gtalare som genererade ett monotont ljud motsvarande talstyrkan hos en vux- en man.Bakgrundsmagnetfa?ltet var i det stora hela inom gra?nsva?rdena givna av IEC 60118-4 bortsett fra?n ett fa?tal ma?tpunkter. Vid ho?gtalarma?t- ningarna visade det sig da?remot att flertalet ma?tpunkter intill ho?gta- larna inte ho?ll sig inom gra?nsva?rdena.

I samarbete med Terapikolonier AB väcktes intresset för att följa upp de barn som kom ut till kollo sommaren 2006. Syftet med uppsatsen är att genom för- och eftermätningar se om barnen utvecklats efter kollo när det gäller syn på vänskap, självförtroende och social förmåga. Cornell Interview of Children´s Perceptions of Friendships (CIPF) och ?Jag tycker jag är? användes som intervjuinstrument. Barnen visade sig få lägre poäng och skattningar i jämförelse med normgruppen.

Läroplanen är föränderlig över tid och har kunnat återspegla sin samtid samhällets rådande grundintentioner. Piaget, Dewey och Vygotskij har alla påverkat den svenska läroplanens utformning på olika sätt och skapat olika förutsättningar och svårigheter för individen och dennes utveckling. En undersökning som byggde på 15 lärares upplevelser fokuserade på huruvida den senaste läroplanen skapade problem för eleverna och hur de i så fall uttrycktes. Resultaten visade att läroplanen i sig inte var den avgörande, utan att yttre faktorer såsom media, samhällets struktur och föräldrar hade en större betydelse för hur eleverna fungerade i skolan. Flera lärare kommenterade nya fenomen som råare attityder mellan flickor, lustbarn och starkt präglad individualism vilka alla kan ses som vidare underlag för framtida forskning..

Perioder av aktivt identitetsutforskande är särskilt aktuellt för den unga vuxna individen. Flera delar av identiteten konsolideras under denna livsfas, där bl.a. frågan om att hitta en yrkesidentitet är central. För unga vuxna studerande, som avslutar en längre högskoleutbildning och står inför att gå ut i yrkeslivet, blir ett utforskande och prövande kring vem man varit som student samt kring framtida potentiella yrkesroller ofta aktuellt. Övergången i yrkeslivet kan också upplevas som ett ökat vuxenblivande.

Detta arbete syftar till att ta reda på om svenska fondförvaltare har förmågan att prognostisera aktiemarknadens framtida rörelser samt utvärdera vilken betydelse tidsperioden för avkastningsdata har i en sådan undersökning. En empirisk analys av 30 Sverigefonder med två statistiska modeller med dagliga och månatliga avkastningsdata ger dock inga stöd till att svenska fondförvaltare som grupp har denna förmåga. Från analysen visas det även att valet av statistisk modell och tidsperiod för dataobservationerna påverkar resultatet. För den svenska marknaden ger månatlig data mer trovärdiga resultat än daglig data, vilket avviker från tidigare amerikanska studier..

De senaste åren har en av de vanligaste sjukskrivningsorsakerna blivit utmattningssyndrom (utbrändhet). Det finns idag för lite forskning om effektiva rehabiliteringsmodeller som kan hjälpa utbrända människor tillbaka till arbetslivet. Studien undersökte hur personer med utmattningssyndrom upplevt sin utbrändhet och hur detta påverkat arbetsförmågan samt hur rehabilitering med B-modellen haft någon verkan med avseende på arbetsförmågan. Tre undersökningsdeltagare (tidigare utbrända) intervjuades samt deras chefer. Kvalitativ induktiv tematisk analys användes för analys och tolkning av intervjuerna.

Landskapsarkitekter påverkar klimatförändringarna på främst dessa fyra områden: ? Planeringen av en plats ? Val av material och tjänster ? Förutsättningar för framtida skötsel ? Stadsplanering Detta är ett kandidatarbete som fokuserar på dessa fyra områden. Jag försöker ta reda på vilka val vi står inför och hur dessa val påverkar klimatet. Syftet med mitt kandidatarbete är att undersöka vilka möjligheter som landskapsarkitekter har att påverka utvecklingen mot ett varmare klimat och i bästa fall bidra till att minska de. Målet är att kartlägga landskapsarkitekters påverkan på klimatet och utifrån det göra en guide med överblick över de områden där landskapsarkitektens val spelar roll. Syftet är inte att ge en fullständig bakgrund och diskussion kring varje del, fördjupningen får läsaren själv stå för..