Sök:

Sökresultat:

5018 Uppsatser om Framtida möjligheter - Sida 52 av 335

Debuterande fastighetsmÀklares socialiseringsprocess och dess etiska prÀgel

Titel: Debuterande fastighetsma?klares socialiseringsprocess och dess etiska pra?gelNiva?: C-uppsats i fo?retagsekonomi Fo?rfattare: Maria Hall & Philip Stra?dal Handledare: Lars-Johan A?ge Datum: 2014 ? majSyfte: Intresset va?cktes ur uppfattningen om fastighetsma?klares generellt la?ga fo?rtroende bland allma?nheten samt deras rapporterade etiska snedsteg i media. Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur den organisatoriska socialiseringsprocessen av debuterande fastighetsma?klare pra?glas av etiska aspekter med avsikt att fra?mja framtida etiska ageranden.Metod: Uppsatsens metod baseras pa? valet av intervjuer fo?r att fa? kvalitativ data. Intervjuerna semi- strukturerades utifra?n en operationaliserad intervjuguide.

"Vem vet hur vÀrlden ser ut om fem Är" - en kvalitativ studie om samhÀlls- och arbetsmarknadspÄverkan vid val av högskoleutbildning

VĂ„rt syfte med detta examensarbete Ă€r att undersöka om individen pĂ„verkas av samhĂ€llet och arbetsmarknaden i sina val av en högre utbildning och om sĂ„ Ă€r fallet hur denna pĂ„verkan yttrar sig. Åttiotalister pĂ„stĂ„s i undersökningar vara den första generationen som genom att vĂ€xa upp i det senmoderna samhĂ€llet ska ha utvecklat andra vĂ€rderingar gĂ€llande bla arbetsmarknad och studier. Detta ska innebĂ€ra att de Ă€r bĂ€ttre anpassade till spelreglerna pĂ„ dagens arbetsmarknad. DĂ€rför vill vi ocksĂ„ undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt generationsskillnader kan yttra sig mellan Ă„ttiotalister och sextiotalister i deras val av att genomgĂ„ högskolestudier. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar Ă€r följande: vad driver individen till att vĂ€lja högre studier, hur har det senmoderna samhĂ€llet och arbetsmarknaden pĂ„verkat individens val att studera och pĂ„ vilket sĂ€tt syns det skillnader mellan sextiotalister och Ă„ttiotalister nĂ€r det gĂ€ller studier och arbetsmarknad.

Framtida anvÀndningsomrÄden för materialadderande tillverkning : En studie i hur materialadderande tillverkning kan anvÀndas i rymden

In this paper we have studied possible future uses for Additive Manufacturing (commonly referred to as 3D-printing) in Space. More specifically we have sought to establish how Additive Manufacturing can be used to construct structures on the Moon. Our studies have shown that Additive Manufacturing has great potential for establishing colonies on not only the Moon, but perhaps even further away from our home planet. With Contour Crafting-technology in combination with ISRU (In Situ Resource Utilization) we could, with material already present in the sediment layers of the Moon, construct advanced structures without having to transfer any extra material from Earth. This would lower the costs of establishing a colony on the Moon to such extents that it could actually be fiscally possible..

Kungsholms fort : kunskapsunderlag för ett framtida vÄrdprogram för parken pÄ Kungsholms fort

This basic data of knowledge for a future maintenance programme concerning the park at Kungsholmen is made up of 3 separate parts. 1.) A historical documentation 2.) A mapping and documentation of the objects status of today. 3.) An analytical evaluation complemented by a maintenanceproposal for the historic park. The aim of the document is to serve as a future basic data for decision making, based on the aim to preserve and develop the described cultural values of the object. The different parts can be used separate or altogether in order to define or redefine new goals..

Stadsplanering med fokus pa? ma?nniskan - En studie med fyra utga?ngspunkter i att tolka och fa?nga upp ma?nniskans fo?rva?ntningar

Jag har valt att studera fyra olika samtida sa?tt att fa?nga upp ma?nskliga fo?rva?ntningar i staden. Jag studerar varje angrepps- sa?tt genom att utfo?ra litteraturstudier, studera ett exempel och intervjua en person. Syftet a?r att fo?ra en diskussion. De fyra angreppssa?tten a?r inte en definition av ?Stadsplanering med fokus pa? ma?nniskan? utan fyra nedslag i en diskussion kring hur man kan fo?regripa ma?nskliga fo?rva?ntningar inom a?mnet fysisk planering.

Ödebygdsmusik : att grĂ€va dĂ€r man stĂ„r

Mitt examensarbete fra?n Designprogrammet ? ha?llbar utveckling, a?r en under- so?kning av flera dimensioner. Det o?vergripande arbetet a?r ett platsspecifikt insamlande av framtida visioner hos inva?nare, kommun och kreato?r. Visualiseringen involverar samtliga av de ovan na?mnda parterna i skapandet av en ny mo?tes- plats i ett medialt kategoriserat miljonprogramsomra?de.

Professionell skepticism : nyckeln till revisorns objektivitet?

 Syfte: En revisors oberoende Àr en grundlÀggande faktor för att sÀkerstÀlla god kvalitet och hög tillförlitlighet pÄ revisionen.  Denna studie skall belysa en egenskap som har ett samband med en högkvalitativ revision, och som utgör en stor och betydelsefull del av revisorsyrket; professionell skepticism. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om dÀr finns nÄgra samband mellan professionell skepticism och tre andra faktorer:objektivitetklientidentifikationkvalitetsförsÀmrande handlingar Metod: Vi har vid genomförandet av studien anvÀnt en kvantitativ metod dÀr vi skickade ut en enkÀt till 3337 auktoriserade samt godkÀnda revisorer, varav 178 av dem besvarades. Svaren analyserades statistiskt för att kunna testa hypoteserna som utformats i studien. Resultat & slutsats: Resultatet av undersökningen visar ett positivt samband mellan objektivitet och professionell skepticism. Slutsatsen visar att en ökad professionell skepticism stÀrker objektiviteten hos revisorer. Förslag till fortsatt forskning: Tid Àr i mÄnga fall en begrÀnsande faktor, vilket ocksÄ Àr fallet i denna uppsats. LÀngre tidshorisont skulle kunna resultera i en högre svarsfrekvens pÄ enkÀterna och dÀrmed möjlighet till fler eller tydligare samband.

Återköp av egna aktier : En jĂ€mförande studie av utskiftningsmetod bland svenska Mid Cap och Large Cap bolag mellan Ă„ren 2005-2007

I denna uppsats undersöks huruvida det finns en anledning att ifrÄgasÀtta fördelarna med den relativt nya, men alltmer populÀra metoden att genom aktieÄterköp överföra överskottslikvid frÄn företag till delÀgare. Uppsatsen utgÄr frÄn aktieÀgare med en lÀngre placeringshorisont. DÀrför vÀljer författarna att undersöka de eventuella fördelar metoden medför för dessa intressenter, genom att jÀmföra avkastningen hos företag som tillÀmpar aktieÄterköp, med företag som valt att endast hÄlla sig till den traditionella metoden, utdelning. Femton företag utvalda frÄn OMX lista som utför Äterköp av aktier har matchats med nÀrmaste konkurrent inom samma bransch som istÀllet ger utdelning. DÀrefter har den genomsnittliga avkastningen berÀknats under Ären 2005-2007.

Stambyte eller relining -en studie om ekonomisk och social hÄllbarhet vid renovering av fastigheter

Denna studie visar hur valet av metod och vÀrderarens antagande pÄverkar vÀrderingen avbyggrÀtter. Inledningsvis studeras ett antal faktiska vÀrderingar med avseende pÄ anvÀndametoder och antaganden. Vi finner att fastighetsvÀrderarna i regel anvÀnder ortsprismetodenvid vÀrdering av byggrÀtter, som komplement anvÀnds ibland en kalkylbaserad metod. Detvisas att fastighetsvÀrderarens antaganden om framtida bebyggelse i hög grad pÄverkarvÀrderingen. I mindre utstrÀckning pÄverkar valet av vÀrderingsmodell..

Hur bemöts sÀrbegÄvade elever i skolan?

Ett faktum Àr att miljö- och energimÀssigt stÄr vÀrlden i obalans vilket negativt kan pÄverka vÄra nya generationer, dÀrför behöver vi kapabla individer som ska kunna ta itu med problemet och hjÀlpa till att lösa det. Trots att sÀrbegÄvade elever utgör en viktig potential i vÄrt framtida samhÀlle, kÀnns det att dessa elever inte fÄr den stöd de behöver och har rÀtt till.Syftet med detta examensarbete Àr att utifrÄn styrdokument och forskning fÄ en bild om hur uppfattas sÀrbegÄvade elever i skolorna och hur dessa elever bemöts i skolan.Arbetet grundas pÄ en litteraturstudie som kompletterades med en kvalitativ studie dÀr tre personer i en skola intervjuades..

MiljöfrÄgor, en del av revisorernas framtida arbete?

NÀr revisionsplikten avskaffas för smÄ företag förvÀntas ekonomirevisorerna fÄ en mer rÄdgivande roll. Ett bredare tjÀnsteutbud som innefattar tjÀnster inom miljöfrÄgor kan vara ett sÀtt för revisionsbyrÄerna att bli mer konkurrenskraftiga. Författarna vill undersöka vilken uppfattning om framtiden som finns bland revisorer och revisionsbyrÄer, och om de tror att kompetens inom miljöomrÄdet kommer att krÀvas för deras yrke. Idén till uppsatsen uppkom genom kontakt med projektet Miljöengagerade revisorer (MER) som utvecklar verktyg för effektivisering av företagens resursutnyttjande. Syftet med denna uppsats Àr att utvÀrdera revisorernas syn pÄ deras framtida yrkesroll och om denna kommer innefatta miljöfrÄgor samt vilka risker som finns med att inte uppmÀrksamma dessa frÄgor. Denna uppsats kÀnnetecknas av en kvalitativ undersökningsmetod och empirin Àr insamlad genom semi- strukturerade intervjuer med fem revisorer.

Varför byter inte privatkonsumenter bank?

En undersökning av Dagens Nyheter visar att vÀldigt fÄ privatkonsumenter byter bank. Orsaker till att kunder vÀljer att stanna kvar hos samma tjÀnsteleverantör Àr att en vÀl fungerande relation har etablerats och pÄ sÄ vis blir kunder mindre uppmÀrksamma pÄ konkurrenters erbjudanden. Unga privatkonsumenter har inte samma etablerade relation till banker som de med mer komplexa tjÀnster men trots detta visar undersökningen pÄ att kunderna stannar i banken de en gÄng blev kund i. Syftet med denna studie Àr att undersöka unga privatkonsumenters relation till banker och vad det Àr i deras nuvarande eller framtida anvÀndning av banker som gör att de vÀljer att stanna kvar. I en teoretisk referensram beskrivs olika fördelar, uppoffringar och förvÀntningar som Àr kopplade till relationer.

Glidande MedelvĂ€rden och Riskjusterad Överavkastning : ? en studie om aktiemarknadernas svaga effektivitetsform

Syfte:Uppsatsens syfte Àr att testa den svaga formen av marknadseffektivitet pÄ ett antal aktiemarknader genom teknisk analys i form av system med glidande medelvÀrden. Teoretisk referensram:Den teoretiska referensramen utgÄr ifrÄn den effektiva marknadshypotesen men omfattar Àven behavioral finance och teknisk analys. Metod:Uppsatsen Àr av förklarande karaktÀr med ett positivistiskt synsÀtt och ett deduktivt angreppssÀtt. Testen av marknadseffektivitetens svaga form sker genom en kvantitativ undersökning av sekundÀrdata. I undersökningen genomförs en hypotesprövning dÀr en passiv investeringsstrategi jÀmförs mot aktiva investeringsstrategier byggda pÄ system med glidande medelvÀrden. Undersökningen omfattar Ären 2002-2009 och sker pÄ tio vÀletablerade aktieindex, i Norden samt pÄ tillvÀxtmarknader och pÄ etablerade marknader, vilket ger cirka 17 500 observationer. Empiri:Hypotesprövningen visar att system med glidande medelvÀrden har kunnat skapa riskjusterad överavkastning samt kunnat förutse framtida kursrörelser pÄ aktiemarknaderna i Danmark, Norge, Sverige och Hong Kong. PÄ aktiemarknaderna i Finland, Brasilien, Indien, Japan, Tyskland och USA har systemen som testats inte kunnat skapa riskjusterad överavkastning och/eller inte kunnat förutse framtida kursrörelser. Analys:Det finns flera faktorer som pÄverkat resultaten i olika grad vilket gör att endast indikationer om grad av effektivitet pÄ de olika marknaderna ges i slutsatsen. Slutsatser:PÄ aktiemarknaderna i Danmark, Norge, Sverige och Hong Kong ges indikationer om att kraven för svag marknadseffektivitet inte uppnÄtts.

InstÀllningar till framtida tandvÄrdsbesök hos 19-Äringar i Malmö stad

Syftet med studien var att undersöka instÀllningar till framtida tandvÄrdsbesök hos 19-Äringar samt se om det fanns nÄgra skillnader mellan tankar om fortsatta tandvÄrdsbesök, kunskaper om karies, DMFT/DSa, etnicitet och kön. Studien Àgde rum pÄ nio FolktandvÄrdskliniker i Malmö stad dÀr ett frÄgeformulÀr lÀmnades till en grupp 19-Äringar. Komplettering av vissa kliniska variabler ur ordinarie journalanteckningar gjordes ocksÄ. Totalt deltog 81 personer i studien. Resultaten visade att mÄnga av ungdomarna tycker det Àr viktigt att uppsöka tandvÄrden regelbundet.

Miljöcertifieringars pÄverkan för konstruktören

Enligt NaturvÄrdsverket (2010) stÄr Sveriges bebyggelse för nÀrmare 40 % av landets totala energianvÀndning och detta mÄste minskas radikalt.  För att skapa en standard och göra det lÀttare för miljöarbetet har miljöcertifieringar instiftats. Enligt Sweden Green Buildings Council (2015b) finns det i dagslÀget 4 stycken miljöcertifieringar: Miljöbyggnad, LEED BREEAM och GreenBuilding.Eftersom miljöcertifieringar blir allt mer populÀra har Tyréns AB upplevt en större efterfrÄgan pÄ dessa. De har dÀrför sett ett behov av att fÄ bÀttre underlag för hur de som konstruktörer pÄverkas vid projektering för att kunna klara olika miljöcertifieringar.Detta examensarbete behandlar Miljöbyggnad och LEED och valdes dÀrför att de gÀller pÄ alla typer av byggnader. För Miljöbyggnad anvÀndes ett referensobjekt, ?Kvarteret JongÀrdan?.

<- FöregÄende sida 52 NÀsta sida ->