Social hållbarhet. Vad är det och hur kan man i fysisk planering på kommunal nivå arbeta för att uppnå större social hållbarhet? Dessa frågor kommer att undersökas i denna uppsats med hjälp av en intervju och en dokumentstudie inriktad på Borås tätort.Social hållbarhet är ett komplext begrepp som i regel hamnat i skymundan i de sammanhang där hållbar utveckling behandlas, till fördel för ekonomiska och ekologiska aspekter. En bidragande faktor till detta förhållande är att social hållbarhet som begrepp är föränderligt i sin innebörd, vilket medför att det är svårt att definiera. Frågan som fysiska planerare behöver ställa sig är hur fysisk planering kan förhålla sig till detta begrepp.

Syftet med denna undersökning är att undersöka och få mer kunskap om sexton barns tankar om sin framtid. Inom begreppet framtid har vi begränsat oss till barnens framtida yrkesval kopplat till deras möjligheter och nuvarande skolgång. Undersökningen utgår i grunden från ett barnperspektiv för att öka vår förståelse för hur barnen tänker om sin framtid. Vi vidrör i teoridelen områden som barns uppväxtvillkor, motivation, arbetsmarknad och skola. Urvalsgruppen som ligger som grund för undersökningen består av sexton barn i åldrarna elva och tolv. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer som metod men resultatet har även antagit en kvantitativ ansats.

Ursprunget till detta projektarbete är det rådande informationssamhälle vi nu befinner oss i. Detta innebär förändringar rörande både kontorsutformning och arbetssätt. Examensarbetet har gjorts för Martela AB. Martela är Finlands största tillverkare av möbler för offentliga miljöer och fann idén med framtida kontorsförvaring intressant. De har själva utfört projekt inom området, samt ser stundande förändring på de svenska kontoren.

Allmänna fotbollsstadion är ett arkitektoniskt manifest som undersöker Allmänna Idrottsklubbens roll i samhället som social motor i Stockholms Norrort. Platsen för projektet är dagens Sundbybergs IP, med goda kommunikationsförbindelser som buss, tunnelbana och pendeltåg inom gångavstånd.  Allmänna fotbollsstadion bevarar och förstärker kulturella värderingar och ideal genom att betona frågor som är viktiga för AIK samt Sundbyberg. Stadions utformning möjliggör inslag av traditionella material som naturgräs och betong. Allmänna fotbollsstadion är utformad efter platsens förutsättningar och förstärker närområdet genom sin mångsidighet och breda funktion.

Furulund är en mindre ort i Skåne som står för en stor förändring när orten får en tågstation..

Konflikten i Darfur påbörjades 2003 men först i mitten av 2004 började frågan på allvar att diskuteras i FN:s säkerhetsråd. När FN väl uppmärksammat problemen i Darfur gjordes ändå inget för att stoppa pågående massakrer på civilbefolkningen. I denna uppsats frågar vi oss vad som gick fel i FN och vad som kan reformeras i Säkerhetsrådet för att förhindra att denna situation uppstår igen i framtida konflikter. Vi gör en normativ och konstruktiv analys av befintliga reformförslag inom FN och presenterar också egna idéer.De problem vi har funnit som kan ha lett till denna handlingsförlamning är framförallt en orättvis maktstruktur i Säkerhetsrådet, det samtida Irak-kriget, stormakternas skilda egenintressen samt att konflikten i Darfur var komplicerad och inte alls ett traditionellt krig. Dessutom har vi funnit stora problem med suveränitetsprincipen och FN:s folkmordsdefinition.

Syftet med denna undersökning är att få kunskap om vilka framtida former RFSL:s utåtriktade arbete bör utvecklas enligt medlemmar i organisationen samt att undersöka om detta är en form av samhällsarbete.Metoden var kvalitativ och utgår ifrån intervjuer. De fem intervjuerna syftade till att få ett framtidsperspektiv av RFSL:s verksamhet och arbetsformer. Intervjuerna spelades in och transkriberades.Som utgångspunkt för analysen används begreppen samhällsarbete, social mobilisering, samverkan och globalisering.Resultatet av intervjuerna visar att RFSL:s framtida samhälls- och förändringsarbete är tänkt att inriktas på att få en mer enig HBT-grupp (homosexuella, bisexuella, och transsexuella personer) och på fortsatta attitydförändringar i samhället. Samtidigt vill man tillförsäkra individernas fortsatta samhörighet.Slutsatsen av undersökningen är att de ?gamla? formerna för samhälls/förändringsarbetet inom RFSL är giltiga till viss del under samhällsbetingelser som råder idag men att man måste beakta individen, gruppen och samhället som en del i varandra i ett allt mer globaliserande samhälle.

Detta arbete berör kunskaper och frågor kring hur vi använder och har använt oss av landsbygden som bo- och arbetsplats, samt hur dess karaktär och gestaltning upplevs och påverkas av utveckling och ett förändrat användande. Genom ortsanalyser på två mindre landsbygdsorter i Karlskrona kommun registreras och karaktäriseras landsbygdens särdrag, upplevda kvalitéer och begränsningar. Inventering och analys sker genom ortsanalysmetoden Estetisk Byutformning, framtagen av Thomas Thiis-Evensen, samt genom samtal med boende där tankar och upplevelser sammanställs i en mental karta. Adekvat forskning, skriftliga källor, strategier och kommunala planer studeras och skapar tillsammans med analysresultaten en bas för framtida utveckling och gestaltning av landsbygdens bebyggelse. Utifrån insamlat material skapas riktlinjer för framtida komplettering av bebyggelse, dessa i form av utvecklingsprinciper med syfte att bevara och utveckla landsbygdens agrara karaktär.

Examensarbetets utgångspunkt var att ifrågasätta varför kulturarvsförmedling framstår som viktigt i dagens mångkulturella skola. Genom att analysera och jämföra förekommande diskurser kring "kulturarv" i skolans styrdokument med forskning inom området utkristalliserade sig olika perspektiv på "kulturarvets" funktion och innebörd. Enligt resultatet ses "kulturarv" främst som ett redskap som kan förmedla värderingar mellan generationer. Insikt om "kulturarvets" betydelse för den egna identiteten anses därför viktigt att förmedla då det tros kunna leda till större förståelse och tolerans gentemot andra kulturer och livsvillkor. Trots att mångfald ses som positivt i styrdokumenten, liksom strävan efter en gemensam värdegrund, tenderar ett specifikt kulturarv vara det gällande och styrande, det nationellt svenska.

Som skoglig sektorsmyndighet är det Skogsstyrelsens uppgift att omsätta regeringens skogspolitiska mål i praktiken. De behöver därför ha kunskap om deras arbete faktiskt ger effekter i skogsbruket. Ett verktyg för att undersöka effekter är utvärderingar. Genom en utvärdering kan Skogsstyrelsen se vilka effekterna är samt få ett underlag till att förändra och utveckla framtida projekt. Denna studie syftade till att utvärdera effekter hos deltagare avseende kunskapsinhämtning och användningsgrad samt deltagarnas upplevelse av vattenkvällarna i projektet Skogsbruk och vatten inom Landsbygdsprogrammet hos Skogsstyrelsen i Östergötland.

Syftet med vår undersökning är att synliggöra hur resurser knutna till social bakgrund och könstillhörighet påverkat studenters orientering i valet att läsa på högskola och Studie- och yrkesvägledarprogrammet. Vi har lyft fram vägledningens betydelse i de olika valen av utbildningar. Med detta som bakgrund har vi även lyft frågan om hur studenterna ser på sin framtida yrkeskarriär. Materialet består av en förundersökning där vi delat ut enkäter till studenterna som påbörjat studie- och yrkesvägledarprogrammet hösten 2007. Denna förundersökning gjordes för att få en bild av gruppen utifrån kön klass och etnicitet.

Objekt för undersökningen är en nyplantering av bok på en mindreskogsfastighet i sydöstra Blekinge. Bok och ek, som är de viktigaste ädlalövträden för den biologiska mångfalden, intog i dessa trakter en stor andel avskogsbeståndet fram till 1960-70-talet, men har sedan minskat i takt med attde ersatts av planterad gran. Det finns idag, bland annat i Skogsstyrelsensriktlinjer, en uttalad strävan mot en högre andel ädellövskog på debreddgrader som ingår i dessa trädslags naturliga utbredningsområden. På såsätt kan det projekt, som studien beskriver, anses ligga rätt i tiden.Inledningsvis ger rapporten en översikt över skog och skogsbruk somkunskapsområde och bakgrunden till att vi nu ser tendenser till att detraditionella formerna av skogsbruk, där ekonomi är den dominerandestyrfaktorn, börjar ge vika för skogsbruksmetoder som gynnar ävennaturvårds- och sociala värden. Detta är en tendens som nu börjar fågenomslag såväl i myndigheters styrdokument som i forskning ochkunskapsutveckling.I rapporten beskrivs utvecklingen av en tio-årig plantering av bok, delsresultatet av den första fasen, etableringsfasen, och dels en bedömning av hurden framtida planeringen kan göras utifrån de uppställda målen med fokus påde skötselformer som kan betecknas som ?hyggesfria? eller ?naturnära?metoder.I analysen av studiens resultat görs jämförelser dels med liknande studier ochdels med schabloniserade tillväxtprognoser för bok.

Denna uppsats skrivs på uppdrag av en global däcktillverkare som ämnar öka sin försäljning i Sverige genom att implementera expressleverans och syftar till att undersöka huruvida en kortare leveranstid kan påverka framtida däckförsäljning.För att underlätta planeringen av genomförandet av expressleverans används klusteranalys. I denna uppsats har fokus lagts på att jämföra olika hierarkiska klustringsmetoder och utvärdera vilken metod som ger de mest optimala klustren givet datamaterialet. För att undersöka om det existerar efterfrågan av expressleverans genomförs en egen enkätundersökning riktat mot företagets kunder. Utöver detta undersöks även i vilken utsträckning efterfrågan av expressleverans varierar efter kundsegment och storlek på kunden vilket testas med hjälp av logistisk regressionsanalys.I uppsatsen kommer vi fram till att Wards metod genererar de mest optimala klustren givet datamaterialet och att en förkortad leveranstid ger en effekt på ökningen av den framtida däckförsäljningen i vissa regioner..

Dagens äldreomsorg är inne i ett spännande skede med privatisering och förändringsarbete av den traditionella äldreomsorgen. I detta arbete görs en kort återblick bakåt i tiden med bland annat Fattigvårdsförordningen 1871, Fattigvårdslag1918, Lagen om socialhjälp1956 och socialtjänstlagen (SoL) 1982 där vi ser att det har det hänt mycket inom äldreomsorgen genom åren. Denna uppsats kommer att handla om hur fyra kvinnor vill ha den framtida äldreomsorgen för egen del. Detta görs genom att intervjuer om deras personliga erfarenhet, yrkesmässiga erfarenhet och deras uppfattning om dagen äldre och äldreomsorg samt att det görs en analys utifrån Maslows motivationsteori och behovspyramid. Slutsatsen blir att det finns sju nivåer som mina informanter tar upp som viktiga saker för den framtida äldreomsorgen.

Det kan finnas flera orsaker till krisen som den globala finansmarknaden upplever idag. Orsaker som nämnts är bristfällig riskhantering och alltför komplexa finansiella instrument. Vissa anser att redovisningen spelar en betydande roll i finanskrisen. De menar att det saknas transparens i redovisningen, vilket bland annat gör att det inte går att utläsa vilken risk ett företag är exponerat för. Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida det finns ett samband mellan redovisning och den aktuella finanskrisen.