Ålderns påverkan vid behovsbedömning gällande insatsen särskilt boende är ett relativt outforskat område. Den forskning som finns har störts fokus på andra påverkansfaktorer som exempelvis kön och riktlinjer. Syftet med denna studie är att, utifrån biståndshandläggares uppfattningar, föreställningar och åsikter, analysera och beskriva om och i sådant fall hur faktorer som ålder påverkar bedömningen gällande bistånd i form av särskilt boende.Studien utgår ifrån teoretiska begrepp, vilka är, ålderism, gräsrotsbyråkrat och intersektionalitet.  Denna studie har utförts genom den kvalitativa metoden fokusgruppsintervju. Studien utgår, som nämnts, från ett biståndshandläggarperspektiv och deras uttalanden visar på att ålder kan ha både en positiv och negativ påverkan för brukaren vid behovsbedömning.

Introduktion: Enligt Tandvårdslagen har alla rätt till tillgänglig omsorg med god kvalitet, men av olika anledningar kan munvården bli lågt prioriterad. Genom att undersöka personalens inställning till att utföra munvård identifieras vilka eventuella resurser som uppsökande verksamhet bör sätta in.Syfte: Beskriva omvårdnadspersonalens upplevelser av att utföra munvård på personer, boende på ett äldreboende.Frågeställningar: Hur beskriver omvårdnadspersonalen utförandet av munvård samt hur känner de inför uppgiften?Metod: En explorativ design utgående från en kvalitativ ansats. Fyra undersköterskor på ett särskilt boende intervjuades. För att sammanställa materialet utfördes en innehållsanalys.Resultat: Resultatet visar att personalen beskriver sina upplevelser kring att utföra munvård på äldre som svårt men betydelsefullt.

Uppsatsen beskriver vilka bilder av människor medpsykosdiagnoser som boendepersonals praxis tycks bära på latent närde rekonstrueras inom spänningsfältet mellan psykiatrireformen ochJacques Lacans syn på psykosen. Spänningsfältet ställs upp genomnedslag i psykiatriutredningen och Lacans mest centrala texter påområdet och appliceras sedan på de praxisbeskrivningar som sexsemistrukturerade intervjuer med boendepersonal genererat.Resultatet visar att boendepersonalen tenderar att inta enkomplementär roll i relation till de boende, en roll som tycks vila påantagandet att människor med psykos inte kan ses som tillräkneliga,och som syftar till att resocialisera den boende till samhället. Vidareframkommer en polariserande praxis vilket tolkas som att personalenhar ett latent antagande om att den psykotiske ?i grunden? fungerarpå samma sätt som dem själva..

Det framgår av en mängd opinionsundersökningar att vi svenskar ser oss som miljömedvetna. Ett sätt att värna om miljön är att källsortera. I kvarteret Topasen 1&2 i Norrköping har det införts källsortering i miljörum på gården men möjligheten att använda sopnedkasten finns kvar. I denna uppsats undersöks med hjälp av intervjuer och en enkät vad som styr de boendes val av sopsystem samt hur hyresgästerna påverkas av att kunna välja. Uppsatsen syftar till att undersöka om de boende i området gör så mycket för miljön som de tycker att de borde göra samt om deras beteende stämmer överens med vad de säger att de gör.

Bakgrund: Många personer med psykisk funktionsnedsättning har en upplevelse av låg livskvalitet. De har också en sämre utgångspunkt materiellt, ekonomiskt, socialt och hälsomässigt. Att beviljas insatsen särskilt boende innebär att få stöd, service och omsorg i sin vardagstillvaro. Tidigare studier har visat att för att ett stöd ska upplevas stödjande behöver personalen ha både kunskap och vissa egenskaper, lyssnande, medkännande och lyhördhet.Syfte: Att beskriva vårdpersonals erfarenheter och tankar kring hur man utformar vardagligt stöd till livskvalitet för personer som bor i särskilt boende.Metod: Halvstrukturerade intervjuer gjordes där sammantaget tio personal deltog från fem särskilda boenden. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Personalens erfarenheter av att ge stöd till livskvalitet rörde sig inom tre olika områden.

Syftet med denna studie är att beskriva hur personalen på ett särskilt boende som drivs på entreprenad upplever trivsel, delaktighet och arbetsmiljö i sitt dagliga arbete. Vi valde att undersöka ett särskilt boende som ligger i Mellansverige och valde sedan en kvalitativ forskningsmetod. Våra frågeställningar är: Hur upplever personalen sin arbetsmiljö på ett äldreboende som drivs på entreprenad? Vad påverkar upplevelsen av trivsel på arbetsplatsen? Upplever personalen sig delaktig i sitt arbete?Intervjuer genomfördes med sex respondenter och frågorna var av öppen karaktär. Frågorna var indelade i tre områden, delaktighet och inflytande, trivsel och sammanhållning och arbetsmiljö.

Barnets bästa beskrivs av forskare som ett svårdefinierat begrepp. Trots detta är begreppet lagstadgat och ska vara avgörande för alla beslut kring vårdnad, boende och umgänge. Syftet med studien har varit att undersöka Gävle tingsrätts diskussion av barnets bästa i vårdnads-, boende- och umgängesdomar under åren 1992, 2002 och 2012 samt om det skett någon förändring över tid. En form av textanalys användes för att analysera empirin som sedan studerades med socialkonstruktionistisk och rättssociologisk teori. Det mest framträdande resultatet var att tingsrättens diskussion kring barnets bästa oftast skett indirekt, där ingen direkt motivering har gjorts huruvida en viss situation är till barnets bästa eller inte.

Äldres psykiska hälsa är ett eftersatt område. De fysiska behoven prioriteras ofta hos äldre på särskilt boende medan de psykiska och sociala behoven inte är i fokus. Syftet med studien var att belysa några äldres upplevelse av sin psykiska hälsa som bor på särskilt boende med hemtjänst.  Den här uppsatsen bygger på ett resultat av en kvalitativ studie genom intervjuer med äldre. De frågeställningar som studien syftade till att besvara var hur de äldre upplever sin psykiska hälsa samt vad som kan påverka den psykiska hälsan på ett positivt och negativt sätt. De flesta intervjuade upplevde till största del sin psykiska hälsa som god.

Problemställning:Bostadsrättsföreningar måste spara pengar för framtida underhåll. Hur ska detta göras för att medlemmarna bara ska bära sina egna kostnader och inte skjuta upp underhåll på framtida medlemmar eller betala en för hög avgift idag. Och hur ska denna information presenteras i årsredovisningen för att ge en så rättvisande bild som möjligt.Syfte:Uppsatsens syfte är att belysa de problem som finns när bostadsrättsföreningar ska bestämma hur mycket pengar som ska sparas för det framtida underhållet, problemen vid val av avskrivningsmetod för att spara dessa medel och hur årsredovisningen ska ge en rättvisande bild av föreningens underhållsplanering.Metod:En kombinerad litteraturstudie med kvalitativa intervjuer om periodisering i bostadsrättsföreningar.Slutsatser:Bostadsrättsföreningar använder idag flertalet olika metoder för att spara medel till framtida underhållsåtgärder. Som lekman tex en bostadsrättsköpare är det svåröverskådligt att jämföra föreningarnas underhållsambition pga de olika metoderna. Önskvärt vore att branschorganisationer tillsammans med statliga myndigheter tar fram en standard för redovisning av underhållskostnader i bostadsrättsföreningar..

Sammanfattning SyfteSyftet med förbättringsarbetet var att erbjuda de äldre på särskilt boende en bättre kost i enlighet med Livsmedelsverkets rekommendationer.Syftet med studien var att beskriva hur förbättringsarbetet genomförts, upplevts och påverkat kosten till de äldre på särskilt boende och kostpersonal i Sävsjö kommun.MetodMetoden för studien av förbättringsarbetet har varit enkäter till alla äldre på särskilt boende innan och under förändringen. Semistrukturerade intervjuer med personal inom kostorganisationen har genomförts och sedan analyserats med hjälp av innehållsanalys. Ytterligare en metod för att utvärdera förbättringsarbetet har varit analys av statistik ur kvalitetsregistret Senior alert.ResultatMed utgångspunkt ur förbättringsfilosofin Lean och Livsmedelverkets rekommendationer har ett antal förändringar för äldre genomförts inom kostenheten i Sävsjö kommun för att skapa en effektivare, mer standardiserad organisation som erbjuder kunderna en kost som är mera anpassad efter deras behov. Vid intervjuerna med kostpersonalen framkom fem områden som har påverkats av förbättringsarbetet: renodling av köken, arbetsmiljö, de äldres upplevelse, matsedeln och Livsmedelverkets rekommendationer. SlutsatserSlutsatser som kan dras av studien är att de äldre redan innan förändringen var nöjda med den erbjudna kosten.

Denna rapport behandlar en eventuell ombyggnad av Svedjevägen som är belägen i Bodsvedjan i Boden. Som projektets beställare står Bodens Kommun. Jörgen Nyman har stått som beställarombud under projekttiden. Ombyggnaden innefattar en ny utformning av gatan, schaktningsarbeten, ny överbyggnad samt omplacering av befintlig gatubelysning. Svedjevägen, som idag helt saknar någon GC-väg (gång- och cykelväg), är överlag i dåligt skick.

Forskning visar att barn har svårt att komma till tals i familjerättsliga processer. Syftet med studien var att undersöka familjerättssekreterares erfarenhet av att tillförsäkra barn rätten att komma till tals och få inflytande i vårdnad-, boende- och umgängesutredningar. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta familjerättssekreterare och resultatet analyserades med IPA, en fenomenologisk forskningsansats. Familjerättssekreterare upplever att barnsamtal är givande och viktigt, de träffar alla barn i utredningarna och är lyhörda för enskilda barns behov men barns delaktighet varierar till följd av exempelvis kommunikationssvårigheter. Ramar, riktlinjer och förutsättningar för utredningsarbetet försvårar delvis barns delaktighet, barnsamtal efter utredarnas bedömning eller uppföljningssamtal genomförs därför inte i vidare hög grad.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vad som orsakar fallolyckor hos äldre inom vårdhem, beskriva preventionsåtgärder samt att granska de urvalsmetoder som de granskade artiklarna använde sig av.Metod: Artiklar söktes i databaserna PubMed, Medline samt Cinahl med publiceringsbegränsning mellan år 2008-2013. Totalt 16 artiklar inkluderades.                 Resultat: Föreliggande litteraturstudies resultat delades upp i två huvudkategorier med sex underrubriker varav fyra berörde orsaker till fallolyckor och två behandlade preventionsåtgärder. 1) Individuella faktorer; flera individuella faktorer såsom ålder, ostabil gång samt medicinsk bakgrund visade sig orsaka fallolyckor hos äldre boende på vårdhem. 2) Fysisk vårdmiljö; många aspekter av vårdhemmets miljö orsakade fallolyckor hos äldre boende på vårdhem, exempel på dessa aspekter var rummens utformning samt inredning. 3) Hjälpmedel; ett samband påvisades mellan fallolyckor och hjälpmedlet rullstol där antalet fallolyckor ökade vid användandet av rullstolar.

Äldres psykiska hälsa är ett eftersatt område. De fysiska behoven prioriteras ofta hos äldre på särskilt boende medan de psykiska och sociala behoven inte är i fokus. Syftet med studien var att belysa några äldres upplevelse av sin psykiska hälsa som bor på särskilt boende med hemtjänst.  Den här uppsatsen bygger på ett resultat av en kvalitativ studie genom intervjuer med äldre. De frågeställningar som studien syftade till att besvara var hur de äldre upplever sin psykiska hälsa samt vad som kan påverka den psykiska hälsan på ett positivt och negativt sätt. De flesta intervjuade upplevde till största del sin psykiska hälsa som god.

Syftet med studien har varit att undersöka hur den äldre ser på sin egen självbild efter att ha flyttat till ett särskilt boende, om några förändringar har skett och vad som kan påverka självbilden. Urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval och genomfördes sedan på sex respondenter boendes inom ramen för särskilt boende. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med en narrativ analysmetod.Resultatet visade att personlighetsdragen i självbilden, dvs. känslouttryck som legat närmast till hand under livet och som de äldre identifierat sig med, stod oförändrade. Detta trots en förändrad livssituation i och med flytt till särskilt boende och behovet av hjälp för att klara den dagliga livsföringen, medan funktioner och förmågor i självbilden som de äldre identifierat sig med genom livet hade förändrats.