Bakgrund: "There is a war for talent, and it will intensify" skrev McKinsey Quarterly redan 1998 och syftar på den ökade konkurrensen som råder på arbetsgivarmarknaden om talangfull och kompetent personal som kan driva företaget framåt. Vikten av humankapital blir särskilt märkbart i dagens framträdande kunskapsintensiva företag, däribland revisions- och konsultföretagen, samtidigt som demografiska skiftningar gör att trenden går mot ett talangunderskott. Generation Y anses samtidigt vara karriärlystna och aktiva CV-jägare. Därför råder en kamp bland arbetsgivarna i att finna och vinna talangerna bland dessa. Detta kan göras genom utvecklandet av ett starkt arbetsgivarvarumärke och genom att lära känna sin målgrupp och skaffa kännedom om deras motivationsfaktorer och preferenser.Syfte: "Att ur en grupp ekonomstudenter identifiera talangegenskaper och förklara vilka avgörande faktorer som gör en arbetsgivare attraktiv ur de ansedda 'talangernas' perspektiv."Problemformulering: Vilka är nyckelfaktorerna när de ansedda "talangerna" väljer sin framtida arbetsgivare? Metod: Studien har antagit en huvudsakligen kvantitativ forskningsdesign och har en deduktiv inriktning.

Sveriges arbetsföra befolkning har börjat minska och kommer att fortsätta minska under flera år framöver. Anledningen är minskade födelsetal under de senaste decennierna. Detta i kombination med ett minskat intresse för teknik och låg status för skogsindustrisektorn bland unga kan leda till att skogsindustriföretagen kommer att möta en framtida brist på ingenjörer. I syfte att minska detta problem har skogsindustriföretaget Södra startat en kampanj som syftar till att intressera och locka unga ingenjörer. Syftet med denna uppsats var att undersöka om studenter på Chalmers och Lunds tekniska högskola har fått en förändrad bild av Södra efter att satsningen påbörjades 2007 och att undersöka hur de ser på Södra som arbetsgivare.

Studien syftar till att kritiskt granska hur svensk stadsförvaltning utvecklar nya former av politisk praktik. Genom syntes av kvalitativa metoder, främst observation och intervju, utförs en fallstudie av ett specifikt projekt ? ett projekt som ska utformas i dialog med det omgivande samhället för att formulera en vision för det framtida kulturlivet, och som sedan ska antas av kommunfullmäktige. Med empirisk och teoretisk utgångspunkt hos den administrativa enheten, de tjänstemän som ska genomföra projektet, beskrivs centrala element i genomförandet och förs en kritisk diskussion om hur detta kan förstås. Den teoretiska ansatsen placerar utvecklingen av nya styrformer i en bredare makrosociologisk samhällsutveckling vilken kräver nya former för att upprätthålla legitimitet för offentliga institutioner; en nödvändighet i tider av sjunkande valdeltagande och bristande förtroende för den offentliga sektorn och dess administration.

Det har kommit att visa sig att de flesta konsumenter någon gång, vid kontakt med företag, har upplevt en känsla av missnöje. Ett missnöje som i de flesta fall orsakas av företagspersonal. Som företag är det viktigt att skaffa sig kunskap om missnöje och hur det haruppstått. Detta för att kunna hindra framtida missnöjen. Kunskapen kan fås genom en radolika sätt där bl.a.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om de veckoeffekter och veckodagseffekter som observerats såväl internationellt som i Sverige även kan observeras på den svenska valutamarknaden för de tre valutorna; US-dollarn, euron och det brittiska pundet. Uppsatsen utgår ifrån den kvantitativa metoden med en deduktiv ansats. För att uppfylla uppsatsens syfte har den multipla regressionsmodellen med tillhörande dummyvariabler och hypotestester samt en variansanalys använts. Två undersökningar har genomförts, en med veckoindelning och en annan med veckodagsindelning. Uppsatsen utgår huvudsakligen från teorin om den effektiva marknadshypotesen (EMH).

Denna C-D uppsats har som syfte att urskilja hur de olika arkeologiska perspektiven (kulturhistorisk-, processuell- och den postprocessuella arkeologin samt genus perspektivet) under 1900-talet fram till idag och hur de har påverkat den arkeologiska utställningen till form och innehåll. Uppsatsen tar upp utvecklingen av Lunds universitets historiska museum, och även dess framtida bild (LUHM)..

Prognostisering anses vara en nyckelprocess som påverkar alla delar av en verksamhet och genom att effektivt applicera prognoser kan ett flertal fördelar erhållas, däribland ökad tillgänglighet av produkter till konsumenter och minskade lagernivåer genom hela leveranskedjan. Inom dagligvaruhandeln, med dess snabba varuomsättning, skiftande konsumentbehov samt varierande produkthållbarheter är det särskilt nödvändigt att ständigt ligga steget före.ICA Sverige AB är idag den dominerande aktören inom svensk dagligvaruhandel med knappt hälften av marknadsandelarna. Likt många andra större koncerner tillämpar ICA Sverige AB prognoser för att förutse framtida försäljningsvolymer. Vad som skiljer sig är att verksamheten inte endast applicerar prognoser mot konsumenter utan även på försäljningen mot ICA-handlarna. Ett viktigt affärsområde för verksamheten är de kampanjer som dels bedrivs mot konsumenter och dels, i första hand, mot ICA-handlarna.

De senaste 20 åren har många nya marknads- och managementdicipliner dykt upp och alla har förebådat en ny era av effektivare ledning. Employer branding är en av dem och det finns goda skäl som talar för att den har kommit för att stanna. Fler och fler företag börjar inse att anställda, precis som kunder, gör medvetna val av arbetsgivare. Det går inte längre ta de anställdas engagemang och lojalitet för givet utan det krävs ett mer fokuserat och sammanhängande förhållningssätt för att attrahera rätt sorts människor.Svensk skogsindustri står inför en rad problem och utmaningar som, beroende på hur de tacklas, kommer att bli avgörande för industrins fortsatta utveckling. Till skillnad från vad många tror har svensk skogsindustri ingen uttalad kompetensfördel trots en del branschspecifika utbildningar.Syftet med examensarbetet är att definiera skogsindustrins framtida konkurrensfördelar ur ett medarbetarperspektiv genom att beskriva skogsindustrins employer value proposition (EVP).

Flyget har inneburit en enorm förändring för turismen och möjliggjort resor till mer avlägsna platser än tidigare. Idag är priset på en flygresa fortfarande rimligt. Flyget är dock beroende av olja som drivmedel och som en följd av stigande råoljepriser, minskad tillgång på fossila bränslen samt den pågående klimatdebatten är flygets framtid osäker. Kommer flygresor i framtiden vara så dyra att svenskar ska passa på att resa idag, medans de kan och har råd, och hur kommer flygets utmaningar påverka framtida resvanor? .

Det har på senare tid uppstått en diskussion angående det asymmetriska vinstdelningssystemet i riskkapitalfonder. Diskussionen gäller hur s.k. carried interest ska beskattas. Uppsatsens fokus har legat på vilket inkomstslag carried interest är hänförligt till samt vem som är skattesubjekt. Skatteverket anser att carried interest är en prestationsbaserad ersättning och därför ska beskattas som en tjänsteinkomst.

SammanfattningDenna rapport innefattar ett examensarbete individuellt utfört av Erik Lindh, studerande på Karlstads universitet. Projektet är ett obligatoriskt moment i högskoleingenjörsprogrammet med inriktning maskinteknik.Examensarbetet har utförts under våren 2014. Projektet har utförts på företaget VoltAir System i Torsby, där Johan Brekke varit handledare. Företaget producerar, levererar samt monterar luftbehandlingssystem som är marknadens energieffektivaste. Företaget har under slutet av 2013 börjat tillverka en ny produkt.

Bakgrund: Fonder är en sparform som har utvecklats och blivit en av de mest populära och framgångsrika placeringsformerna på marknaden. Många företag väljer därför, efter en högkonjunktur följd av möjlighet till reservsparande, att investera på fondmarknaden för att kunna öka sitt kapital under kommande lågkonjunktur. Att välja en stor och trögrörlig eller en liten och snabbfotat fond kan vara av avgörande karaktär när man ska se till utvecklingen.Problemformulering: Har fondstorleken betydelse vid placering i fonder under lågkonjunktur?Syfte: Klargöra huruvida fondstorleken har betydelse för avkastningen vid placering i svenska aktiefonder under lågkonjunktur.Metod: Studien använder sig av metodtriangulering där ett kvantitativt upplägg kombineras med ett kvalitativt inslag i form av en intervju. En deduktiv ansats anammas.

Dagens äldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tätt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har äldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre än hälften av stadens vård- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istället för att satsa på kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och säkerställer att privata utförare tillhandahåller en god äldreomsorg. Studien visar på att kvalitén i dessa verksamheter är komplex att följa upp och kräver en relation präglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.

Äldre personer med demens är en stor del av patienterna inom akutsjukvården. När en person får en demenssjukdom kan symtom vara förändringar i beteenden och personen kan få svårigheter att uttrycka sina känslor så omgivningen förstår. Sjuksköterskan ska bemöta alla patienter med värdighet och respektera deras integritet. Då sjuksköterskan och patienten får svårt att kommunicera ställer det krav på att sjuksköterskan har kunskap om demens och kan ge god omvårdnad som är individanpassad. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor beskriver omvårdnaden av personer med demens inom akutsjukvård, visa på svårigheter och hinder samt möjligheter och framtida förbättringar i omvårdnaden.

Min undersökning handlar om hur pedagoger i förskolan arbetar med barn för att underlätta framtida läsförståelse, samt vilka resurser förskolan har för det. Jag använde mig av semistrukturerade intervjuer i min undersökning.Undersökningen visar på flera likheter och skillnader mellan metoder att lära barnen läsa och skriva som används vid de studerade förskoleavdelningarna, strävan att ge barnen en god läs- och skrivförståelse kommer till uttryck från samtliga pedagoger.