Sök:

Sökresultat:

4785 Uppsatser om Framtida kontorsförvaring - Sida 50 av 319

Datorspel i matematikundervisning

Denna studie avhandlar möjligheten att anvÀnda pedagogiska datorspel för att möta dagsfÀrska och framtida behov i matematikundervisningen i grundskolan. Uppsatsens tvÄ frÄgestÀllningar Àmnar att undersöka om datorspelsanvÀndande kan motiveras utifrÄn skolans styrdokument, samt vilka slags hinder som uppstÄr i klassrummet vid ett införande. För att svara pÄ frÄgorna har litteratur och kvalitativa intervjuer med en spelutvecklare och en IT-pedagog anvÀnts. Studien visar datorspel i undervisningen kan medföra positiva effekter pÄ motivation, variation, individanpassning och digitala fÀrdigheter. Att alla dessa omrÄden Àr viktiga delar i undervisningen har stöd i skolans styrdokument. För att anvÀndningen av datorspel skall bli en framgÄng mÄste dock mÄnga omrÄden klaffa.

GymnasielĂ€rare och Matematik 1 : ÅskĂ„dliggörande av gymnasielĂ€rares synpunkter pĂ„ förĂ€ndringarna i kursplanen för matematik 1 i Gy 2011

Syftet med undersökningen Àr att ÄskÄdliggöra hur gymnasielÀrare i matematik samtycker nÄgra utvalda förÀndringar i gymnasiereformen Gy 2011, frÀmst i förhÄllande till kursen Matematik 1.Vi har undersökt detta genom intervjuer med sex matematiklÀrare pÄ sex olika gymnasieskolor i Uppsala. Tanken med undersökningen Àr inte att svara pÄ frÄgan hur den svenska lÀrarkÄren tÀnker kring dessa förÀndringar, utan att fÄ fram en mÀngd olika Äsikter och tankar för att belysa hur det kan se ut. Detta hoppas vi kan fungera som ett avstamp inför framtida forskning. Det framkommer i studien att lÀrarnas Äsikter gÄr isÀr bÄde sinsemellan och mellan lÀrare och Skolverket och regeringen, men att man Àven samtycker pÄ flera punkter bland de förÀndringar som gjorts i Gy 2011..

Den synliga patientens osynliga sida : En kvalitativ studie av behandlares upplevelser av att behandla före detta sektmedlemmar

Hur upplever behandlare det att behandla personer som lÀmnar sekter? Vi beslöt att undersöka detta genom att intervjua personer som har erfarenheter av den typen av behandling. Fram trÀder bilden av ett kvantitativt litet men kvalitativt komplext omrÄde. Resultatet kretsar kring tre huvudteman, nÀmligen vilkadet Àr som söker behandling, hur vÄrdbehovet ser ut,samt framtidsorientering-hur de intervjuade upplever behovet av eventuella framtida insatser för att underlÀtta behandlingen. VÄra resultat understryker att det finns ett behov av kompetent personal för att behandla patientgruppen, vilken tycks vara liten, svÄr att identifiera och med heterogen symptombild.

Varför lÀr vi oss matematik?

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka vilka argument som finns för gymnasieskolans matematikundervisning, samt hur lÀroplan och kursplaner förhÄller sig till dessa argument. DÀrigenom hoppas jag kunna befÀsta skolmatematiken som sÄdan, men Àven bygga upp en arsenal av argument för att bemöta framtida elevers behov av motivation. För att uppnÄ detta syfte har jag genomfört en litteraturstudie av olika forskares och matematikdidaktikers texter kring argumenten för skolmatematiken och sedan kategoriserat dessa i fyra argumentskategorier. DÀrefter har jag försökt utreda argumentens implikationer i skolverksamheten. Resultaten visar att vissa av argumentskategorierna vilar pÄ en ganska osÀker grund, medan andra Àr vÀl underbyggda.

Framtida chefers attityder till arbete och chefskap : en fallstudie pÄ ett bank- och finansbolag

Sjuttiotalisterna stÄr nÀrmast att ta över chefpositionerna nÀr 40-talisterna gÄr i pension och ingÄr i den generation som ofta benÀmns Generation X. Generationen Babyboomers och Generation Y var de generationer som föddes innan och efter Generation X. Syftet med föreliggande studie var att undersöka 70-talisters attityder kring arbete och chefskap. Efter Ätta kvalitativa intervjuer, genomförda pÄ ett bank- och finansbolag, utfördes en deduktiv-induktiv tematisk analys. Resultatet visade att intervjupersonerna föredrog en balans mellan arbete och privatliv, prioriterade kreativitet och autonomi i arbetet, sökte efter en engagerad, positiv och rak chef samt ett företag med mÄnga möjligheter till utmaningar.

Framtidens bioinformatikstöd för forskargrupper : En studie av SciLifeLabs anvÀndarstöd

Science for Life Laboratory:s (SciLifeLabs) anvÀndarstöd inom bioinformatik brister inom en del omrÄden som anvÀndarutbildning, organisation och kommunikation. För att kunna tillgodose den snabba utvecklingen av biotekniken (till exempel nÀsta generations sekvensering) och inte minst SciLifeLab Àr det viktigt att dessa brister ÄtgÀrdas. Efter att ha utfört en serie intervjuer med anvÀndare och leverantörer av SciLifeLabs sekvenseringstjÀnster har vi kommit fram till sex förslag för att tÀcka problemen inom de olika omrÄdena. Förslagen strÀcker sig frÄn att vara enkla till mer omfattande att implementera. Resultaten Àr riktade mot SciLifeLabs sekvenseringsplattform och Àr utformade för att kunna implementeras i dagslÀget samt anpassas till framtida utvecklingar. Vi tror ocksÄ att förslagen kan, med enkla modifieringar, anvÀndas av andra plattformar hos SciLifeLab..

Animerad realism : En studie om att representera en verklighet med animerad bild och om uppfattningen av dess indexikalitet.

Vart stÄr vi och vÄrat förhÄllande till trovÀrdighet i en medial vÀrld i stÀndig utveckling? Hur Àr det med det digitala inflytandet i en analog vÀrld? Vad hÀnder med upplevelsen och trovÀrdigheten i dokumentÀra filmsammanhang nÀr bilden Àr animerad?Med hjÀlp utav tvÄ informationsmÀssigt likvÀrdiga filmer undersöks hur graden av trovÀrdighet upplevs i en animerad dokumentÀr kortfilm, i förhÄllande till en version med fotografisk bild. Ett antal respondenter fÄr se filmerna och svara pÄ tillhörande frÄgor i en enkÀtundersökning vars resultat redovisas och diskuteras i en större analys. Med hjÀlp av undersökningens resultat avgörs huruvida frÄgestÀllningen gÄr att besvara samt vad dess slutsats föreslÄs ha för betydelse i framtida forskning inom Àmnet..

Synen pÄ skönlitteratur

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur yrkesverksamma lÀrare i Är 1-3 ser pÄ anvÀndningen av skönlitteratur i undervisningen och att förhÄlla dessa beskrivningar till den litteratursyn jag som blivande lÀrare hÄller pÄ att utveckla. LitteraturgenomgÄngen anknyter till lÀsarorienterande teoribildningar, i linje med den konstruktivistiska, sociokulturella syn pÄ lÀrande som min utbildning prÀglas av. Resultatet av en intervjuundersökning med sju lÀrare presenteras och analyseras utifrÄn uppsatsens frÄgestÀllningar ? hur lÀrarna relaterat till sin anvÀndning av skönlitteratur beskriver undervisningens varför, vad och hur. Med hjÀlp av erfarna lÀrare ges jag dÀrmed en möjlighet att reflektera kring min egen litteratursyn, inte minst frÄgan om varför skönlitteraturen kommer att ha en plats i min framtida undervisning.

HÅLLBARHETSREDOVISNING : En studie om vilken legitimitet konsumenterna finner i och med konfektionsindustrins arbete och hantering av ma?nskliga ra?ttigheter.

Kandidatuppsats i fo?retagsekonomi inom ramen fo?r Ekonomprogrammet med redovisningsin- riktning vid Ho?gskolan i Sko?vde.Fo?rfattare: Emelie Henstro?m och Jessica LindbergTitel: En studie om vilken legitimitet konsumenterna finner i och med konfektionsindustrins arbete och hantering av ma?nskliga ra?ttigheter.Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att o?ka fo?rsta?elsen fo?r vilken legitimitet konsumenter finner i konfektionsindustrins ha?llbarhetsredovisningar inom den sociala dimensionen, ma?nskliga ra?ttigheter. Det granskas eftersom att fo?rfattarna vill beskriva fo?r la?saren vad en konsument, som inte a?r insatt i a?rs- och ha?llbarhetsredovisningar, har fo?r fo?rfo?rsta?else innan och efter en granskning av ha?llbarhetsredovisningarna och vad konsumenterna da?rmed anser skapar legitimitet.Metod: Denna studie grundade sig i ett kvalitativt metodval med en induktiv ansats. Datain- samlingen har genomfo?rts genom intervjuer konstruerade i tre fokusgrupper, varav en be- na?mns kontrollgrupp.

MOTIVATION INOM ÖPPEN INNOVATION : Hur ser det ut idag, och kan det förbĂ€ttras?

Denna rapport beskriver de behov vilka ligger tillgrund för att skapa en IT-sÀkerhetsdatabas. Rapporten tar Àven upp olika IT-sÀkerhetsproblem och för en diskussion om vad som Àr faran med dessa problem. Diskussionen förs inom tvÄ omrÄden rörande IT-sÀkerhet.Det ena omrÄdet Àr om IT-sÀkerhet i allmÀnhet och tar upp begreppet CIA. CIA stÄr för de engelska begreppen Confidentiality, Integrity och Availability och pÄ svenska, sekretess, integritet och tillgÀnglighet.Den andra delen handlar om lite mer specifika IT-sÀkerhetsproblem, som till exempel virus och sniffing.PÄ uppdrag av FOI Àr en databas, vilken Àr avsedd för att lagra information rörande IT-sÀkerhet, skapad. Rapporten tar upp en del grundlÀggande databasteori och beskriver designen och implementationen av databasen.

RönneÄ : Ett waterfrontprojekt

Det finns en trend i stĂ€der att jobba med vattenkontakt, vare sig det handlar om nĂ€rhet till havet, sjön eller vattendrag. Det finns en potentiell vinst i att marknadsföra en stad med kopplingen till vatten och flera stĂ€der har lyckats med detta. Det ska dock tillĂ€ggas att det Ă€ven uppstĂ„tt problem med den waterfrontutveckling som har skett och det finns i olika stĂ€der erfarenhet av bĂ„de vinster och förluster kopplat till waterfrontprojekt. I detta kandiatarbete har en fallstudie gjorts pĂ„ en strĂ€cka av RönneĂ„ som flyter genom Ängelholm. Ån Ă€r i dagslĂ€get föremĂ„l för en förstudie med mĂ„l att ta fram en Ă„tgĂ€rdsplan för att höja vĂ€rdet, skapa underlag och förutsĂ€ttning för ett framtida RönneĂ„-projekt.

SJUKSKÖTERSKANS NÄRVARO VID NYBESÖK - TILL VILKEN NYTTA?

PÄ cytostatikamottagningen, pÄ Universitetssjukhuset MAS, pÄbörjade man ett projekt för ca tvÄ Är sedan. Projektet hade som mÄl att den omvÄrdnadsansvariga sjuksköterskan skulle nÀrvara vid nybesöket som lÀkaren har med patienten inför planerad cytostatikabehandling. NÄgon forskning som tidigare undersökt sjuksköterskans nÀrvaro vid sÄdana nybesök har oss veterligt tidigare ej gjorts. Datainsamling skedde med halvstrukturerade, icke- standardiserade intervjuer, antalet informanter var sex stycken. Syftet var att undersöka den omvÄrdnadsansvariga sjuksköterskans upplevelser före, under och efter nybesöket samt eventuella för- och nackdelar med detta arbetssÀtt.

SYMBOLER I SPELMILJÖER : Externa visuella referenser i spelvĂ€rldar

Detta arbete som utgÄr ifrÄn ett perceptions- och semiotiskt perspektiv undersöker om det Àr möjligt att med enbart visuella symboler i en 3D-miljö, referera till ett kunskapsÀmne utanför spelvÀrlden som spelaren Àr fördjupad i . Detta gjordes genom att producera en 3D-miljö av ett kontor och sedan placera ett flertal symboler frÄn nordisk mytologi och nordisk historik mellan 800- och 1000-talet i denna kontorsmiljö. Sedan fick respondenter utforska miljön och besvara en enkÀt i en kvantitativ undersökning dÀr frÄgor stÀlldes angÄende respondentens uppfattning om miljön, om de fann objekt i miljön "utstickande" och om de fann symboliska objekt och varför. Med detta arbete som grund kan framtida arbeten fördjupa sig ytterligare om symboler och hur de anvÀnds i spelmiljöer..

Dator/IT som pedagogisk resurs: en studie av andrasprÄkspedagogernas syfte med dator/IT anvÀndningen i sin undervisning

Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ om och hur dator/IT anvÀndes i andrasprÄksundervisning pÄ gymnasienivÄ. Ambition var Àven att undersöka om lÀrarnas formella utbildningspoÀng i Àmnet svenska som andrasprÄk har nÄgon inverkan pÄ anvÀndandet. De mÀtmetoder vi anvÀnde var enkÀt och intervju av andrasprÄkspedagoger pÄ gymnasienivÄ. EnkÀten genomfördes vid nio gymnasieskolor och lÀrarintervjuerna vid tre gymnasieskolor, alla belÀgna i Norrbotten. Resultatet visade att en majoritet av de tillfrÄgade lÀrarna nyttjade dator/IT i sin undervisning frÀmst till textbearbetning med stöd av ordbehandlingsprogram, informationssökning pÄ Internet samt sprÄktrÀning.

Elevers motivation inför Àmnet matematik i skolÄr 4

UtifrÄn intervjuer med Ätta elever undersöktes vad det Àr som motiverar elever i skolÄr 4 inför skolÀmnet matematik. Det som eleverna uttryckte kring sina tankar angÄende motivation analyserades sedan ur perspektiven inre och yttre motivation. Undersökningen visade att det finns en stark generell motivation hos de intervjuade eleverna att lÀra sig matematik - hÀlften av de intervjuade eleverna anstrÀngde sig maximalt för att lÀra sig matematik. Sex av eleverna upplevde matematiken som rolig, vilket var den vanligaste faktorn till att eleverna ville lÀra sig matematik. De yttre faktorerna som var vanligt förekommande och som pÄverkade elevernas motivation var elevernas förÀldrar, deras krav och uppmuntran, samt de framtida belöningar eleverna kunde se med att lÀra sig matematik..

<- FöregÄende sida 50 NÀsta sida ->