Sökresultat:
4785 Uppsatser om Framtida kontorsförvaring - Sida 4 av 319
"Ja, nÄt roligt ska man vÀl ha i skolan." : En studie om elevers syn pÄ syfte och motivation inom Àmnena bild, engelska, matematik och svenska
Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur elever i Ärskurs 6 uppfattar syfte och framtida nytta med de olika skolÀmnena bild, engelska, matematik och svenska. Vidare Àr examensarbetets syfte att undersöka vad som motiverar eleverna att lÀra sig de olika Àmnena samt elevernas uppfattning om betyg som motivation för att lÀra sig. Studien genomförs med hjÀlp av en kvalitativ, fenomenografisk metod, dÀr vi har undersökt elevernas uppfattningar med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att syftet med Àmnet bild enligt eleverna Àr att ha roligt i skolan, göra nÄgot icke teoretiskt samt att bild som skolÀmne saknar framtida nytta. Syftet och den framtida nyttan med Àmnet engelska Àr enligt eleverna att kunna kommunicera med andra.
Framtida lufthot mot Sverige
Uppsatsen diskuterar möjliga lufthot mot Sverige i dag och i framtiden intill ca 2020 ur ett teknisktperspektiv, samt föreslÄr att kryssningsrobotar samt autonoma substridsdelar frÄn dessa bör varadimensionerande för utformningen av det svenska luftförsvaret.Stridsdelar med sÄvÀl konventionella-, massförstörelse-, som möjliga framtida vapen behandlas. SomvapenbÀrare diskuteras flygplan, helikoptrar, obemannade farkoster (UAV/UCAV), kryssningsrobotar,ballistiska missiler och satelliter..
Nedskrivning av goodwill i svenska och amerikanska börsbolag ?Avspeglas nedskrivningar under IAS 36 och SFA 142 i framtida kassaflöden och finns det skillnader mellan lÀnderna?
Bakgrund: Redovisningsprinciper gÀllande goodwill krÀver att börslistade företag nedskrivnings prövar redovisad goodwill Ärligen. Prövningen ska enligt normgivarna IASB och FASB baseras pÄ framtida ekonomisk försÀmring av kassaflöden. SÄledes bör de nedskrivningar som görs i enlighet med regelverken reflekteras i framtida kassaflöden. Olikheter i regelverk mellan lÀnder kan tillsammans med kulturella och institutionella skillnader ge upphov till att nedskrivningar av goodwill avspeglas annorlunda i framtida kassaflöden i olika lÀnder.Syfte: Uppsatsen Àmnar undersöka om nedskrivningar av goodwill utförda av amerikanska och svenska börsbolag avspeglas i förvÀntade framtida kassaflöden i enlighet med rÄdande regelverk om finansiell redovisning av goodwill. Rapporten studerar Àven om det finns skillnader gÀllande hur nedskrivningar av goodwill reflekteras i kassaflöden i företag listade i USA respektive SverigeAvgrÀnsningar: Undersökningen fokuserar enbart pÄ den amerikanska och svenska marknaden.
Attityder till framtida arbetsliv och LKAB som arbetsgivare: en studie av gymnasieelever i MalmfÀlten
Syftet med studien var att undersöka vilka attityder, sistaÄrselever vid gymnasieskolorna i MalmfÀlten, har till arbete, sitt framtida arbetsliv och till LKAB som arbetsgivare. För att uppnÄ syftet har en enkÀtundersökning genomförts av samtliga sistaÄrselever pÄ gymnasieskolorna i MalmfÀlten med följande frÄgestÀllningar: Vad har gymnasieelever för attityder till arbete? Vilka faktorer anser de Àr viktiga i ett framtida arbete? Hur stÀller de sig till arbete inom LKAB? Hur motsvarar LKAB som arbetsgivare deras attityder och förvÀntningar? Denna uppsats Àr skriven pÄ uppdrag av LKAB och kan dÀrför utgöra ett underlag för LKAB: s fortsatta arbete med kompetensförsörjning. Den teoretiska referensramen omfattas av teorier om attityder, vÀrderingar, socialisation, identitet samt kön och arbete. Resultatet visar att killar vill arbeta nÀr de gÄtt ut gymnasiet medan tjejerna helst vill studera vidare.
Stridsdelar för markmÄlsbekÀmpning frÄn ytstridsfartyg 2015-2020
I YS-NY studien (YTstridsfartyg NYtt) ingÄr lÄngrÀckviddig precisionsbekÀmpning av markmÄl som en ny förmÄga.Uppsatsens syfte Àr att belysa utvecklingen inom stridsdelsteknologin, och föreslÄ möjliga stridsdelsuppbyggnader förmarkmÄlsfunktionen. Arbetet börjar med att undersöka de politiska och militÀra förutsÀttningarna för att anskaffa ettmarkmÄlskoncept. DÀrefter belyses den framtida insats- och verkansmiljön, tillsammans med de idébilder som liggertill grund för Försvarsmaktens utformning, i avsikt att identifiera möjliga mÄl för konceptet. De tekniskautvecklingstrenderna för stridsdelar och en kort analys av olika framtida markmÄlsrobotsystem ger tillsammans medmÄlkatalogen uppslag till olika tÀnkbara stridsdelskonstruktioner. Dessa Àr baserade pÄ kombinationsstridsdelar ochmodulÀra stridsdelar som Àr den troliga utvecklingen.
HÀr har jag levt, hÀr vill jag bo? : En kvalitativ studie om de Àldre smÄhusÀgarnas framtida boendeplaner i Ingelstad
Den hÀr studien behandlar hur de Àldre smÄhusÀgarna i Ingelstad ser pÄ sitt framtida boende. En ökande andel Àldre i samhÀllet som vill bo kvar i sina villor, medför en trögrörligbostadsmarknad som har svÄrt att tillgodose den yngre generationens efterfrÄgan pÄ bostÀder. Syftet med studien var att undersöka hur smÄhusÀgare i Äldern 55-70 Är i Ingelstad skulle viljabo i framtiden. Vidare var syftet att se om och hur i sÄ fall kommunen kan bidra till att skapa rörlighet pÄ den lokala bostadsmarknaden. Metoden som anvÀnts Àr en semistrukturerad intervjumetod.
Nedskrivning av goodwill i svenska börsnoterade företag -Reflekteras nedskrivningar av goodwill i framtida kassaflöde?
Bakgrund och problem: Enligt redovisningsstandarden IAS 36 skall en nedskrivning avgoodwill spegla företagens ekonomiska verklighet. Den ekonomiska verkligheten speglasbÀttre genom Ärliga nedskrivningsprövningar Àn genom en avskrivning. Vilken var metodensom tillÀmpades tidigare. Detta har gett företagsledningar möjlighet att basera vÀrderingenefter egna bedömningar. Tidigare forskning har visat pÄ att nedskrivning av goodwill har enslÀpande effekt pÄ kassaflödet och inte speglar den ekonomiska verkligheten som Àr ett avsyftena med IAS 36 Àr.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka om nedskrivning av goodwill enligt IAS 36 reflekteras iframtida kassaflöde ett och tvÄ Är fram bland svenska företag noterade pÄ NASDAQ OMXStockholm AB mellan Ären 2005-2010.AvgrÀnsningar: I studien ingÄr de företag som skrivit ned goodwill nÄgon gÄng mellan Ären2005-2010 och Àr noterade pÄ NASDAQ OMX Stockholm AB.Metod: För att undersöka detta valde vi att genomföra en kvantitativ studie dÀr vi undersökteett urval av företag noterade pÄ NASDAQ OMX Stockholm mellan Ären 2005-2010.
InformationsvÀrde i den svenska insynshandeln : En studie pÄ aggregerad insynshandel
Denna studie kartlÀgger om det Àr möjligt att med hjÀlp av svenska insynspersoners vÀrde-pappershandel prognostisera den svenska aktiemarknaden. Individuella insynspersoner har tidigare visats ha mer information kring enskilda företag Àn övriga aktörer pÄ en aktiemarknad och har vistats skapa överavkastning gentemot marknaden. Aggregerad insynshandel har tidi-gare visat sig ha ett positivt samband med framtida avkastning pÄ aktiemarknader.För att undersöka sambandet mellan svensk insynshandel och den svenska aktiemarknaden anvÀnder vi finansinspektionens insynslista som innefattar över 209 000 transaktioner av svensk insynshandel för perioden 1991-2013. Detta material undersöks tillsammans med hi-storiska indexvÀrden över tidsperioden och sambandet kartlÀggs med hjÀlp av OLS-regressioner. Vi undersöker Àven vad som driver sambandet mellan insynshandel och framtida avkastning, och vilket ekonomiskt vÀrde det finns i insynshandel som prognosinstrument.Resultaten visar pÄ att det finns ett statistiskt signifikant positivt samband mellan insynshan-del och framtida avkastning pÄ den svenska aktiemarknaden.
Stegljud i tvÄ moderna universitetsbyggnader med trÀstomme : en utvÀrdering av enkÀtundersökningar och mÀtningar
Denna avhandling behandlar stegljudet i tvÄ trÀhus pÄ campus i VÀxjö. Staden lyfts ofta fram som en bra förebild inom miljö- och klimatfrÄgor. Det kommunala fastighetsbolag som Àger, förvaltar och bygger universitetets byggnader Àr intresserade av dessa frÄgor nÀr nya hus ska byggas. De tvÄ senast byggda husen Àr byggda med trÀstomme, som anses vara ett bra miljöval. Framtida hus förvÀntas Àven de byggas med trÀstomme.
Gör sju kilometer skillnad? Elevers tankar kring utbildning och sitt framtida yrke
BAKGRUND: Forskning visar att skolan bemöter elever med olika social bakgrund pÄ olika sÀtt. Detta fÄr konsekvenser för hur elever kan tillgodogöra sig skolan som en resurs inför framtiden. I vÄr studie har vi belyst problemet genom att dels ÄskÄdliggöra hur elever med skiftande social bakgrund ser till framtida val av utbildning och yrke, dels hur de gör bruk av det svenska sprÄket som en resurs inför deras framtidsval.SYFTE: Undersökningens syfte Àr att belysa hur elever frÄn tvÄ skolor med skilda sociala förutsÀttningar resonerar kring sin framtida utbildning och yrkesmöjligheter, samt hur de nyttjar sprÄket dÄ de kommunicerar.METOD: Undersökningen Àr genomförd enligt kvalitativ undersökningsmetod och med en fenomenografisk ansats. Det redskap som har anvÀnts Àr fokusgruppintervjuer.RESULTAT: Sju kilometer gör skillnad. Resultatet visar att de olika elevgruppernas resonemang och argumentation skiljer sig pÄ flera punkter.
Corporate Social Responsibility - En konkurrensfördel för att attrahera framtidens arbetskraft? : En studie om hur dagens studenter vÀrderar CSR hos framtida arbetsgivare
Konkurrensen om kompetent personal ökar och flertalet faktorer anvÀnds dÀrför för attattrahera och rekrytera kvalificerad arbetskraft. Företag lÀgger idag stort fokus pÄ corporatesocial recponsibility (CSR) och studier har visat att CSR spelar stor roll för potentiellamedarbetare i sökandet efter arbetsgivare. Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att undersöka,beskriva och analysera huruvida studenter pÄ avancerad nivÄ vid ett svenskt universitet,vÀrderar CSR som en attraktiv faktor hos en framtida arbetsgivare. Den teoretiskareferensramen utgÄr frÄn tre omrÄden vilka berör CSR, employer branding samt social identitytheory (SIT). Uppsatsen baseras pÄ en kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökningbland 230 studenter pÄ avancerad nivÄ vid ett av Sveriges största universitet.
Intern ledarutbildning
Studien vilar pÄ resultat frÄn fyra intervjuer med deltagare frÄn en intern ledarutbildning. Den interna ledarutbildningen kallas för K-RuT2.0, Jönköpings kommuns rekryterings- och utvecklingsprogram, och riktar sig till blivande chefer och ledare i organisationen. Syftet med studien Àr att ge en ökad förstÄelse för de förvÀntningar som respondenterna kan ha pÄ en intern ledarutbildning och pÄ ett framtida ledarskap. FrÄgestÀllningarna Àr kopplade till syftet och lyder: Vilka förvÀntningar har respondenterna pÄ ledarutbildningen? Vilka förvÀntningar har respondenterna pÄ ett framtida ledarskap? Studien visar att respondenterna har förvÀntningar pÄ den interna ledarutbildningen, men vÀljer att uttrycka dessa förvÀntningar pÄ olika sÀtt.
Broarbeten : finns det behov av dem i insatsförsvaret och hur ska broarbeten kunna skyddas?
C-uppsats som behandlar vilken framtida förmÄga till broarbeten som FM har behov av och vilka alternativa metoderför hur broarbeten kan skyddas i en framtida insatsmiljö.Syftet med uppsatsen Àr att studera vilka behov av flytbroförmÄga som kommer att finnas inom insatsförsvaret ochvilka krav den framtida insatsmiljön stÀller. Vidare föreslÄs en lösning för skydd av flytbroarbeten.Den av FM beskrivna studiemetodiken anvÀnds i tillÀmpad form. Först inhÀmtas bakgrundsinformation. DÀr beskrivsvilket behov av broarbeten som kan identifieras. Vidare beskrivs vilka krav som en framtida insatsmiljö kan stÀlla ochvilken teknikutveckling som kan förutspÄs.
Hur gÄr vi vidare? - En studie kring Peabs hÀlsofrÀmjande arbete
Syftet med studien var att skapa ett underlag för hur en organisations hÀlsofrÀmjande arbete kan utvecklas samt vilka eventuella möjligheter som finns till en framtida integrering med andra omrÄden inom organisationen. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer och omfattade sex strategiskt utvalda informanter, fyra mÀn och tvÄ kvinnor, pÄ ledande positioner inom Peab. Resultatet visade att den hÀlsofrÀmjande verksamheten som bedrivs inom konceptet Peab Fritid upplevdes positiv, men det förekom vissa önskemÄl om utveckling, bland annat vad gÀller aktivitetsutbud kopplat till mer vardagliga omrÄden. Vidare framkom att uppfattningen kring en framtida integrering med övriga verksamhetsomrÄden skilde sig Ät mellan informanterna. De menade att det faktum att de hÀlsofrÀmjande insatserna Àr förlagda till fritiden, och inte till arbetstid, kunde försvÄra ett möjliggörande av en integrering.
Driver valutakursen, energipriser och subventioner livsmedelspriserna?
Den hÀr uppsatsen visar att valutakursen och sekundÀrt energipriser har en hög förmÄga att prediktera framtida rörelser i livsmedelspriser, bÄde ?inom sample? och ?utanför sample?. Uppsatsen anvÀnder VAR-modeller och hittar empiriska belÀgg för att energipriser pÄverkar valutakursen (EUR/USD), som Àven indirekt pÄverkar livsmedelspriser. Teoretiskt och empiriskt visas att export- och produktionssubventioner reducerar eller ökar de ursprungliga priseffekterna vid chocker i valutakursen, och introducering av dessa samband visades öka precisionen av prognoserna. Resultatet Àr intressant för policybeslut eftersom identifieringen av vad som driver livsmedelspriserna visar att chocker i valutakursen har en omfattande effekt pÄ framtida livsmedelspriser. .